<h2>Interpellation 2019/20:130 Outsourcing av svensk betalningsinfrastruktur</h2>
av Mattias Karlsson i Luleå (M)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
 
Sverige är ett världsledande land inom Fintech där svenska företag uppfinner nya innovativa lösningar och tjänster som hjälper våra medborgare i deras vardag. Ett tydligt exempel är Swish, som i dag kopplar samman ca 6,7 miljoner svenskar dagligen. Swish kan ses som ett naturligt steg i den utveckling som betalmarknaden just nu genomgår, en utveckling där allt fler svenskar betalar via kort och appar. Men i takt med att fler betalningar sker direkt ställs också ökade krav på att betalningarna kan göras snabbt och smidigt, dygnet runt, varje vecka, året om. Därför behövs nya lösningar för avvecklingstjänster, som är en viktig infrastruktur för hela det finansiella systemet och i synnerhet utifrån ett säkerhetsperspektiv.Riksbanken vill nu uppgradera sina avvecklingstjänster och har beslutat om Target Instant Payment System (Tips). Tips är en ECB-utvecklad betalinfrastruktur som i dag enbart ansluter ett tjugotal banker inom Europa. I dag är Lettlands riksbank den enda europeiska riksbank som är ansluten. Nu står Sverige inför att implementera detta system, ett system som outsourcar all svensk betalinfrastruktur till Banca d’Italia och ECB. Sverige har redan i dag outsourcat sedelproduktionen och är nu på väg att göra detsamma med vår digitala betalinfrastruktur. Jag undrar: Vad händer vid en krissituation eller ett systemfel och hur kan vi tillgodose säkerhet i vårt betalsystem när alltmer kritisk infrastruktur outsourcas till andra länder? Och ska Sverige verkligen vara ett experimentland med att implementera ett system som bara en annan europeisk riksbank har valt att implementera?Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund: <ol><li>Ska beslut som handlar om vårt lands betalinfrastruktur och därmed påverkar alla medborgare och företag kunna fattas utan behandling i regering eller riksdag?</li><li>Anser statsrådet att strategiska beslut som påverkar vårt lands förmåga att vid en krissituation ha kontroll över exempelvis tryckning av landets sedlar eller betalinfrastrukturen ska fattas av en självständig myndighet eller av demokratiskt folkvalda i Sveriges riksdag?</li><li>Om statsrådet anser att Riksbanken ska ta dessa beslut, vilket ansvar kommer regeringen att ta om denna outsourcing leder till stora bekymmer för tillgång till svensk valuta eller icke-fungerande transaktionssystem?</li><li>Ser statsrådet några kopplingar mellan sitt ansvar för landets finansiella stabilitet och risker med en potentiell implementering av Target Instant Payment System (Tips)?</li></ol>

Interpellation 2019/20:130 av Mattias Karlsson i Luleå (M) Outsourcing av svensk betalningsinfrastruktur

