Prioritering av jobb

Interpellationsdebatt 15 maj 2009
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 52 Anders Borg (M)

Herr talman! Monica Green har frågat mig vad som kan göras åt den höjda arbetsgivaravgiften för småföretagare och vilka åtgärder som kan vidtas för att skapa fler jobb. Monica Green har även frågat vad statsministern avser att göra för att jobbskapande åtgärder ska gå före skattesänkningar. Hon har även frågat statsministern hur löftena om att minska utanförskapet och få fler i arbete ska infrias samt hur arbetsgivaravgifterna för småföretagare ska sänkas. Då frågorna till finansministern och statsministern i princip är identiska besvaras de samtidigt. Tidigare fanns ett särskilt avdrag på 5 procent vid beräkningen av socialavgifterna upp till ett visst tak. Avdraget syftade till att stimulera nyanställningar och uppmuntra egenföretagande. Men effekterna av avdraget var ifrågasatta. Till exempel bedömde riksdagens revisorer att kostnaden per skapat jobb var mycket hög. Regeringen har därför tagit bort det särskilda avdraget, och budgetförstärkningen har tagits i anspråk av andra och effektivare sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringens långsiktiga sysselsättningspolitik syftar till att få fler människor i arbete och att minska utanförskapet. För att åstadkomma detta har regeringen genomfört reformer som gör det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att anställa. Därutöver har reformer genomförts som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Sammantaget har en mängd strukturellt riktiga åtgärder genomförts, som av flera oberoende granskare bedöms öka den långsiktiga sysselsättningen och minska utanförskapet. Arbetet med att varaktigt höja sysselsättningen och minska utanförskapet fortgår. Regeringen bedömer att direkt jobbskapande åtgärder är det mest effektiva sättet att dämpa den sysselsättningsnedgång som följer i den globala krisens spår. Därför höjs statsbidragen till kommunerna kraftigt. Regeringen gör också bedömningen att aktiv arbetsmarknadspolitik är det mest effektiva sättet att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Därför satsas stora resurser på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Samtliga åtgärder genomförs inom ramen för sunda offentliga finanser, vilket är en förutsättning för att framgent kunna ha beredskap för att göra ytterligare insatser.

Anf. 53 Monica Green (S)

Herr talman! Jag har ställt frågor till statsministern, för jag tycker att det börjar bli väl märkligt att man säger en sak och gör en helt annan. Jag trodde att statsministern kanske ville komma och debattera med mig om utfästelserna i valrörelsen som inte håller längre, nämligen att man skulle sätta jobben främst, att man skulle göra det mindre krångligt för företagarna och så vidare. De sakerna har ju helt spolierats. Men det ville inte statsministern diskutera så han skickar fram Anders Borg i stället. Som jag sade tidigare: Jämställdhetsministern vill inte komma och statsministern vill inte komma. Men jag kan debattera med Anders Borg. Det är inga problem för min del. Problemet är att Anders Borg är likadan. Han säger en sak men gör en annan. Han slaktade komvux när han tillträdde som finansminister. Han tog bort arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Han såg till att arbetslösa människor skulle bli fattiga, eftersom han tyckte att de var för lata. Många trodde kanske i början att det där gav jobb, men det visade sig att det var högkonjunkturen som skapade jobben. Anders Borg själv har faktiskt sagt vid några tillfällen: Det tar två år innan vår politik börjar bita, så det som sker med jobben nu i början kan inte vi ta ansvar för. Det var många som trodde att det var er politik som gav jobb då. Nu visar det sig att det inte var så. Otrygghetschocken har ju bidragit till att lågkonjunkturen har förstärkts mycket mer i Sverige än på andra håll i världen. Det blir ett problem när ni i en valrörelse säger att ni sätter jobben främst och när ni sedan har möjlighet att göra det under de svåra tiderna inte sätter jobben främst längre. Nej, då säger Anders Borg: Vi har inte råd att sätta jobben främst. Varför vill ni inte sätta jobben främst? Det finns ju många förslag på hur man skulle kunna göra det. Både Konjunkturinstitutet och ert eget finanspolitiska råd har sagt det och vi från oppositionen har under en lång tid sagt att man måste vidta mer aktiva åtgärder för att mildra jobbkrisen. Men Anders Borg slår dövörat till och säger: Nej, våra åtgärder är så bra. Vi sänker skatten. Då blir det fler jobb. Men i praktiken visar det sig att det inte blir några fler jobb av de sänkta skatterna. Åtminstone syns inte de jobben nu. Arbetslösheten fortsätter att rusa i höjden. Med andra ord är regeringens främsta vallöfte fullständigt raserat. Ändå är Anders Borg nöjd med vad han har gjort. Han tycker att det är tillräckligt bra och att man inte behöver göra mer nu. Men utanförskapet ökar med Anders Borgs politik, och Bidragssverige biter sig fast. Utanförskapet ökar i Tensta, i Rosengård och i många andra delar av Sverige nu. Människor där börjar nu sitt yrkesliv som arbetslös. Det är oroväckande, för det finns jobb som kommer att försvinna och som aldrig kommer att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Och det här vill inte Anders Borg göra något åt. Han påstår att han har en aktiv arbetsmarknadspolitik, men han har inte det. Han står handfallen. Han lägger tillbaka lite av det som vi socialdemokrater hade när det gäller arbetsmarknadspolitik, komvux och andra utbildningar. När han lägger tillbaka lite av det som han har slaktat kallar han det för stora reformer och säger att vi är bättre än resten av Europa. Men det tar väldigt lång tid att komma tillbaka till den nivå som var när vi regerade.

