Pm om utnämningsmakten

Interpellationsdebatt 22 december 2006

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 27 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att tillse att en viss pm rörande utnämningspolitiken presenteras för riksdagen och det utskott som där ansvarar för frågorna om utnämningsmakten. Låt mig inleda med två klarlägganden. Promemorian som avses finns tillgänglig i Regeringskansliet för envar som är intresserad. Den har således inte exklusivt förbehållits en trängre krets journalister. Utnämningsmakten är ett av regeringens viktigaste instrument för att fullgöra sin grundlagsenliga uppgift att styra riket. Det finns således inget utskott i riksdagen som ansvarar för dessa frågor. Konstitutionsutskottets uppgift härvidlag är att i efterhand granska regeringens utövning av utnämningspolitiken. Jag hör till dem som kritiserat den förra regeringen för att det för omvärlden, inte minst för riksdagen och dess ledamöter, varit omöjligt att i efterhand granska på vilka grunder myndighetschefer har utnämnts. De reformer regeringen ämnar genomföra syftar till att öka möjligheterna att i efterhand granska regeringens bruk av utnämningsmakten. Med detta sagt är det dock så att vi i den nuvarande regeringen ärvt ett system, ett system som nu kommer att reformeras. Jag står fast vid att jag, när beredningen av frågan är avslutad, återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka förändringar i utnämningspolitiken som kommer att genomföras. I den mån förändringarna kräver lagstiftning kommer självfallet förslag om detta att underställas riksdagen.

Anf. 28 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Tack för svaret. Jag noterar att Mats Odell hänvisar till Regeringskansliet där de eftersökta handlingarna om utnämningsmakten finns att hämta. Det är självklart helt korrekt. Odell säger också att han efter avslutad beredning återkommer till riksdagen med förslag om vilka förändringar som ska genomföras i utnämningspolitiken. Det är också korrekt. Men, Mats Odell, det är inte alltid så att den formella verkligheten svarar mot alla de krav som kan ställas på ett statsråd. Det krävs ofta lite mer och ibland mycket mer. Det handlar om förhållningssätt till sin omgivning, bland annat till riksdagen och dess olika utskott. Kanske är det rimligt att lägga lite mer glöd, diplomatisk förmåga och intresse i frågan när en ordförande i riksdagens konstitutionsutskott undrar över regeringens utnämningspolitik. Det är nämligen det utskottsförslag som rör hur utnämningspolitiken och dess inriktning ska hanteras. Om jag som riksdagsledamot skriver en motion som rör utnämningspolitikens inriktning behandlas den i konstitutionsutskottet. Det blir lite märkligt när Odell i sitt svar till mig hänvisar till att inget utskott i riksdagen hanterar utnämningsmakten. Den formella utnämningsmakten sköts av regeringen, men förändringar i utnämningspolitikens inriktning behandlas av konstitutionsutskottet. Odell formulerar sig så här: I den mån förändringarna kräver lagstiftning kommer självfallet förslag om detta att underställas riksdagen för behandling. Då sker utskottsbehandlingen i konstitutionsutskottet. Det tror jag att Odell känner till. Förmodligen gör han det, annars skulle min förvåning bli avgrundsdjup. Jag utgår från att Odell är helt införstådd med detta. Om det är så att han är införstådd med detta blir hans agerande märkligt. Det bär drag av nonchalans. Det duger inte att bara hänvisa ansvarigt utskotts ordförande till diariet. Ofta är det så att förslag och förändringar av detta slag kan det vara bra att informera om informellt. Ett telefonsamtal eller ett personligt möte kan vara rimligt i ett läge som detta, särskilt om frågan är väldigt omdiskuterad och det är en pm eller ett förslag på gång. Är det för mycket begärt? Jag har tidigare varit inblandad i debatter i kammaren där det har pekats på bristande respekt. Jag ska inte fördjupa mig i dem. Men kanske skulle någon grad av större respekt i den här hanteringen vara att föredra. Kanske skulle Odell tjäna på det. Det är inget problem eller någon prestigeförlust att informellt ta kontakt med en utskottsordförande eller en representant för ett annat parti. Det vore dessutom anmärkningsvärt om det skulle ligga en genomtänkt politisk strategi bakom den här typen av agerande. Jag vill inte tro att det är så. Kanske Odell skulle tänka efter lite hur hans personliga framfart uppfattas. Fartblindhet och arrogans kan ligga nära varandra. Kommer statsrådet Odell att i framtiden sköta den här typen av hantering på ett smidigare sätt?