Video

Fru talman! har ställt flera frågor till mig som rör hur jag ser på gränserna för Riksbankens rätt att besluta om betalningsinfrastrukturen och särskilt Riksbankens planer på att göra den svenska kronan tillgänglig för avveckling på den Europeiska centralbankens plattform Target Instant Payment System, TIPS.Riksbanken är som bekant en myndighet under riksdagen. Till skillnad från regeringens myndigheter styrs Riksbanken inte genom förordningar och regleringsbrev, utan genom lag. Riksbankens oberoende sträcker sig längre än andra myndigheters genom att vårt EU-medlemskap ställer krav på att centralbanken ska ha ett funktionellt, institutionellt, personligt och finansiellt oberoende.I nuvarande svensk lagstiftning kommer detta till uttryck i regeringsformen, där det står: "Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik." Enligt förarbetena till denna paragraf inkluderar instruktionsförbudet andra uppgifter som Riksbanken utför inom Europeiska centralbankssystemet för att främja väl fungerande betalningssystem.Som Mattias Karlsson säkert förstår kan jag som minister inte uttala mig, ge instruktioner eller på annat sätt söka påverka Riksbanken i dess beslut med mindre än att jag riskerar att åsidosätta grundlagen. Däremot kan jag konstatera att det enligt riksdagsordningen är finansutskottet som har att bereda ärenden om Riksbankens verksamhet. Som riksdagen uttalade i samband med att Riksbanken valde att bolagisera sin kontanthanteringsverksamhet i början av 2000-talet ska Riksbanken, innan beslut fattas som utgör en väsentlig verksamhetsförändring, informera utskottet.Riksdagen har ansett att den demokratiska granskningen av Riksbanken och Riksbankens beredskapsansvar behöver förtydligas och stärkas. Jag delar den uppfattningen, och det var också en av anledningarna till att regeringen, efter ett tillkännagivande från riksdagen, tillsatte den parlamentariska Riksbankskommittén 2016. Kommittén kommer att lämna sitt slutbetänkande den 29 november.Det kommer dock att dröja innan vi har en ny riksbankslag på plats, och som Mattias Karlsson påpekar ligger Sverige långt fram i den digitala utvecklingen på betalningsmarknaden. Detta ställer också krav på Riksbanken att utveckla den infrastruktur som den tillhandahåller för att vi ska kunna dra nytta av de nya möjligheter som bland annat fintechindustrin tar fram, men samtidigt fortsätta att främja ett säkert betalningsväsen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller den specifika frågan om en eventuell anslutning till TIPS förutsätter jag att Riksbanken beaktar säkerhets- och tillförlitlighetsaspekter samt synpunkter från dem som berörs. Jag förutsätter också att Riksbanken informerar sin huvudman, riksdagen, och att Mattias Karlsson då inom ramen för sin roll i finansutskottet beaktar de frågor han ställt till mig.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansmarknadsministern för svaret.I takt med digitalisering och innovation förändras svenskt betalväsen i grunden. Målet är att alla svenskar och företag nu ska kunna göra överföringar mellan olika länder i olika valutor. Allt ska gå sekundsnabbt, vara tillgängligt dygnet runt, året om, och tillgodose ökade säkerhetskrav.Utvecklingen har i sin tur lett till högre krav på den bakomliggande infrastruktur som gör allt detta möjligt, så kallade avvecklingstjänster. Infrastrukturen är lika grundläggande som elnät, vägar och järnvägar. Den modell vi har i Sverige, som gör alla betaltransaktioner möjliga, är ett arv från framgångsrik samverkan mellan privata och offentliga aktörer.Affärsbankerna står för betalningar och clearing via det gemensamt ägda bolaget Bankgirot. Riksbanken står för avvecklingen av fordringar. Enkelt uttryckt kan man säga att bankerna gör överföringar mellan varandra i Riksbankens avvecklingssystem RIX och därmed slutligen reglerar skulderna mellan bankerna.I början av juni presenterade Riksbanken sin plan att upphandla ett nytt avvecklingssystem och beslutade sig för en plattform utvecklad av Europeiska centralbanken - Target Instant Payment System, TIPS.Det kan finnas skäl att standardisera och harmonisera med EU och dess institutioner när det finns stordriftsfördelar och en logisk förklaring, vilket inte är fallet med TIPS. Av alla Europas tusentals banker har endast 25 anslutit sig till TIPS. Den enda centralbank som i dag är ansluten är Lettlands. Ingen av våra nordiska grannar arbetar med att ansluta sig - inte ens Finland, som är med i EMU, som systemet främst riktar sig mot.Antalet transaktioner i TIPS är också skrämmande lågt; det rör sig bara om några hundratal per dag. För att ställa detta i ett svenskt perspektiv sker dagligen över 1 ½ miljon överföringar med Swish.Det finns även fler orosmoln. Själva TIPS är outsourcat till Banca d'Italia, vilket betyder att vi outsourcar driften av vår viktigaste infrastruktur för betalningar till ett land två och ett halvt tusen kilometer bort.Den här utvecklingen är bara ett av flera fall av outsourcing av kritisk svensk infrastruktur, vilket inte kan viftas bort alltför enkelt. Det ter sig som att varken regeringen eller Riksbanken har tänkt igenom den problematik som skulle kunna uppstå vid katastrofläge eller driftsstörningar, vilket i sin tur skulle ha en monumental direkt påverkan på Sveriges transaktionsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! Jag måste säga att detta är en av de märkligare interpellationer jag har mottagit i min roll som statsråd. I vanliga fall brukar interpellationer handla om vår ämbetsutövning, de myndigheter vi ansvarar för och de beslut vi fattar.Det är tråkigt att jag än en gång behöver påminna Mattias Karlsson om att Riksbanken inte är en myndighet under regeringen, utan under riksdagen. Den styrs inte heller av regeringen, genom regleringsbrev eller liknande, utan genom lag. Mattias Karlsson ställer frågor som säkerligen är relevanta och som han också kan förvänta sig svar på. Men de ska inte ställas till mig, utan Mattias Karlsson får i sin roll som ledamot av riksdagen, som ju ansvarar för Riksbankens verksamhet, ställa dem till Riksbankens representanter. I finansutskottet har han när som helst möjlighet att begära att Riksbanken ska komma och svara på frågor och redogöra för sin syn.Som jag påpekar i mitt svar på interpellationen har jag såklart ingen anledning att gå emot vår grundlag, som tydligt klargör att regeringen inte påverkar penningpolitiken och inte ska bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör den. Detta gäller enligt förarbetena även uppgifter som Riksbanken utför inom Europeiska centralbankssystemet för att främja väl fungerande betalningssystem. Detta gör att jag som minister inte kan uttala mig, ge instruktioner eller på annat sätt söka påverka Riksbanken i frågor som rör dessa beslut.Däremot har finansutskottet i sin egenskap av representant för riksdagen alla möjligheter att ta ställning till hur man tycker att Riksbanken utför sitt arbete och också att ändra lagstiftningen om man är missnöjd med de befogenheter som man ju själv tidigare har gett Riksbanken.Jag får alltså helt enkelt skicka tillbaka frågeställningarna till Mattias Karlsson själv att besvara.