Anf. 54 Anders Borg (M)

Herr talman! Det är två frågor som reses här: Vilka åtgärder kan man vidta för att skapa fler jobb, och vad betyder de höjda arbetsgivaravgifterna för småföretagare? Låt oss ta frågorna på största möjliga allvar. Vad är jobbskapande åtgärder? Jag ska här utvärdera vad som hände 2005 och 2006, eftersom det då inte var min regering som styrde och jag därmed kanske kan göra det med något större opartiskhet. Det var inte bara högkonjunkturen som skapade jobb under den socialdemokratiska regeringstiden, utan det var också socialdemokratisk politik som bidrog till högre sysselsättning. Det är naturligtvis fyra åtgärder som jag då främst tänker på. Det är kompensationen för egenavgifterna, de 60 miljarder som sänkte marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare med någonstans mellan 3 och 5 procent, som enligt de beräkningar man kan göra förmodligen bidrog till att sysselsättningen varaktigt steg med 30 000-60 000 personer. Arvs- och gåvoskatten avskaffades, en viktig åtgärd för att förbättra företagsklimatet. Det är svårt att värdera hur många jobb som kom tack vare att Socialdemokraterna avskaffade arvs- och gåvoskatten, men förmodligen bidrog det till ett väsentligt bättre företagsklimat. Socialdemokraterna skärpte regelverket i a-kassan relativt kraftigt. Andelen arbetssökande som fick sanktioner för att de inte sökte jobb tillräckligt aktivt tredubblades under de här åren. Man stramade upp regelverket för sjukförsäkringen, vilket bidrog till att vi började vägen tillbaka med en enhetlig försäkringskassa och ett bättre regelverk. Vilka av de här åtgärderna är allra viktigast? Är det kompensationen för egenavgifterna, avskaffandet av arvs- och gåvoskatten, åtstramningen av a-kassan eller uppstramningen av sjukförsäkringen? Det är svårt att värdera hur många jobb de bidrog till och hur stor roll de olika faktorerna spelade. Såvitt jag kan bedöma var förmodligen den viktigaste åtgärden kompensationen för egenavgifterna. Det var en stor skattelättnad som bidrog till att någonstans mellan 30 000 och 60 000 personer ytterligare kom i arbete. Det är, precis som jobbavdraget, en åtgärd som är viktig för att fler ska arbeta. Låt oss då ta nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. När infördes den? Jo, den infördes efter en förhandlingsuppgörelse mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet under den tid man samarbetade. Sedan tog Socialdemokraterna ett kraftigt steg för att minska nedsättningen, därför att vi under flera år fick utvärderingar som visade att 4 av 5 kronor av nedsättningen gick till företag som hade en lönesumma som var så hög att nedsättningen över huvud taget inte hade någon effekt. Då valde Socialdemokraterna, väl beskrivet i propositionen, när man avskaffade arvs- och gåvoskatten att delfinansiera det med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Vi vet också att den socialdemokratiska regeringen ville avskaffa förmögenhetsskatten. Det finns väl uttalat av Göran Persson i intervjuboken av Erik Fichtelius. Det erbjudande som Göran Persson då gav till Svenskt Näringsliv var att avskaffandet av förmögenhetsskatten skulle finansieras med att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna togs bort. Varför ville Göran Persson göra detta, ta bort arvs- och gåvoskatten, ta bort förmögenhetsskatten och samtidigt minska nedsättningen? Jo, det var för att nedsättningen hade ringa eller obefintlig effekt på sysselsättningen. Men arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten är viktiga skatter när det handlar om att förstärka företagsklimatet i Sverige. Där gjorde Socialdemokraterna en riktig bedömning när man minskade nedsättningen och avskaffade arvs- och gåvoskatten, precis på samma sätt som det erbjudande som Göran Persson gav till Svenskt Näringsliv att ta bort förmögenhetsskatten och finansiera det med nedsättningen var en rimlig åtgärd. Det hade bidragit till att förstärka tillväxten. Det här är åtgärder, för att svara på frågorna, som skapar förutsättningar för fler jobb: Skattelättnader som minskar marginaleffekterna, precis som kompensationen för egenavgifterna. Varför den höjda arbetsgivaravgiften för småföretag? Jo, för att finansiera viktiga lättnader, precis som när man tog bort arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten.

