Planering av järnvägsunderhåll

Interpellationsdebatt 17 mars 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 26 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Patrik Jönsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att leveransen av tåglägen till tågföretagen ska göras enligt stipulerade tider. Daniel Helldén har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att banunderhåll ska planeras i tid och att resenärerna ges möjlighet att med god framförhållning planera sitt tågresande samt vilka åtgärder jag tänker vidta på kort respektive lång sikt. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.

Trafikverket är infrastrukturförvaltare för det järnvägsnät som tillhör staten och ansvarar inom ramen för gällande författningar för planering av tågtrafik och planering av banarbeten. Trafikverket har att följa de bestämmelser som följer av det så kallade SERA-direktivet och järnvägsmarknadslagen.

Jag kan konstatera att införandet av ett nytt planeringssystem har medfört problem i Trafikverkets planeringsarbete. Det nya systemet är en av de största förändringarna som skett inom järnvägsbranschen på väldigt länge. Det är en viktig omställning. Samtidigt är det mycket bekymmersamt att järnvägsföretagen fått det svårt att planera för sin verksamhet med negativa konsekvenser för resenärer och transportköpare.

Transportstyrelsen har genomfört tillsyn och i juni 2022 beslutat om ett föreläggande till Trafikverket med anledning av Trafikverkets problem att hålla utsatta tidsfrister i revisionsprocessen. Transportstyrelsen konstaterar i sin tillsyn att Trafikverket inte följer villkoret om 18 veckors framförhållning vid revisioner av tågplanen. I februari 2023 beslutade Transportstyrelsen om ett nytt föreläggande till Trafikverket att åtgärda brister i kapacitetstilldelningsprocessen.

Trafikverket gör nu en kraftsamling för att komma till rätta med problemen. Trafikverket och leverantören av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser även över de interna arbetssätten, och de förstärker med personal. Trafikverket har löpande en dialog med järnvägsbranschen om framdrift och de olika åtgärder som vidtas.

Jag kommer att följa Trafikverkets arbete med att förbättra och utveckla kapacitetstilldelnings- och revisionsprocessen. Jag kommer även att följa Transportstyrelsens löpande tillsyn av järnvägsmarknaden. Det är av stor betydelse att Trafikverket förbättrar framförhållningen i planeringen av banarbeten och tilldelning av kapacitet.


Anf. 27 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Ja, frågan om MPK, marknadsanpassad planering av kapacitet, förefaller att bli en följetong. Järnvägsföretagen ska få sina tåglägen bekräftade minst 18 veckor innan, men med mindre än tre veckor till påsk går det fortfarande inte att boka biljetter på många avgångar. Det är samma misslyckande från Trafikverket som i julas. Det är en högst olycklig situation som vi hamnat i här, eller snarare ett haveri, där både resenärerna och järnvägsföretagen drabbas som följd av att det inte går att boka resor i tid. Resenärerna blir i många fall tvingade att välja bilen eller flyget som sitt alternativ i stället för tåget, och det minskar intäkterna för järnvägsföretagen. Det kan även slå på längre sikt: Vid nästa resa kan man mycket väl välja bort tåget för att man upplevde det som så struligt att boka biljetter att man inte tycker att det är ett aktuellt alternativ att ta tåget. Lägg därtill risken att tåget blir försenat eller att man kanske måste byta till en resa med buss - och då har med sig en massa packning - på grund av att det pågår ett banarbete.

Herr talman! Detta projekt sjösattes innan Andreas Carlson tog vid som minister och ligger förra styret till last. Men det hamnar ändå i ministerns knä att lösa problemet. Det jag tycker är anmärkningsvärt är hur Trafikverket har hanterat hela implementeringen av systemet MPK.