Anf. 29 Sven-Erik Österberg (S)

Fru talman! Detta är ett av mina favoritämnen som jag har för avsikt att följa väldigt noga under den här mandatperioden, detta mot bakgrund av att jag ideligen i denna talarstol under förra mandatperioden fick ta emot en kaskad av interpellationer, inte minst från Mats Odells partivänner, där man kritiserade utnämningsmakten å det gruvligaste. De pekade med en rad olika exempel på hur den dåvarande regeringen enligt deras utsago missbrukade utnämningsmakten. Jag tycker att jag på ett ganska tydligt sätt kunde visa hur det fungerade och kunde även slå tillbaka kritiken med argument för hur det hade gått till. Därför är det så intressant, därför att det bildades en särskild granskningsgrupp med s inom parentes för att synnerligen peka på att det var den socialdemokratiska regeringen man skulle granska på det här området och också partiet i sig. Man tog även fram ett mycket tydligt dokument för hur man ville att utnämningsmakten skulle fungera om det var så att man skulle vinna höstens val 2006, vilket också den moderatledda alliansen gjorde. Det som har presterats så här långt är ett litet dokument som knappt är tillgängligt. Man får eftersöka det själv. Det ordnades en presskonferens. Jag gör tolkningen, fru talman, att regeringen försöker klämma ur sig lite grann. Det är väl en fråga om samvete eftersom man var så oerhört tydlig före valet med vad man skulle göra. Vad har då regeringen gjort när den väl har kommit till makten, eftersom man var så fruktansvärt missnöjd med hur utnämningsmakten fungerade under den socialdemokratiska tiden? Jo, man började med att utse en moderatmärkt landshövding i Stockholm. Man fortsatte med att utse en moderatmärkt trafiksamordnare i Stockholm, Carl Cederschiöld. Och man bytte omedelbart ordförande i grundlagskommittén från en socialdemokrat- till en moderatledd. Det var precis mot detta som kritiken var så fruktansvärt massiv mot den tidigare socialdemokratiska regeringen, att vi gjorde politiska utnämningar. Nu kan jag konstatera att det har gjorts tre politiska utnämningar i rad som presterades som det första man gjorde - inte ett ord om att det nu skulle bli en annan tid vad gällde utnämningsmakten. Fru talman! Mats Odell har tidigare sagt i en frågestund - jag har också tidigare ställt frågor i denna kammare - att förslag ska komma. Vi får se. Jag har full förståelse för att man inte kan leverera det så snabbt. Jag vet hur det fungerar i ett regeringskansli. Men jag tycker ändå att det är lite bestickande. Vi hänvisade ju till att grundlagskommittén också skulle titta på utnämningsfrågorna, därför att det är en grannlaga uppgift, som jag pekade på då, att göra olika avvägningar. Mina frågor till Mats Odell är: Har Mats Odell kommit till en annan insikt när han väl sitter i kanslihuset och har ett regeringsansvar? Tycker Mats Odell så här lite efteråt att det var ganska starkt överdrivna ord som uttrycktes i denna kammare av den dåvarande oppositionen, som riktade anklagelser mot oss i den dåvarande regeringen för hur vi använde utnämningsmakten? Jag gör den tolkningen eftersom det är så väldigt tyst från den nuvarande regeringen, också med tanke på hur man faktiskt själv agerat i de utnämningsfrågor man har haft att hantera efter att man kommit till makten.