Anf. 55 Monica Green (S)

Herr talman! Den borgerliga regeringen gick till val på att minska krånglet för småföretagare. Och Maud Olofsson har vid ett antal tillfällen sagt att hon ska sänka arbetsgivaravgiften, men hon började med att höja den. Anders Borg förklarar nu varför han inte vill sänka arbetsgivaravgiften. Men det är ändå så att Maud Olofsson ger sken av att hon vill sänka den arbetsgivaravgift som hon höjde när hon tillträdde som näringsminister. Man gör en sak och säger en helt annan. Ni skulle minska krånglet. Men nu har ni ju infört krångel i och med det nya ROT-avdraget. Många småföretagare inom byggbranschen hör av sig och säger att det nya ROT-avdraget som regeringen har infört är ett oerhört krångligt system. Apropå ROT-avdrag måste jag passa på att berätta om den stora reform som vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår, nämligen ett ROT-program för allmännyttan så att vi sätter fler byggnadsarbetare i arbete och ser till att allmännyttans bostadsbestånd får en modernare och mer energismart och miljövänlig utformning. Det skulle ge många jobb, det skulle se till att Sverige står rustat i nästa högkonjunktur och det skulle också sänka energikostnaderna. Det är en smart åtgärd i lågkonjunktur, för som vi tidigare talat om här i dag, Anders Borg och jag, är det ganska smart att satsa på saker i lågkonjunktur. Att gasa i lågkonjunktur och bromsa i högkonjunktur är ganska fiffigt. Jag tycker att Anders Borg ska ta med sig de orden när han går tillbaka till Finansdepartementet och funderar på vad han ska göra framöver för att sänka den skenande arbetslösheten. Ni gick till val på att ni skulle skapa fler jobb, och nu blir det tvärtom. Ni gick till val på att minska utanförskapet, och nu blir det tvärtom. Ni gick till val på att minska krånglet, och nu blir det tvärtom. Ni säger en sak och ni gör en annan. Anders Borg har, som vi har pratat om tidigare, försökt ge sken av att han tar ansvar, att han gör saker och ting bättre och så vidare. Men den bubblan håller på att spricka. Den håller på att spricka nu när vi ser att även ekonomijournalister börjar ifrågasätta vad Anders Borg egentligen håller på med. Det är en retorik som inte håller i praktiken. Det låter bra och det ser tjusigt ut, men det blir en helt annan effekt när man sätter i gång det. Vi pratade om förhållandena mellan finanspolitik och penningpolitik, till exempel. Det ifrågasätts nu ganska starkt vad Anders Borg ska kräva av den oberoende Riksbanken när räntan är noll. Kräver Anders Borg då att man ska sätta i gång sedelpressarna, tro? Det hånade han oss för inför budgetdebatten som fördes här för någon månad sedan. Då påstod han att det var vår politik som gjorde så att sedelpressarna sattes i gång. I själva verket är det Anders Borgs politik som leder till det eftersom han kräver att den oberoende Riksbanken ska sköta politiken åt honom. Han påstår ju att han själv inget kan göra eftersom han har sänkt skatterna med 80 miljarder. Då kan man inget göra när lågkonjunkturen väl kommer och de pengar som så väl skulle behövas för att sätta i gång olika jobbskapande åtgärder inte finns. Satsa på jobben, Anders Borg! Sätt dem främst igen! Och satsa på ungdomarna! De ska inte behöva börja sitt yrkesliv som arbetslösa, Anders Borg.