Herr talman! När vi var på besök hos Trafikverket i Solna för några månader sedan vidgick man där att man, trots sin vetskap om att det skulle bli stora problem om systemet togs i drift eftersom systemet inte är färdigutvecklat, väljer att avstå från att skjuta upp införandet. Jag måste säga att här visar Trafikverket på en anmärkningsvärt arrogant attityd. Det var inte mer bråttom än att en implementering kunde anstå till nästa tidtabellsskifte i december i år. Det är tur att inte Nasa resonerar likadant när man ska skjuta upp en rymdraket: Vi vet att den kommer att störta, men det är viktigare att vi håller den bestämda tidsplanen. Det är för mig ett helt obegripligt resonemang. Det har tagit runt sex år att utveckla systemet; då är det väl bättre att det tar sju år och fungerar än att det tar sex år och inte fungerar?

Till själva frågan: Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att leveransen av tåglägen till tågföretagen ska göras enligt stipulerade tider? Även Transportstyrelsen har ålagt Trafikverket ett vite om 3 gånger 8 miljoner om man inte löser problemet, men vilken nytta gör det egentligen gentemot en anslagsmyndighet?

Jag undrar om ministern har avkrävt Trafikverket en åtgärdsplan med en tidsplan för när problemet ska vara avhjälpt? För när Trafikverket var hos oss på utskottet för drygt en vecka sedan presenterades ingen sådan, och jag måste säga att det hela kändes lite svajigt från deras sida, minst sagt. Det går just nu åt stora ansträngningar av manuellt arbete för den inte alltför stora grupp av tidtabellsplanerare som Trafikverket besitter, på grund av att man valt att ta i drift ett icke färdigt system där det kan ta fem minuter bara att ladda upp en enkel grafisk tidtabell.

Lägg därtill att systemet enligt Trafikverket är behäftat med massor av buggar. Det nöter ut Trafikverkets personal och kapacitet.

Herr talman! Vad jag kan höra av ministerns svar avser ministern att "följa Trafikverkets arbete med att förbättra och utveckla kapacitetstilldelnings- och revisionsprocessen", och det är ju en sak, men jag efterlyser skarpare åtgärder än så.

Tidsplan, redovisning av åtgärder och kontinuerliga avstämningar för att säkerställa att tidsplanen hålls. Ett sådant svar hade varit lite mer önskvärt. Ser ministern inte ett behov av skarpare åtgärder?


Anf. 28 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Det är i dag tre veckor till påskafton. Det är två veckor tills södra Sverige går på påskledighet. En stor del av svenska folket vill ta järnvägen under påskledigheten för att kunna ta sig fram på ett bra och smidigt sätt som är tillräckligt ekonomiskt hållbart och även miljömässigt hållbart. Så sent som för en vecka sedan gick det nästan inte alls att beställa några biljetter över påsk. Och i går gavs för hälften av alla tåglägen informationen "banunderhåll planeras". Några veckor före påsk går det inte att planera sin påskresa. Allmänheten kan inte veta att den kan komma till släkt och vänner eller beställa en semester i fjällen eller för den delen boka ett hotellrum i Stockholm, Göteborg eller Malmö för att se de städerna.

Detta är helt orimligt, herr talman! Vi kan inte ha det på det här sättet. Det är inte värdigt ett modernt land att medborgarna inte med rimlig framförhållning kan veta om de på semestern kan resa någonstans. Vi vet i dag att om man väljer flyget, till exempel, kan man oftast boka biljetterna ett år innan. Väljer man att ta bilen i stället behöver man inte planera alls. Och det är just dessa transportsätt som vi vill bli av med eller minska, men framför allt är det många som behöver just järnvägen eftersom det finns en massa platser dit man inte kan ta de andra transportmedlen.