Anf. 30 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Ett väldigt viktigt inslag i höstens valrörelse var just utnämningspolitiken, det sätt på vilket den hade skötts av den förra regeringen. Jag förstår att det var jobbigt för Sven-Erik Österberg att stå här i skottgluggen för de utnämningar som hade varit. Jag har full förståelse för att det känns relativt trevligt att nu få rikta motsvarande interpellationer till efterträdarna. Det må väl vara förlåtet att man inte efter två månader i kanslihuset, det är kanske lite tidigt, kan upprätta något slags bokslut över hur den här regeringen har skött utnämningspolitiken. Jag tycker också att det är löftesrikt att Peter Hultqvist snarare tar upp formerna för överlämnandet av regeringens preliminära planer för hur lagstiftningsprocessen ska gå till än innehållet i utnämningspolitiken. Jag vet inte om Peter Hultqvist har någonting att invända mot att det blir en mer transparent process, att det ska vara mer förtjänst och skicklighet än andra faktorer som ska gälla. Låt mig ändå säga att det pm som tas upp i interpellationen var någonting som togs fram till ett besök som statsministern gjorde hos riksdagsjournalisterna och beskrev preliminärt hur vi har tänkt oss den här processen framåt. Jag har nu svarat i interpellationen att det finns tillgängligt, men jag lovar på stående fot, Peter Hultqvist, att se till att detta pm kommer, inte bara till konstitutionsutskottets ordförande, utan till hela utskottet, inklusive suppleanter. Det finns inget konstigt i detta. Men en sak är säker: En sådan process följer inte den tradition och praxis som har utvecklats, som Peter Hultqvist skriver i sin interpellation. Det är i så fall en extraordinär åtgärd att ett statsråd skickar över ett preliminärt pm från Regeringskansliet om hur en kommande lagstiftningsprocess ser ut. Men jag gör det gärna om detta kan underlätta för utskottet att förutse hur den här processen kommer att gå till. Jag har gärna samtal med ordförande, vice ordförande och andra ledamöter i konstitutionsutskottet om de vill ha mer personliga kommentarer runt den här processen. Öppenhet är någonting som vi är för på alla nivåer. Jag har inte uppfattat att det har funnits en kritik som har tagit fasta på det som Peter Hultqvist skriver i sin interpellation. Men om den finns vill jag göra vad jag kan för att rätta till detta. Sven-Erik Österberg är inne på samma frågor. Han tog emot en kaskad av interpellationer och så vidare. Han undrar om jag har kommit till insikt sedan jag kom till Regeringskansliet. Jag har kommit till insikt om en sak, och det visste jag redan tidigare eftersom jag har varit statsråd tidigare, och det är att det tar tid att genomföra det man har sagt i en valrörelse. Men där tycker jag att Sven-Erik Österberg och jag var överens. Han hänvisade själv till granskningsgruppen. Vi har väldigt tydligt i alliansens olika dokument inför valet pekat på vår avsikt att reformera denna utnämningsprocess. Jag hoppas att Sven-Erik Österberg och Peter Hultqvist är beredda att stödja de propositioner som kommer att läggas på riksdagens bord om att få en mer transparent och spårbar process i hur utnämningar har gått till, för så har det inte varit hittills.