Anf. 56 Anders Borg (M)

Herr talman! Jag ska svara på Monica Greens frågor i interpellationen. Den ena gäller höjd arbetsgivaravgift för småföretagare och den andra åtgärder för att skapa jobb. Vi tar den höjda arbetsgivaravgiften igen. Jag har här texten i budgetpropositionen 2005, där Socialdemokraterna motiverade den minskning av nedsättningen som då gjordes. Man beskriver effekten på sysselsättningen på det här sättet: För arbetsgivare med en lönesumma över 852 000 kronor per år påverkas inte marginalkostnaden för arbete och därmed inte heller sysselsättningen. Skattebortfallet till följd av avdraget för de sistnämnda utgör därför en dödviktskostnad för åtgärderna. Här kan jag lägga till att 4 av 5 kronor i nedsättningen, det vill säga 80 procent, inte hade någon effekt. Man fortsätter så här i propositionen: Då det till denna proposition föreslås skattelättnader som inte till oväsentlig del kommer företagssektorn till del - då handlar det alltså om avskaffandet av arvs- och gåvoskatten - är det rimligt att finansieringen av dessa lättnader sker genom vissa förändringar av beskattningen för företagen. Det är alltså precis så den socialdemokratiska regeringen motiverade att man avskaffade arvs- och gåvoskatten och finansierade det med en minskning av nedsättning av socialavgifterna. Låt mig försvara den socialdemokratiska regeringens politik! Den var klok. Det är av precis det skälet vi har gått vidare och ytterligare minskat nedsättningen för att finansiera borttagandet av förmögenhetsskatten. Det förvånar mig att Monica Green inte följer upp den argumentationen. Det är ju så tydligt att det var Göran Perssons erbjudande till Svenskt Näringsliv när man satt i de långa samtalen. Man skulle ta bort förmögenhetsskatten och det skulle finansieras med nedsättningen. Det står sida upp och sida ned. Jag kan ta med Göran Perssons och Erik Fichtelius bok nästa gång och läsa upp de långa avsnitt där Göran Persson argumenterar för den åtgärden. Och varför gör han det? Jo, därför att nedsättningen var fundamentalt ineffektiv, och om vi vill ha fler jobb måste vi ha fler företagare och en kapitalbildning för företagen som fungerar. Det var skälet till att Socialdemokraterna avskaffade arvs- och gåvoskatten och finansierade den med nedsättningen. Svaret på den första frågan är alltså en rekommendation till Monica Green att slå upp de gamla budgetpropositionerna från den socialdemokratiska regeringen och läsa igenom dem. Där finns hela argumentationen väl utvecklad för varför nedsättningen av arbetsgivaravgiften inte var effektiv. När det gäller jobbskapande åtgärder vill jag återigen försvara den socialdemokratiska regeringen. Kompensationen för egenavgifterna, en skattelättnad för låg- och medelinkomsttagarna på 60 miljarder, bidrog till att minska marginaleffekterna från ungefär 46 till 40 procent. Det är en effektiv åtgärd för att fler människor ska komma i arbete. Det är samma sak med det man gjorde på a-kassesidan. Jag satt själv i Ams styrelse under de åren och såg att det ökade det aktiva arbetet med att stimulera människor att söka jobb och att tillämpa regelverken även om det innebar att tre gånger så många fick en sanktion. Det var ett sätt som förbättrade arbetsmarknadens funktionssätt. Det här är exakt de åtgärder som Monica Green i dag vill avskaffa - jobbavdraget och omläggningen av en omställningsförsäkring i a-kassan. Det är effektiva, jobbskapande åtgärder som underlättar ekonomins förmåga att möta svåra tider och som gör att vi får fler jobb långsiktigt. Jag kan naturligtvis ta fram de socialdemokratiska propositionerna igen och läsa upp motiven till att man gjorde nedsättningen. Det som är så märkligt är att nu sitter Socialdemokraterna i opposition och kan utforma politiken hur de vill och hur de önskar, och då tar de fram att de vill återinföra den nedsättning som de själva har beskrivit som en av de mest ineffektiva i skattesystemet! Det är för mig häpnadsväckande och obegripligt. Snarare borde Socialdemokraterna säga: Tack, regeringen, för att ni har tagit bort denna nedsättning och i stället tar bort förmögenhetsskatten, för det var det vi själva ville föreslå!