Trafikverket är ansvarigt, och utöver detta är ministern ytterst ansvarig. Trafikverket säger att de arbetar med frågan, att de har läget under kontroll och att det blir bättre. Men varje gång som Trafikverket säger att det ska bli bättre och att de har läget under kontroll får vi besked om att det blir värre. Det blir hela tiden värre. Nu har vi påsken 2023 då man inte kan beställa biljetter. Snart har vi sommaren 2023 då man inte kommer att kunna beställa biljetter i tid. Vi hade påsk, sommar och höst 2022 då det inte gick att beställa biljetter i tid, och samma sak 2021. Det här håller inte! Något måste göras, något mer radikalt, för att vi ska komma bort från de här problemen.

När det gäller vad det här får för effekter är det intressant att statsrådet nämnde den rapport som Transportstyrelsen tar fram när de gör sina genomgångar och analyser av det här och utdömer viten.

I den står det tydligt att när biljetterna presenteras tätt inpå trafikstart, alternativt att transportköparen inte kan få sin logistikkedja fastställd i rimlig tid, innebär det en risk för att köparna väljer andra transportmedel. Vidare står det att det, förutom de kortsiktiga negativa effekter detta får på nyttan liksom på köparen och aktörernas ekonomiska resultat, finns en risk för mer långsiktiga effekter där köparna ändrar sitt beteendemönster och väljer andra trafikslag i framtiden.

Detta är inte acceptabelt, och här måste Trafikverket göra något. Det här har inget att göra med MPK, marknadsanpassad planering av kapacitet, som infördes i vintras, utan problemet har funnits längre än så. Det finns ett systemfel här. Jag undrar: Har statsrådet någon lösning på detta mer än att följa Trafikverkets arbete?


Anf. 29 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Tack, interpellanterna, för engagemanget! Er beskrivning av problembilden är i huvudsak densamma som min - där är vi eniga. Alla vi som sitter i kammaren här i dag är eniga när det gäller problemet och också om angelägenheten av att det löses. Det är av stor betydelse att Trafikverket förbättrar framförhållningen vid planeringen av banarbeten och tilldelningen av kapacitet.

I mitt svar att jag kommer följa Trafikverkets arbete med att förbättra och utveckla kapacitetstilldelnings- och revisionsprocessen ingår förstås att följa den mycket noga i den myndighetsdialog som man som statsråd kan ha.

Den organisation vi har i vårt land, som har tjänat Sverige väl, är att det är myndigheterna som har ansvaret. I detta fall har de ett lagbundet ansvar som de har brutit emot. En annan myndighet, Transportstyrelsen, har granskat detta och har i sin tillsyn kommit fram till de slutsatser som Daniel Helldén redogjorde för. Detta är mycket allvarligt.

Hur ska det lösas? Detta är ett problem som båda interpellanterna är inne på och som har byggts upp under lång tid. En viktig del är järnvägsunderhållet, att ha ett förebyggande underhåll och att planera för det på ett annat sätt. Vi ser att underhållet av järnväg har varit eftersatt. Det har kommit ikapp lite grann de senaste åren jämfört med vägunderhållet, men samtidigt har anläggningsmassan och trafiken ökat, mycket tack vare att järnväg och tåg är ett populärt färdmedel i dag.

Man ska kunna lita på att man kan boka en biljett och därefter självfallet på att tågen går som de ska och i tid. Här finns mycket att göra, och underhållet, som har varit eftersatt, behöver prioriteras.

Jag förväntar mig att Trafikverket arbetar så hårt de bara kan, och det gör de. I vår dialog har de försäkrat att de gör en kraftsamling. Jag har förstås också en dialog med branschen och de järnvägsföretag och tågföretag som är drabbade, både de större aktörerna och den branschorganisation som representerar de mindre aktörerna.

Precis som beskrivs har vissa, inte minst SJ, valt att avvakta med att sälja biljetter inför påskresandet. Förseningarna påverkar även järnvägsföretagens verksamhet när det gäller att planera omlopp för både personal och fordon, och Trafikverket har fått kritik från branschen som vi har kunnat ta del av i medierna. Det är alltså inte bara vi tre här i kammaren i dag som är eniga om att detta är ett stort problem som behöver lösas.