Anf. 31 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tycker först att det var positivt att statsrådet nu erkänner konstitutionsutskottets roll i sammanhanget. I sitt första anförande och svar till mig säger han att utnämningsmakten är suveränt förbehållen regeringen. Därför skulle bilden av att min interpellation var irrelevant målas upp. Jag förklarade sedan att KU har hand om och ansvar för inriktningen på utnämningspolitiken i den händelse att regeringen lägger fram förslag. Nu ska statsrådet skicka över det material som hittills stått i diariet till både Berit Andnor och KU:s samtliga andra ledamöter och är även beredd att ta samtal i frågan. Så långt är det bra. Statsrådet hade inte uppfattat att det var hanteringen i sammanhanget som hade föranlett interpellationen. Det som hade föranlett interpellationen, vilket framgår av texten, är ett svar som statsrådet har skrivit till Berit Andnor utifrån den presskonferens som var, eller pressträff eller vad det nu var för sorts tillställning ni hade arrangerat. Hon tyckte att det var märkligt att det gick till på det sättet. Sedan får hon ett svar där hon hänvisas till diariet. Det är då jag reagerar lite grann och tycker att det kanske ändå, oavsett vad det är för hävd och tradition som har gällt, måste vara ett lite smidigare förhållningssätt. Det har alla att vinna på att man har. Det var inte bara hanteringen av svaret till Berit Andnor och hänvisningen till diariet som föranledde det här utan också en diskussion som jag hade med Monica Green efter en annan debatt som Odell hade haft här i riksdagen. Jag tycker att det inte får bli hur formellt, hur fyrkantigt och omöjligt som helst i politiken. Jag har själv en bakgrund som kommunalråd under många år. Det kanske finns de som tyckte att det var för många år. Oavsett detta är det så att jag vet från den tillvaron hur man kan använda formalia, hur korrekta svar med minimal information kan göra att man slipper svåra frågor eller besvärliga frågor, om inte personerna som ställer dem är uthålliga, och det är oftast personer i den här branschen. En hård och stressad tillvaro kan också leda till att man uppfattas på ett sådant sätt som man inte önskar. Kortsiktigt kan man då vinna en seger genom att ta till den här typen av formalia och lite avfärdande svar, men man kan också skapa väldigt mycket ilska och dåliga relationer. Lite så uppfattar jag Odells sätt att hantera Berit Andnors enkla fråga. Men det är Odell som väljer, inte jag. Att utöva ledarskap, det sätt man gör det på, sätter sin prägel, det skapar signaler till omgivningen, och omgivningen förhåller sig därefter. Odell har också skapat en del signaler sedan han blev minister. Det är stora krav på en minister, och det är stora krav på landstingsråd och på kommunalråd. Ledarskap har också förändrats genom tiderna. Jag tror att det nu krävs öppenhet och nätverk, och jag tycker att det vore självklart att KU:s ordförande ingick i ett sådant för Odells del. Ta det här som tips inför framtiden. Det kan alltid bli bättre, och jag tror att du kan det också. Då slipper jag ställa den här typen av interpellationer. När det gäller de förslag som du kommer med ska du inte förvänta dig något stöd från vår sida på förhand. Vi är inte vana att köpa några grisar i säcken. Vi tar ställning till dem den dag tiden är mogen och det är dags. Men ta det här som tips inför framtiden. Mer öppenhet, mer av nätverksbyggande och mer av relationer så löses många typer av problem.

Anf. 32 Sven-Erik Österberg (S)

Fru talman! Jag kan försäkra Mats Odell att jag tycker att det är ganska trevligt att ha interpellationsdebatter med Mats Odell, men jag kan också försäkra att jag faktiskt hellre hade stått och svarat på interpellationer. Det är så det är i det politiska livet. Nu har vi ombytta roller i den situation som är, helt i demokratins tecken. Det som var så tydligt i granskningsgruppens förslag var att förslagen var väldigt långtgående. Man sade redan där exakt vad man ville göra när man kom till regeringsmakten. Jag fick ta del av det pm som nämns efter kontakt med journalisterna. Jag kan säga att detta pm är väsentligt nedtonat. Det sker kanske bara en och en halv månad från det att det förra dokumentet var aktuellt. Det var det jag frågade om när det gäller insikten. Mats Odell svarade, fru talman, att han hade fått en insikt om att det tar tid i Regeringskansliet. Det vet vi som har varit där. Det finns en process, men insikten fanns tydligen inte före valet, Mats Odell. Det borde det ha funnits. Din regeringserfarenhet fanns redan då, så du med din erfarenhet hade kunnat tona ned de här utpräglade vildhjärnorna som talade om exakt hur det här skulle gå till. Men du valde att inte göra det. Nu är Mats Odell insiktsfull och säger att det här tar tid, och det har jag respekt för. När det gäller förtjänst och skicklighet var vi oerhört kritiserade för att vi inte utsåg chefer i staten grundat på förtjänst och skicklighet. Kan Mats Odell, fru talman, påpeka att de chefer som sitter i dag på något ställe skulle göra sin tjänst på ett sådant sätt att det skulle stå i strid med förtjänst och skicklighet? Mats Odell, fru talman, är ju också förvaltningsminister. Han har alltså god insikt i hur statsförvaltningen fungerar. Är det så uselt med cheferna i staten, Mats Odell?

