Personalliggare för småföretagare

Interpellationsdebatt 8 juni 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 74 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr ålderspresident! Penilla Gunther har frågat mig hur jag ser på att Skatteverket avgiftsbelägger företagare för formaliafel snarare än faktiskt skatteundandragande och att Skatteverket inte kan ge ett tydligt besked i frågan hur den nya lagen ska tillämpas.

Penilla Gunther frågar också vilka åtgärder jag vidtar för att de nya reglerna inte ska begränsa möjligheten för vissa småföretagare att fortsätta att bedriva sin verksamhet samt varför regeringen inte lät Regelrådet göra en analys av förslagets konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Syftet med personalliggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden, vilket förbättrar förutsättningarna även för småföretagare att bedriva sin verksamhet. Företagare som använder svartarbete skaffar sig konkurrensfördelar framför företag som inte gör det. Ju fler företag som använder sig av svartarbete, desto svårare blir det för företag som vill göra rätt för sig och desto större blir risken för att den viljan urholkas.

De nya reglerna har inte börjat tillämpas än utan träder i kraft den 1 juli 2018. Det är alltså för tidigt att nu bedöma hur de kommer att fungera. Goda villkor för företag och företagande är en grundläggande förutsättning för att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. När de nya reglerna har trätt i kraft kommer jag därför att noga följa utvecklingen av hur de tillämpas.

I Skatteverkets uppdrag ligger också att tillhandahålla en behovsanpassad och lättillgänglig information till allmänhet och företag om hur skattereglerna ska tillämpas. Jag har erfarit att Skatteverket bland annat arbetar med ett ställningstagande som rör befrielse från kontrollavgift när det gäller barn och närstående till ägaren.

Kontrollavgift ska tas ut om den som är skyldig att föra personalliggare inte fullgör sin skyldighet. Ingen avgift ska dock tas ut om bristerna är sådana att de bara har liten betydelse för kontrollen.

Regeringens förslag att utvidga systemet med personalliggare bygger på en promemoria från Skatteverket. Den har naturligtvis remitterats. En av remissinstanserna var Regelrådet, som ansåg att konsekvensutredningen uppfyller de krav som ställs på en sådan.


Anf. 75 Penilla Gunther (KD)

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret! Det är nog få som har varit emot detta ärende om att det ska införas fler personalliggare i olika verksamheter. Vi ser ju att de tidigare införda personalliggarna i olika branscher har slagit ganska väl ut. Vi kan ta frisörbranschen som ett exempel bland andra.

Men det som har väckt upprördhet - med rätta, skulle jag vilja säga - är det förslag som ligger i denna nya lag och som kommer att slå hårt mot just familjeföretagen. Jag är något av en utomstående, för det var länge sedan jag hade eget företag. Men jag jobbar dagligen med företagarfrågor, och jag märker vad som sägs från vissa håll, inte minst på landsbygden. Så sent som häromdagen hade vi en debatt just om landsbygdens villkor. Man vill alltså nu försvåra landsbygdsföretagens villkor, till exempel genom att införa krav på personalliggare som blir helt inkonsekventa i förhållande till vad man egentligen har tänkt.

När det gäller Regelrådets svar och syn på konsekvenserna kan jag konstatera att just den fråga som jag ställde i min interpellation har de inte tittat på. Jag är jätteglad för att statsrådet säger att Skatteverket nu håller på att se över hur det ska bli om familjemedlemmar ska föras in i dessa personalliggare.

Jag ska ta ett exempel som har fått stort genomslag på nätet. Det handlar om en blogg som heter Sara bakar och ett familjeföretag i Slöinge i Halland. Många har läst och kommenterat detta inlägg. Det handlar just om detta att man bor och verkar i sitt företag på samma ställe. Företagaren nämner bland annat den naturliga hjälp som barnen i familjen utför när de går förbi och ska hämta någonting eller när de kommer hem från skolan och ser att de kan hjälpa till med något. I det här fallet skulle de alltså inte få göra det utan att vara inskrivna i personalliggaren. Sedan ska de också skrivas ut beroende på hur många timmar eller minuter de har varit inne i verksamheten. Detta blir helt ohemult! Det blir en lag som slår helt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla förstår vi ju att verksamheter inte ska bedrivas med svarta pengar eller svart arbetskraft. Det är ingen av dessa familjeföretagare som gör det, utan man vill kunna leva på sin verksamhet så gott det går.

Nu vill man föra in regler som gör det svårare för företagare, när jag tycker att vi i stället borde göra vad vi kan för att minska regeltrycket. Denna företagare har ställt en fråga till Skatteverket och till departementet och inte fått några bra svar.

Jag vill därför fortsätta med frågan till statsrådet: Är det verkligen så illa att man inte har tittat på konsekvenserna från början, och vad ska i så fall Skatteverket komma fram till?