Jag försäkrar mig om att Trafikverket, som är den ansvariga myndigheten, gör det de kan och det som krävs för att få bukt med problemet, och som jag sa kommer jag att fortsätta att följa detta mycket noga. Jag ser fram emot en god dialog med riksdagens trafikutskott och de ledamöter som jag vet är engagerade i frågan.

Självklart ska man, som Daniel Helldén var inne på, kunna lita på att man kan boka biljetter. Tåget är ett väldigt populärt färdmedel, och det blir en del av själva resandet som man, som nu, riskerar att inte kunna genomföra när det inte går att boka biljetter. Detta är allvarligt, och jag förväntar mig att Trafikverket gör allt de kan för att lösa problemet.


Anf. 30 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman! Jag är helt övertygad om att vi här i kammaren såväl som vår riksdag och branschen är besjälade och att även Andreas Carlson är besjälad av att problemet löses, inte tu tal om det.

Det har blivit mycket sämre sedan MPK infördes. Det fanns såklart problem tidigare, men det eskalerade när man införde ett system som inte fungerar. Det säger sig självt att vi då ofrånkomligen får jättestora problem, inte bara för persontrafiken utan även för godset. Det talas inte så mycket om det, men även där brottas såklart företagen med problem med sina tåglägen.

Ministern nämnde att vi är på väg att få en minskad underhållsskuld, men siffrorna säger faktiskt det motsatta, att den är på väg att öka. Anläggningsmassan kanske har ökat, men det är högst marginellt. Det är väldigt lite ny järnväg i relation till befintlig järnväg, och vi har fått mycket lite ny väg jämfört med vad vi besitter.

Det är klart att det inte är så lätt för en minister. Det säger sig självt att det inte är ministerns uppgift att lösa problemet handgripligen. Det går såklart inte att rätta till buggar eller gå in och detaljstyra hur man ska personalplanera på Trafikverket, utan det åligger generaldirektören och cheferna därunder. Men jag menar att vi borde avkräva ett högre tryck på Trafikverket att lösa detta. Vi bör få en plan och en detaljerad redovisning av vad som har gjorts, vad som kommer att göras och när det beräknas vara färdigt.

Som Daniel Helldén från Miljöpartiet sa har man en helt annan framförhållning i till exempel flygbranschen. Där finns visserligen inga banarbeten eller arbeten på väg, men man kan boka resor ibland till och med upp till ett år innan. En sådan planeringshorisont finns inte alls för resenärerna på järnvägssidan.

Min uppfattning är att Trafikverket har blivit alldeles för stort och har tappat lite av sin själ, som fanns på Vägverkets och Banverkets tid. Det är en svårstyrd koloss, där antalet anställda har ökat med mer än 50 procent sedan verket bildades den 1 april 2010. Lika många personer som arbetar ute i spåren har försvunnit sedan 2000, och det är klart att man får mer administration och mindre underhåll, planering och så vidare då.

Man har svårt att lägga resurserna på rätt ställe. Trafikverket är helt enkelt för svårstyrt. Det är därför Sverigedemokraternas vilja att man åter delar upp det i ett vägverk och ett banverk. Jag hoppas att vi sedermera får ministerns och regeringens stöd för detta och att vi kan återta underhåll från Infranord och Svevia i egen regi så att verket kan få in mer kompetens och behålla eller, som det var förr i tiden, få nya karriärvägar för folk som har jobbat inom branschen och som kan sin anläggning.

Jag tänkte upprepa frågan, om det inte finns en poäng med att sätta lite hårdare press på Trafikverket och om ministern, som ska följa detta, kanske kan ta en funderare på om det finns något mer vi kan göra från styrets sida. Finns det något vi kan göra som ålägger Trafikverket att ha en styrning, en tidsplan och en åtgärdsplan?