Anf. 33 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag är väldigt glad att Peter Hultqvist och andra verklighetens män och kvinnor kommer in i denna kammare och har med sig praktiska erfarenheter av sådant som kanske kan reformera kammarens sätt att arbeta - och varför inte också regeringens sätt att kommunicera med riksdagen. Jag tycker att det är jättebra. Vi behöver det. Dock kan jag förvarna Peter Hultqvist, han har ju varit riksdagsledamot ungefär lika länge som jag har varit statsråd den här gången, om att det är en trögrörlig materia att ändra i de här processerna. Men jag tror att det är bra att man tittar med friska ögon på hur saker och ting hanteras. Jag har ju också fått många goda råd, och jag tar till mig många av dem. Jag kommer att se till att det här pm:et går över, som sagt, till konstitutionsutskottet, dess presidium och ledamöter, och jag har mycket gärna diskussioner om hur den här processen ska hanteras. Nätverk är bra. Jag har ju snart ett nätverk med Peter Hultqvist här. Vi ses ju ganska ofta och diskuterar i denna kammare. Jag kan även gärna tänka mig diskussioner vid sidan av kammarens talarstolar med så kloka personer. Sven-Erik Österberg undrar: Vad är det för fel på cheferna i staten? Jag tycker ändå att den frågan skiljer sig lite grann från interpellationens fråga: "Kommer statsrådet Odell att se till att pm:et om utnämningspolitiken presenteras för riksdagen och det utskott som där ansvarar för frågorna om utnämningsmakten?" Jag har svarat på den frågan, och jag kommer att göra det som efterfrågas. Jag ser ingen anledning att i det här sammanhanget recensera de chefer som finns i staten. Det görs via de fortlöpande resultaten och dialogerna med de olika myndigheterna. Generellt vill jag säga att vi har mycket duktiga och kompetenta chefer i staten. Det finns ingen anledning att i det här sammanhanget ha någon recension av deras olika egenskaper.

Anf. 34 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag har genom min tidigare bakgrund haft möjlighet att samarbeta med framför allt tre verkschefer, som jag har uppskattat väldigt mycket. Det är Jan Brandborn, Ingemar Skogö och Bo Bylund. Jag har upplevt de tre som oerhört kompetenta och väldigt engagerade i sitt arbete. Jag har också upplevt att de är utsedda på relevanta och bra grunder. Jag vill bara nämna det och göra den markeringen, för ibland tycker jag att personer som inte egentligen ska vara inblandade har blivit utsatta för en politisk debatt som de inte skulle behöva vara berörda av. Jag har i alla fall den personliga upplevelsen av tre mycket duktiga människor. Jag skulle kunna räkna upp flera. Jag tycker att den här debatten faktiskt har haft sitt värde. Jag tycker också att det är bra att Mats Odell har tagit till sig det här med att det kanske skulle ha gått till på ett lite smidigare, annorlunda, sätt och skickar över det här till KU och tar kontakt med utskottsordföranden. Om det kan bidra till någon marginell reformering här i riksdagen är jag bara tacksam och glad för det. Det tyder väl på att det i vissa sammanhang även kan gå ganska snabbt, att trögrörligheten inte behöver vara oöverstiglig. Tack för debatten! Jag vill önska statsrådet god jul och gott nytt år, och jag vill också framföra samma hälsning från Sven-Erik.