Anf. 76 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr ålderspresident! Tack så mycket för de ytterligare frågorna! Det här är en ny lagstiftning. Personalliggare är inget nytt, men den utbildning som genomförs och det faktum att detta utvidgas till fler områden är någonting som är nytt och som ännu inte har trätt i kraft.

För att tydliggöra lagstiftningen och hur man kommer att tillämpa den kommer Skatteverket ut med information för att det ska vara tydligt för alla på vilket sätt Skatteverket kommer att tillämpa detta.

Vi väntar fortfarande på de ställningstagandena. Och när Skatteverket kommer fram med det, vilket jag utgår från att de tänker göra innan lagen träder i kraft den 1 juli, kommer det inte alls att vara lika otydligt som det kan framstå för tillfället för de företagare som berörs. Skatteverkets riktlinjer brukar leda till att man vet vad det är man ska förhålla sig till.

Det är också tydligt att det inte ska tas ut någon avgift om bristerna är sådana att det har väldigt liten betydelse för kontrollen. Skatteverket ska tillämpa lagstiftningen på ett rimligt sätt. Så brukar också ske.

Min bild är att Kristdemokraterna stödde det här förslaget när det lades fram. Man röstade inte emot det utan stödde det.

Det är viktigt att vi har en bra skattekontroll. De allra flesta företagare som verkar i Sverige vill göra rätt för sig. De vill betala skatter och avgifter på det sätt som man ska. De vill inte ha svart arbetskraft utan säkerställa att de som arbetar i företaget har trygg sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och sedan får pension.

Det är otroligt viktigt att vi på olika sätt kan stödja alla de här seriösa företagarna som vill göra rätt för sig och säkerställa trygghet för sin personal. Då måste vi också på olika sätt jaga dem som inte har ett lika gott uppsåt. Det handlar alltid om att hitta en väl avvägd balans i det. När vi inför regler som ska göra det svårare för dem som på olika sätt fuskar kan det så klart öka den administrativa bördan också för dem som vill bedriva seriös verksamhet. Det är hela tiden viktigt att fundera igenom hur man hittar den allra bästa avvägningen däremellan.

Jag har uppfattat att det fanns brett stöd i riksdagen för att gå fram med den här lagändringen. Men det är självklart viktigt att den tillämpas på ett rimligt sätt och att vi kan följa rättsutvecklingen på området så att vi om det är nödvändigt kan se över lagstiftningen.


Anf. 77 Penilla Gunther (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Här har vi ändå ett verkligt problem. Företagaren Sara, som jag nämnde i mitt förra inlägg, har alltså vänt sig till Skatteverket och till departementet och ställt frågor.

Mitt parti har ställt sig bakom det här - visst. Men det är inte det som är grejen. Det handlar om att i så fall jaga dem som verkligen behöver jagas för att de inte sköter sina verksamheter på ett korrekt sätt. Här blir det snarare en snara för dem som inget hellre vill än att göra väl ifrån sig. Man blir rädd för att Skatteverket ska komma och göra oanmäld kontroll och att man ska behöva betala 12 500 kronor för att man har råkat glömma att skriva in sitt eget barn i personalliggaren eller för att mormor tittade förbi och råkade hjälpa till.

Det här känns opraktiskt och omodernt, och framför allt känns det inte som att man når just de personer och företagare som vill ha svart arbetskraft eller tjäna svarta pengar.

Jag kan citera lite ur Saras konversation med departementet. Hon frågar: "Men varför är det så viktigt att även ägare med familj är inskrivna i personalliggaren? När och hur länge vi jobbar har ju ingen koppling till skattefusk?" Handläggaren svarar: "För att reglerna om personalliggare har missbrukats, vid kontroller händer att de som jobbar svart påstår sig vara ägare. Då blir kontrollen enklare om alla är inskrivna, och då hinner vi också genomföra fler kontroller." Det är alltså Skatteverket som genomför kontrollerna.

Sara säger: "Okej, det handlar alltså om att underlätta för kontrollanterna (.). Men är det skäl nog att vända upp och ner på tillvaron för en majoritet av skötsamma företagare?" Handläggaren svarar: "Ja tyvärr är det nödvändigt att det är så. Alla regler om skärpt kontroll innebär att de som bara gör fel en enstaka gång kan råka illa ut. Men det blir generellt så att alla får en bättre chans eftersom kontrollerna motverkar skattefusk och osund konkurrens. De som fuskar ska vara rädda för att bli upptäckta."

Ja, men i det här fallet är det nog som jag sa tidigare, att man blir mer rädd för att Skatteverket ska komma och göra oanmäld kontroll och att man ska få betala en jättehög summa för något som man knappt förstod var viktigt.