Anf. 31 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Det är uppenbart att saker och ting inte fungerar. Det är uppenbart att det är många som lider av detta, inte minst alla tågresenärer. Vi vet också att vår turistbransch lider av problemen, nu under påsken och under sommaren. Man kan prata med aktörer uppe i fjällvärlden, inte minst Svenska Turistföreningen, som har enorma problem när det gäller sommaren. Folk vill veta hur de ska göra. Det handlar om de områden där det inte ens går att använda något annat transportsätt utan helt orimliga restider och kostnader. Det gör att denna verksamhet helt enkelt inte fungerar som den ska. Det måste åtgärdas.

Det ska vara 18 veckor för planeringen. Det är lagstadgat och reglerat gentemot EU. Det är därför märkligt att vi har ett trafikverk som inte kan klara av det. Det får stora konsekvenser i hela landet.

Varför sker detta? Ledamoten Patrik Jönsson pratade om att det kan vara Trafikverket som har en orimlig organisation och inte får ordning på det. Det är kanske någonting som behöver göras där. Jag tror inte att det har att göra med det nya planeringssystemet. När det någon gång fungerar kanske det kan vara detta som reder upp allting.

Det verkar inte heller vara en ekonomisk fråga. Många säger att om det tillförs mer pengar kan man kanske göra underhållet nattetid och så vidare. Men Trafikverket skickar ju tillbaka pengar. Regeringen säger i alla fall att underhållspengarna inte behövs. Man har lagt dem på vägarna i stället - 750 miljoner kronor. Vad som är hönan och vad som är ägget här kan vara en intressant fråga att fördjupa sig i.

Jag tänker också på att vi har enormt många fler tåg som rullar på vår räls nu än vi hade för 10-20 år sedan - regionaltåg, fjärrtåg, godståg och så vidare - och vi vill ha in ännu fler. Vi vet att det är ett problem att underhålla när vi har så mycket trafik. Det kan vara en aspekt i fråga om detta. Då tänker jag osökt på nya stambanor i södra Sverige. Vi vet att den södra stambanan kommer att få stora problem när det öppnas upp för ny trafik från kontinenten och när Sverige ska ha mer persontrafik, mer regionaltrafik och mer godstrafik. Samtidigt vet vi att det behövs ett stort underhåll i vissa delar för att få rimliga hastigheter, och man behöver sannolikt bygga om spåren.

Statsrådet har under många år propagerat för nya spår i södra Sverige som ett sätt att få till en regional utveckling, en bra arbetsmarknadsregion och ett hållbart resande för alla som vill resa, så att de inte behöver stå och frysa utefter järnvägsrälsen när tågen inte kommer.

För att detta ska ske behöver vi bygga ny räls även i södra Sverige, precis som sker i norra Sverige. I vissa delar behövs det ännu mer. Vi behöver ny kapacitet och nya bra banor som gör att man också kan göra underhållet på ett effektivt sätt, så att man inte hela tiden hamnar i sådana här problem. Det skulle sannolikt göra det lättare för Trafikverket med underhållet, bortsett från att de har andra typer av problem.

Det brukar sägas att det tar lång tid att bygga nya stambanor, och det är sant. Utanför Stockholm byggs Förbifart Stockholm - två mil motorväg för en enorm massa pengar. Det tar 18 år att bygga den. Det är ingen som säger att det är lång tid.


Anf. 32 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag vill inleda med att kommentera det som jag sa med anledning av Patrik Jönssons inlägg just kring järnvägsunderhållet. Min poäng var att det i förhållande till vägunderhållet har sett något bättre ut när det gäller järnvägsunderhållet där man har satsat något mer. Men det finns fortfarande en underhållsskuld som är betydande och som är väldigt viktig att prioritera, beta av och jobba ikapp. Det är också viktigt att jobba mer med ett förebyggande underhåll - ett planerat underhåll. De underhållsinsatser som i dag görs räcker inte ens för att bibehålla den standard som finns i dag. Det blir gradvis, och tyvärr i ganska hög takt, sämre på både väg och järnväg. Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Och de insatser som görs ska göras för att framför allt underlätta för arbetspendling och godstrafik. Därför vill jag tacka Patrik Jönsson för att han just nämnde godset.