Fru talman! Regeringen har ansvar för den finansiella stabiliteten. Mot den bakgrunden och med tanke på att detta definitivt skulle kunna påverka densamma tycker jag att det finns anledning att ha ett resonemang om detta mellan riksdagen och regeringen och försöka analysera på vilket sätt det skulle kunna ha en skadlig inverkan på den finansiella stabiliteten i framtiden.I Sverige är vi världsledande när det gäller att skapa bolag som definieras som enhörningar, det vill säga techbolag med ett värde över 1 miljard dollar. Med TIPS kommer den marknadsdynamik som byggts upp under årtionden att försvinna, och i stället monopoliseras marknaden. Det innebär att det kommer att bli omöjligt att vidareutveckla finansiella tjänster för svenska konsumenter och företag med dagens smidighet och utvecklingstakt. Sveriges betalningsmarknad skulle behöva anpassa sig till den långsammare utvecklingstakt som är önskad av hela den europeiska marknaden och Europeiska centralbanken tillsammans.Swish, som i dag kopplar samman 7 miljoner människor, är ett exempel. TIPS skulle innebära att Swish och svenska banker behöver genomgå stora förändringar enbart för att kunna fungera som de gör i dag. Att Riksbanken vill ta sådana risker med vårt av hävd tryggt uppbyggda betalningssystem är för mig en gåta, likaså att vi som politiskt förtroendevalda utsedda i demokratiska val inte heller fått vara med och påverka en sådan för samhället avgörande kritisk frågeställning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att vi alla kommer ihåg Transportstyrelsens haveri 2017. Ett liknande haveri inom svenska betalningar skulle få oanade konsekvenser, speciellt då myntproduktionen numera sköts av ett finskt bolag och sedelproduktionen av ett amerikanskt bolag och om alla digitala betalningar kommer att ske via Banca d´Italia och ECB i Frankfurt.Vi behöver en tydlig riskutvärdering och diskussion. Vad är egentligen bäst för Sveriges invånare och företag? Och ska verkligen Riksbanken på egen hand få ta dessa beslut utan att frågan behandlats av Sveriges riksdag?