Och vad jag vet har vi inte barn som arbetskraft i det här landet. Barn under 13 år ska väl egentligen inte ens få jobba. Då blir det här förslaget ännu mer absurt. Man borde ha insett från början att man i så fall borde utgå från lönelistorna eller att det skrivs in vilka som finns i familjen.

Just för familjeföretag skulle man åtminstone kunna göra undantag. Personerna i fråga bor nämligen också på företaget. Frågor om det har också ställts av den här kloka företagaren. Hon fick till svar: "Nja, det kan väl inte vara särskilt många som bor i sin restaurang?" Nej, det är det kanske inte i staden direkt, men på landet är det det.

Jag vill bara ha en försäkran från statsrådet om att man följer upp det här ordentligt.


Anf. 78 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag kan absolut försäkra att vi kommer att följa upp det här. Och vi kommer att följa upp tillämpningen av den här lagstiftningen.

Jag har erfarit att Skatteverket avser att komma ut med föreskrifter så att det ska bli tydligt för företagare vad som gäller. Det tycker jag är bra.

Det är också viktigt att påpeka att man inte behöver skrivas in i personalliggaren för att man vistas i restaurangen, utan det är just om man utför arbete. Exakt hur de gränserna ska dras kommer att tydliggöras av det ställningstagande som Skatteverket kommer att komma ut med. Barn under 13 år som inte arbetar men ändå befinner sig i lokalen behöver naturligtvis inte skrivas in i personalliggaren.

Det här har sin bakgrund i att det har funnits problem när Skatteverket har kommit på kontroll och det inte har funnits personal inskriven i personalliggaren men alla säger att de ingår i familjen. Förslaget har alltså sin bakgrund i en situation som Skatteverket har upplevt när man har varit ute på kontroll.

Något som är bra med personalliggaren är att det också kommer att införas månadsuppgifter i arbetsgivardeklarationerna från och med den 1 juli i år. Det i kombination med personalliggaren kommer att ge oss ännu bättre verktyg för att komma åt det svartarbete som finns i olika verksamheter. Och det är något som kommer att gynna Sara som bakar, men också alla andra småföretag som kämpar varje dag för att göra rätt för sig och få sina verksamheter att gå runt.


Anf. 79 Penilla Gunther (KD)

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet!

För ordningens skull var jag inne på Skatteverkets hemsida i går, för att se hur man tänker sig det här. Det är ändå juni nu, och lagen ska införas från den 1 juli. Det är inte många veckor kvar.

Det står bland annat: "Du som är skyldig att föra personalliggare ska anteckna uppgifter för verksamma personer i personalliggaren. Du ska även anteckna uppgifter för

dig själv som företagsledare

make, maka, sambo och

barn under 16 år.

Detta gäller för den tid som ni är verksamma, och det gäller bara om ni har andra verksamma." - vad man nu menar med det. "Om du bedriver flera olika verksamheter i samma lokal, och minst en av dessa omfattas av skyldigheten att föra personalliggare ska samtliga verksamma i lokalen antecknas i personalliggaren."

Det ska vara enkelt att tyda Skatteverkets text och de instruktioner, och statsrådet var inne på att det ska komma mer. Men jag är rädd att det här är just den instruktion för småföretagare och familjeföretagare som har kommit från Skatteverket, och som man ska leva efter om ett par veckor.

Då måste jag ändå fråga: Är det här rimligt? Vad händer om man har barn över 16 år? Hur ska man tolka det? Det finns tolkningsutrymmen i den här texten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min avslutande fråga till statsrådet är: Kommer dessa föreskrifter från Skatteverket att med det snaraste kunna påverkas?


Anf. 80 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr ålderspresident! Begreppet andra anställda gäller bara om man har anställda i bolaget, inte om man bara jobbar inom familjen.

Jag vill tacka Penilla Gunther så hemskt mycket för att hon tar upp den här frågan som är otroligt viktig. Det finns många familjeföretag runt om i hela landet. De finns i våra storstadsområden, i våra mellanstora städer och runt om i glesbygderna. De bedriver en fantastisk verksamhet på många olika sätt och inom olika verksamhetsområden. Som alla familjeföretag har de den fördelen att ägarstrukturen är trygg och långsiktig i dessa bolag. Det finns tydliga fördelar med familjeägda bolag - det kan jag som ekonom se.

Det är självklart att det ska finnas goda förutsättningar i Sverige att bedriva företag i olika verksamhetsformer, så även familjeföretag.

Skatteverket börjar tillämpa dessa regler från den 1 juli. Man kommer med ytterligare klargöranden innan dess. Sedan kommer vi från regering och riksdag att kunna följa upp hur reglerna tillämpas.