Av de transportköpare som jag nämnde, och tågföretag, som i dag drabbas finns det väldigt många godsleverantörer som är riktigt illa ute. Också branschorganisationen Tågföretagen lyfter fram vad det innebär för dem. Det sker i ett läge då vi ser en explosionsartad nyindustrialisering i de norra delarna av vårt land, där tåget är en väldigt viktig del för att ge möjlighet till den gröna omställning som är viktig att påskynda snarare än att sätta käppar i hjulet för, vilket bristande underhåll och kapacitet kan leda till.

När MPK, själva systemet som Daniel Helldén var inne på, är utrullat och fungerar är det en viktig del i att faktiskt få en bättre anpassad tilldelning. Trafikverket byter ut ett gammalt planeringssystem till ett mer modernt och digitaliserat system med nya verktyg och gemensamt gränssnitt inom branschen. Syftet är att det ska bli enklare att planera och ansöka om tider på spåret, och det ska bidra till att järnvägen nyttjas på ett bättre sätt. När detta är utrullat och på plats är syftet alltså att det ska bli på det sättet.

Detta systemstöd har utvecklats under lång tid. Införandet har skett i tre etapper. Den första sjösattes våren 2021, och den tredje sjösattes i december 2022.

Men problemen som också denna debatt synliggör är större än så, och det är dessa problem som vi gemensamt behöver se till att ta oss an. Det jobbar vi med. Självklart ska vårt eget trafikverk leva upp till den svenska lagen, och denna planering ska vara tillgänglig 18 veckor innan enligt kraven i SERA-direktivet. Det är någonting som jag förväntar mig att Trafikverket jobbar hårt med, och jag vet att de gör det.

Ledamoten Jönsson tyckte att vi ska fundera på om det finns något mer som vi kan göra. Det gör vi, och vi har en nära dialog. Vi följer, som sagt, detta. Det innebär inte ett passivt följande utan ett aktivt. Vi ser om det finns några hinder. Men det som nu är viktigt är att Trafikverket anställer folk. Det är också en startsträcka för just utbildning, och de arbetar med detta. Det har jag försäkrat mig om. Och vi kommer givetvis att fortsatt följa detta.

När det kommer till kapacitet är det viktigt att när det gäller underhållet, som Daniel Helldén var inne på och som vi har haft en debatt om tidigare, titta på var flaskhalsarna finns. Det är detta uppdrag som Trafikverket har att förbereda i Skåne inför öppnandet av förbindelsen Fehmarn Bält. Det diskuterade jag i måndags när jag var på Öresundsbron och träffade vd:n för Öresundsbrokonsortiet. Jag kan återkomma till mer kring detta i mitt nästa inlägg.


Anf. 33 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman! Som ministern sa anställs det folk. Egentligen är det lite sorgligt. Jag talade ju nyss om hur mycket Trafikverket har svällt med enorma mängder anställda utan att den nya personalen fixar en enda befästning, byter en enda TKK eller justerar en enda lits på kontaktledningen - ingenting sådant. Det är i princip mest administrativ personal, som inte producerar någonting som gör att underhållet blir bättre.

Detta är inte det första misstaget från Trafikverket. Vi har sett otaliga rapporter från Riksrevisionen där Trafikverket kritiseras ur olika vinklar. Underhållsskulden växer på både väg och järnväg. För några år sedan kunde man skicka hem runt 500 järnvägstekniker över dagen då det uppstått ett budgetöverskridande. Listan kan göras lång, och det handlar om rälsbrickor i mängder, dålig vinterväghållning och kostnadsöverskridanden.