Anf. 57 Monica Green (S)

Herr talman! Nu var det ju ni som gick till val på att sänka. Det är Anders Borg som har Maud Olofsson i sin regering, och hon går ut och lovar vissa saker som hon inte håller sedan. Det är möjligt att jag ska interpellera Maud Olofsson också i den här frågan. Vi har fört den debatten. Men det kan ju bli likadant igen - att ni skickar fram finansministern och att han kommer och svarar. Jag har inget emot det. Men det var ni som gick till val på det här. Det var ni som påstod att ni skulle underlätta för småföretagarna och minska krånglet. Varför är småföretagarna så arga på regeringen? Och varför är LRF så arga? Jo, därför att ni inte höll era vallöften. Det är det de hänger upp sig på. Sedan kan Anders Borg stå och läsa våra propositioner; det får han jättegärna göra! Det är bra om han tar intryck av vår politik. Vi räds inte skattesänkningar. Men vi räds inte heller skattehöjningar om det är rättvis skatt. Det ska vi gå till val på. Vi vill ha rättvisa i det här landet. Vi ska se till att det återigen skapas en rättvisa där var och en betalar efter förmåga och får ut efter behov. Vi är inte främmande för skattesänkningar. Det vet Anders Borg eftersom han står här och läser upp vad vi har gjort tidigare. Men vi är inte heller främmande för att använda skatteinstrumentet när det behövs. Och vi tänker göra det när det behövs. Vi tänker inte höja skatter för låg- och medelinkomsttagarna. Man kan inte hålla på fram och tillbaka med skattesatserna, för folk vänjer sig vid ett visst läge. Men man kan införa en rättvis skatt igen - den som ni tog bort, Anders Borg. Vi tänker gå till val på det. Jag är förvånad över att Anders Borg endast hänvisar till socialdemokratisk politik i stället för att förklara varför ni på punkt efter punkt inte fullföljer era vallöften.