Jag kommer naturligtvis att följa utvecklingen noggrant. Självklart måste man hitta en väl avvägd balans mellan behovet av att jaga dem som inte gör rätt för sig och göra det enkelt att göra det rätt för alla dem som försöker att göra rätt för sig. Det vet vi att det är de allra flesta företag som gör allt för att göra rätt för sig.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:564 Personalliggare för småföretagare

av Penilla Gunther (KD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

När lagen om personalliggare infördes syftade den till att få bukt med svartarbete i svårt utsatta branscher. I grund och botten var syftet gott, och inledningsvis var också den praktiska tillämpningen bra.

Nu kommer dock nya regler att träda i kraft, som innebär en ökning av antalet branscher som omfattas. De innebär också en ändring av vilka individer i respektive bransch som omfattas av lagen – nu ska makar och barn under 16 år också inkluderas. Oavsett om de gör läxorna i företagets lokaler eller plockar disk ska de skrivas in i liggaren.

För oss kristdemokrater är regelförenklingar och att underlätta företagarnas vardag ett grundfundament. Därför anser vi att regeringen ska tvingas remittera nya lagar till Regelrådet. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på regeringens och andra myndigheters konsekvensutredningar. Detta sker för att man ska se vilka konsekvenser nya förslag och ändrade regler kan få för effekter som har betydelse för företag och företagare.

När den nya lagen om personalliggare togs fram reflekterade inte Finansdepartementet över konsekvenserna av de nya reglerna. Detta framgår av en företagares blogg[1]. Svaret företagaren fick är både tydligt och problematiskt. Departementet har inte reflekterat över vilka konsekvenser lagen har för besöksnäringen, och inte heller har departementet satt sig in i små- och familjeföretagares vardag. ”Det är väl bortom vår fattningsförmåga får jag erkänna”, har departementet svarat på frågan om vad den nya lagen innebär för företagare som bor på arbetsplatsen.

Om de nya lagarna om personalliggare hade remitterats till Regelrådet för en genomlysning av den konsekvensutredning regeringen gjort hade kanske effekterna hade påtalats. Då hade dessa företagares frustration eventuellt aldrig ens behöva uppstå och denna debatt inte hållas.

Vad är då problemet? Problemet är delvis att vissa företagares vardag inte bara försvåras, den omöjliggörs i praktiken. Delvis får vi effekter där Skatteverket avgiftsbelägger företagare för formaliafel i stället för faktiskt skatteundandragande.

En annan företagare skriver på SvD debatt den 17 maj 2018 om sin vardag. Det är en skrämmande vardag företagaren målar upp efter det att förslaget trätt i kraft. Än mer oroande är att Skatteverket svarar på kritiken och att den svarta vardag företagaren målar upp inte dementeras, utan tvärtom bekräftas. Vid kontakt med Skatteverket har också företagare vittnat om att de får olika svar om hur lagen ska tillämpas i deras vardag. I vissa fall blir det diametralt olika svar. Detta är fullständigt oacceptabelt. Nya lagar måste vara förutsägbara, och de som träffas av förändringarna måste kunna lita på att det myndigheten uppger också är det som gäller.

Den andra aspekten är att allt fler påtalar Skatteverkets dysfunktionella kontrollfunktion. Detta framgår också av bland annat besöksnäringens branschorganisation Visitas remissvar på lagen. De skriver att ”Skatteverket i hög utsträckning tar ut kontrollavgifter av företag där det vare sig förekommer eller misstänks något som helst skattefusk” samt att ”det är högst oklart hur ofta brister i personalliggaren faktiskt har lett fram till skatterevisioner hos de aktuella företagen och konstaterande av skatteundandragande”.

Hur detta rimmar med propositionens inledning där det står ”Syftet med förslaget är bl.a. att minska skattefusk och skatteundandragande.” är högst oklart.

Ett gott företagsklimat, en levande landsbygd och enklare, effektivare och mer ändamålsenliga regler borde vara varje regerings mål. Det finns ett självändamål i att regelförenkla – att göra vardagen lite enklare och lite bättre för den enskilde individen och företagaren. Att företagare nu måste notera även sin egen närvaro på arbetsplatsen leder inte till minskat skattefusk. Det leder till en jakt på dem som vågat satsa på en idé och därigenom skapat jobb och skatteintäkter.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Hur ser ministern på att Skatteverket avgiftsbelägger företagare för formaliafel snarare än faktiskt skatteundandragande?
  2. Hur ser ministern på att Skatteverket inte kan ge ett tydligt besked i frågan hur den nya lagen ska tillämpas?
  3. Vilka åtgärder vidtar ministern för att de nya reglerna inte ska begränsa möjligheten för vissa småföretagare att fortsätta bedriva sin verksamhet?
  4. Varför lät regeringen inte Regelrådet göra en analys av förslagets konsekvenser?