Här handlar det om ett nytt datasystem, och själva systemet i sig har varit behäftat med många brister. Det har Trafikverket redogjort för hos oss i trafikutskottet.

Jag kan jämföra med hur det var att vara eldriftledare under drygt tio år på Trafikverket och Banverket. Då fick vi ett helt nytt system som var likadant för hela landet - GELD, gemensamt eldriftsledningssystem - i stället för att ha åtta olika. Det provades rigoröst innan det sattes i drift. Det var en helt annan attityd. Man provade och torrkörde systemet så att det verkligen fungerade. Det har varit ett jättebra system. Men här gör man tvärtom. Jag tycker att detta vittnar inte bara om att vi har problem med en stor och otymplig organisation utan också om att vi har ett attitydproblem. Man väljer att sjösätta ett system som man vet inte fungerar. Jag tycker att det är klandervärt agerat av Trafikverket.

Jag hoppas att vi kan följa upp detta och att vi får en bättre framdrift från Trafikverket.


Anf. 34 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Det var lite synd att statsrådet inte hann komma längre in i frågan om nya spår som en del av lösningen på de problem som vi kan se hos Trafikverket när man ska åka tåg.

Det är otroligt sorgligt att vi ser det i dag. Svenskarna vill åka tåg. De vill göra det när de arbetspendlar, när de är på affärsresor och när de har sina semesterresor, men de kan inte få till det.

Det är enklare om man arbetspendlar. Då är det inte så noga. Man är inte fler som ska åka, och det är lättare att få biljetter och så vidare. Men för turistresandet och alla som ska göra saker och ting över påsk, sommaren och så vidare får vi problemet att tilltron minskar.

Det går så snabbt när det inte fungerar. Man slutar att se det som ett alternativ. Då hamnar vi i att människor sitter hemma. Det kan de ju göra. Det är oftast trevligt också hemma. Men vi vill att människor ska kunna förflytta sig på ett bra sätt runt om i landet för att utnyttja de fantastiska möjligheter som finns här, inte minst inom turistnäringen, eller för att hälsa på släkt och vänner.

Att Trafikverket inte kan klara av det ställer till det för hela nationen. Så kan vi inte ha det. En viktig lösning långsiktigt är att vi bygger nya spår. Södra stambanan behöver till exempel nya spår. Det kan göra att vi också kan underhålla de gamla spår vi har och bygga ut dem.

Vi behöver fortsätta med de utbyggnader som sker i norra Sverige. Ostkustbanan är till exempel helt nödvändig för att få ordning på de sakerna. Det har varit stora problem att beställa biljetter norrut, till Oslo och så vidare.

Här finns det mycket för statsrådet att göra, trots att det egentligen är Trafikverket som i grunden är ansvarigt för de frågorna. Jag skickar med det till statsrådet. Gör mer på spårområdet!


Anf. 35 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Tack för debatten om två angelägna interpellationer! Vi kommer att ha stor anledning att återkomma både i trafikutskottet och mellan samarbetspartierna. Jag ser fram emot det samarbetet.

När det gäller frågan om kapacitet är det nya systemet till för att utnyttja den kapacitet som redan finns. Den måste också underhållas på ett bättre sätt än vad vi gjort tidigare. Det har tidigare varit nedprioriterat.

Man har talat ganska snabbt om nya spår som ligger långt fram i tiden. Jag menar att man har missat det väsentliga i att underhålla det vi redan har. Det är också därför som det krävs en omläggning.

Det synliggjordes vid mitt besök på Öresundsbron. I Trafikverkets remiss till nationell plan fanns det tre förhållandevis billiga åtgärder på den svenska sidan för att öka kapaciteten över Öresundsbron. Dessa fanns inte ens med i nationell plan.

Det finns inte så mycket att jobba med nu. Men det blir en viktig del i planrevideringen och arbetet för vår del och också i det uppdrag som ligger till Trafikverket att höja kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar.