Anf. 35 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka Peter Hultqvist och Sven-Erik Österberg för viktiga debatter. Även om vi är kvar på övertid här inför julen, många av våra kamrater har åkt till sina julfiranden, är det viktiga frågor som här tas upp. Jag vill gärna understryka det som Peter Hultqvist sade, nämligen att de här tre generaldirektörerna, Jan Brandborn, Ingemar Skogö och Bo Bylund, är personer som jag hyser stor respekt för. Jag kan säga att jag har haft väldigt mycket att göra med de två förstnämnda när jag var kommunikationsminister. Det är till och med så, Peter Hultqvist, att det var jag som utsåg Ingemar Skogö till generaldirektör för Luftfartsverket trots att han då var medlem i samma parti som Peter Hultqvist. Jag vill önska en riktigt god jul och ett gott nytt år till såväl Sven-Erik Österberg som Peter Hultqvist.

den 8 december

Interpellation

2006/07:149 Pm om utnämningsmakten

av Peter Hultqvist (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Den statliga utnämningspolitiken var före valet föremål för debatt. I ett högt tonläge och med hårda argument utlovades stora reformer från de borgerliga partierna. För några veckor sedan hade vi en interpellationsdebatt kring frågan där ansvariga statsrådet Mats Odell i betydligt nedtonade ordalag lovade att återkomma till riksdagen med regeringens förslag.

Mindre än en vecka senare presenterar statministern ett niopunktsprogram för reformering av utnämningsmakten. Detta sker i form av ett pm, exklusivt för en trängre krets journalister. Dokumentets status är för mig oklar och dess innehåll okänt, annat än det som refererats i pressen.

Detta är givetvis inte ett tillfredsställande sätt att hantera information mellan regeringen och det utskott i riksdagen som ansvarar för frågans behandling.

Därför ställde Berit Andnor (s) en skriftlig fråga till statsministern om när hans pm skulle presenteras för riksdagen. Svaret kom från statsrådet Mats Odell som därmed uppenbarligen är ansvarig för det som statsministerns pm innehöll. Svaret löd så här:

”I budgetpropositionen anger regeringen att utnämningspolitiken ska reformeras och att regeringen omedelbart kommer att påbörja ett arbete i syfte att genomföra förändringar i rekryteringsprocessen avseende myndighetschefer och vissa andra högre befattningshavare. Vidare anges att detta på omedelbar sikt kommer att innebära att de kravprofiler som upprättas inför en chefrekrytering görs offentliga.

I en interpellationsdebatt den 14 november redovisade jag att ett reformarbete avseende utnämningspolitiken initierats. I den pm som Berit Andnor hänvisar till, och som naturligtvis finns tillgänglig för den som önskar få del av den, redovisas bland annat hur vi i Regeringskansliet påbörjat det reformarbetet. Jag framförde vid interpellationsdebatten att jag avsåg att återkomma med besked om den närmare utformningen av den nya processen. Det är det fortfarande min avsikt att göra.”

Detta svar innehåller förvisso ingen ny, men väl intressant, information. Uppenbarligen anser statsrådet att det inte finns någon anledning att hålla riksdagen, via ansvarigt utskotts ordförande, informerad kring innehållet i utnämningspolitiken, inte ens på en direkt fråga. Detta är inte ett seriöst beteende.

Statsrådets nonchalanta inställning till relationerna mellan departementet och riksdagens konstitutionsutskott känns mycket märklig. Förvisso kan konstitutionsutskottets ordförande som alla andra begära hos departementet att få ta del av en allmän handling. En sådan ordning känns dock främmande för den tradition och praxis som utvecklats och kan också ge en bild av hur departementet ser på riksdagen och dess ledamöter som jag utgår från inte är avsiktlig.

Mina frågor till statsrådet Odell är därför:

Kommer statsrådet Odell att se till att pm:et om utnämningspolitiken presenteras för riksdagen och det utskott som där ansvarar för frågorna om utnämningsmakten?

I så fall, på vilket sätt kommer det att ske?