Anf. 58 Anders Borg (M)

Herr talman! Monica Green säger att den borgerliga regeringen gick till val på att behålla nedsättningen i egenavgiften och att vi skulle ha lovat att göra det. Ingenting kan vara mer fel. I de motioner Moderata samlingspartiet väckte i riksdagen framgår med all önskvärd tydlighet att vi tidigt förordade ett avskaffande av nedsättningen. I samband med Bankerydsuppgörelsen ingick detta som en del av finansieringen. Det redovisades också i den gemensamma vårmotion vi väckte våren 2006. Det fanns även återgivet i det valmanifest vi presenterade för väljarna. Det är helt enkelt så att när vi tog bort nedsättningen gjorde vi exakt det vi hade sagt till väljarna att vi hade för avsikt att göra, nämligen att ta bort nedsättningen och i stället ta bort förmögenhetsskatten. På den punkten råder det ingen som helst tvekan. Vi gjorde exakt det vi sade. Socialdemokraterna räds inte skattehöjningar om de är rättvisa, säger Monica Green. Vi vet att socialdemokraterna inte räds skattehöjningar. Det är därför vi har så höga skatter i Sverige. Men det här med rättvisan blir lite mer förvånande. Ni har förslag på att höja arbetsgivaravgiften för ungdomar från 15 till 33 procent. Det är tydligen rättvist. Det finns förslag i Sveriges riksdag som Socialdemokraterna inte har dragit tillbaka om att ta sönder jobbavdraget. Framför allt ska sjuksköterskor och vårdbiträden få höjd skatt. Det är tydligen rättvisa. Ni vill dra tillbaka ROT-avdrag och hushållstjänster. Det skulle leda till en ökad arbetslöshet i svåra tider. Det är tydligen rättvisa. Miljöpartiet vill chockhöja bensinskatten med 20-25 miljarder, och det är med Miljöpartiet Socialdemokraterna måste förhandla. Vänsterpartiet vill chockhöja arbetsgivaravgifterna så att fler människor förlorar arbetet. Vi är medvetna om att Socialdemokraterna inte räds skattehöjningar. Det skulle i det här läget ha förödande effekter på svensk ekonomi, och det skulle ha förödande effekter på våra ambitioner att återupprätta full sysselsättning. Därför bör vi avvisa de skattehöjningsförslagen.

den 23 april

Interpellation

2008/09:471 Prioritering av jobb

av Monica Green (s)

till finansminister Anders Borg (m)

”Ingen delar svartmålarnas depressionsfaror. Ingen, möjligtvis med undantag för Pär Nuder, delar bedömningen att Sverige står inför en nära förestående bankkris.” Så sade Anders Borg i riksdagens talarstol i april 2008. I dag kan alla se att han hade fel.

Arbetslösheten ökar och detta dubbelt så snabbt som i EU. Under nästa år har vi troligen massarbetslöshet i Sverige. Vi har en jobbkris i Sverige.

Socialbidragen ökar. Under fjärde kvartalet 2008 ökade socialbidragen i 225 av Sveriges 290 kommuner.

Kostnader för utbetalningarna från a-kassan ökar. Samtidigt har 500 000 trängts ur a-kassan av regeringen Reinfeldt. På grund av den trygghetskris som regeringen Reinfeldt skapat när de nedmonterar a-kassan minskar konsumtionen mer i Sverige.

Volymen i de passiva ”garantierna” ökar. Detta kallar regeringen för aktiv arbetsmarknadspolitik.

Skatteintäkterna minskar och försörjningsstöden ökar i kommunerna. SKL bedömer att det kan innebära att 10 000–15 000 jobb försvinner i välfärdens kärna i år.

Regeringen har prioriterat sänkta skatter framför ordning och reda i de offentliga finanserna.

Bara under 2009 genomför regeringen inkomstskattesänkningar, främst för dem med höga inkomster, på uppemot 20 miljarder kronor. På lånade pengar.

Därför frågar jag finansministern följande:

Vad ämnar finansministern vidta för åtgärder för att skapa fler jobb?

Vad avser finansministern att göra med den höjda arbetsgivaravgiften för småföretagare?