Det var åtgärder som motsvarar ungefär 1 miljard kronor enligt remissvaret. De på Öresundsbron berättade att man hade kunnat öka kapaciteten per timme över bron från 8 tåg till 14 tåg. Det ligger inte särskilt långt bort i tiden.

Det man i den här debatten fastnar i är att tala om det som ligger långt fram och stora investeringar. Man missar de mindre flaskhalsåtgärderna och underhållet. Det är därför som regeringen har tvingats att prioritera detta i sitt arbete när vi nu ser att kostnaderna ökar så mycket.

Det kommer vi att fortsätta med. Underhållet är viktigt. Det ska göras nyinvesteringar där det behövs. Men vi behöver få systemet att fungera. Jag förväntar mig att Trafikverket jobbar med det och kommer att fortsätta att göra det. Jag räknar med att vi som är i den här kammaren i dag kommer att följa det. Jag kommer i alla fall att göra det.

Herr talman! Tack för en bra diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:245 Planering av järnvägsunderhåll

av Daniel Helldén (MP)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Trafikverket har problem med att planera sitt järnvägsunderhåll. Detta ställer till det för alla som vill resa med tåg. Drygt fyra veckor före påsk gick det inte att boka tåg under påskledigheten. Det budskap som man möttes av när man försökte beställa en resa var ”banarbeten planeras”.

Detta gäller inte alla banor i Sverige, men till exempel Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan och Mälarbanan är drabbade. Det innebär att stora delar av det svenska järnvägsnätet är satt ur spel för den som med någon form av framförhållning ville planera sitt resande till påsk.

Skälet anges vara att Trafikverket är sena med planeringen av kommande banarbeten. Detta får till följd att tågoperatörer som SJ inte kan erbjuda kunderna biljetter i tid. Inget vet i skrivande stund när Trafikverket kan lämna besked om när tågen kan gå.

Det är orimligt att svenska resenärer som avser att ta tåget inte kan planera sitt resande. De kan inte säkerställa att de kommer att kunna besöka släkt och vänner över påsk. Även om biljettsläpp hinner ske före själva påsken kan de inte vara trygga med att de kan säkra biljetter för hela familjen. Detta innebär en stor olägenhet för allmänheten men också för förtroendet för järnväg som transportsätt. Går det inte planera tågresandet med rimlig framförhållning kommer man att välja bort detta alternativ.

Som en följdeffekt kommer fler att planera sitt resande utifrån bilen som transportsätt. Trafikverket medverkar därmed till att försvåra för nationen att få till ett hållbart resande och att klara klimatmålen.

Det är helt orimligt att Trafikverket saknar förmåga att planera banunderhållet. Frågan är om myndigheten misslyckats med att göra prioriteringar eller om det finns ett större systemfel inom myndigheten som måste rättas till.

Generellt finns det en regel som säger att Trafikverket ska meddela operatörer vars tåg påverkas av banarbeten minst 18 veckor före planerat underhåll. Detta har man inte klarat på länge, och under 2022 var de under flera månader nere på en till tre veckor. Under sommarsäsongen var detta ett återkommande problem.

Vid den här tiden på året brukar de flesta veta vad de ska företa sig under påsken, hur de ska resa och när. När detta skrivs är det drygt fyra veckor kvar till påsk. De sydliga delarna av landet går på påsklovsledighet redan om cirka tre veckor. Fortfarande står det ”banarbeten planeras” när man vill beställa biljetter. Detta är orimligt.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att banunderhåll planeras i tid och resenärerna ges möjlighet att med god framförhållning planera sitt tågresande?
  2. Om statsrådet tänker vidta åtgärder för att säkerställa en rimlig planeringshorisont för järnvägstrafiken, vilka åtgärder tänker statsrådet vidta på kort respektive långt sikt?

Besvarades tillsammans med