Fru talman! Regeringen har ansvar för den finansiella stabiliteten, och det ansvaret tar vi också med all önskvärd tydlighet. Vi fattar beslut som kan göra att människor upplever att man får besvär i sin vardag eller tycker att det blir onödigt krångligt men som just syftar till att bibehålla stabiliteten för framtiden. Till exempel vidtar vi åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning för att man inte ska ha en tillväxt av skuldsättningen som gör att vi hamnar i stora finansiella risker som land och även på individnivå.Detta ansvar kommer vi att fortsätta ta, trots att vi ofta får kritik från oppositionen för de åtgärder vi vidtar. Som opposition är det väldigt lätt att alltid säga: Vi kan vänta med åtgärderna, det är roligare att festa nu, tänk inte på framtiden. Den inställningen har inte regeringen. Vi tar ansvar här och nu för att bibehålla den finansiella stabiliteten. Det ansvaret kommer vi att ta oavsett hur de finansiella marknaderna utvecklas. När nya tekniker kommer, när människor slutar använda kontanter och börjar använda Swish eller andra verktyg, kommer regeringen självklart att fortsätta ta ansvar för den finansiella stabiliteten.Däremot tycker jag att den här frågan är väldigt märklig. Hela den här debatten är därigenom också väldigt märklig. Den påminner mig om den där radioreklamen som går just nu där en företagare frågar på apoteket vilken tjänstepension han ska välja, som svar på frågan om det var någonting mer. Frågan är helt enkelt felriktad. Det är inte jag som ska svara på frågorna om Riksbankens vägval; det är Mattias Karlsson som ska svara på de frågorna. Det finns alltså till och med ytterligare en twist här. Det är inte apoteket och inte heller företagaren utan faktiskt Mattias Karlsson som ska svara på frågorna: Vilka fri- och rättigheter har Riksbanken? Är Riksbankens mandat väl utformat?Om riksdagen vill ta över frågor som Riksbanken i dag har att besluta om är det möjligt att det går att göra förändringar, inom de ramar som vårt EU-medlemskap sätter om att Riksbanken ska vara en oberoende instans. Det är dock en fråga som Mattias Karlsson behöver ställa till sina kollegor i finansutskottet. Det är där diskussionen bör föras. Om man vill att Riksbanken ska ha en annan verktygslåda och om man i viss mån vill begränsa Riksbankens oberoende är det en fråga som måste tas upp i riksdagens finansutskott. Det har Mattias Karlsson alla möjligheter att göra vilken dag som helst.Jag tycker alltså att den här debatten är väldigt märklig. Jag tycker att Mattias Karlsson kanske kan använda sin tid bättre än till att ställa frågor till regeringen som faktiskt enligt vår lagstiftning ligger på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! Riksbankens självständighet avseende penningpolitiken är begriplig. Men frågan bör ställas om detta oberoende verkligen sträcker sig så långt som att, utan en mer genomlysande konsultation med riksdagen och relevanta intressenter, besluta om vilket it-system som ska utgöra svenskt betalningssystem.Jag menar att Riksbanken inte på en djupare nivå har analyserat andra alternativ än outsourcing till TIPS. Mycket tidigt kom man fram till att det var det bästa alternativet, utan att analysera andra alternativ.En sista fråga som vi nog kommer att få se hänga i luften, i varje fall i dag, är om Riksbanken hade gjort en säkerhetskyddsanalys enligt säkerhetsskyddslagen innan man valde alternativet TIPS.

Fru talman! Det har varit en intressant stund i riksdagen. Den lämnar mig med lite funderingar kring vad vi egentligen har ägnat oss åt den här kvarten. Jag uppmanar Mattias Karlsson att ta frågan dit där den hör hemma. Ta den till finansutskottets bord och ta upp den med riksbanksföreträdare, som ju är de som fattar de konkreta besluten!Regeringen kommer att fortsätta ta ansvar för den finansiella stabiliteten. Men vi kommer att respektera både lagstiftning och grundlag, som säger att Riksbanken har ett oberoende i denna typ av frågor. Är det någonting som ska ändras är det en fråga som riksdagen behöver hantera.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.