Organisation för tolktjänsten

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 15 augusti 2013

Interpellation: Organisation för tolktjänsten

den 3 juni

Interpellation

2012/13:487 Organisation för tolktjänsten

av Lennart Axelsson (S)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

Tolkverksamhet för teckenspråkiga har sedan i slutet av 1970-talet bedrivits i landstingens regi. Tolkverksamheten har periodvis tillhört förskrivningsverksamheten för tekniska hjälpmedel eller habiliteringsverksamheten. Det språkliga perspektivet har varit underordnat det medicinsk-tekniska synsättet. Att tolkverksamheten ligger inom landstingen gör att kvalitetsutveckling, uppföljning och statistikförsörjning varierar i landet. När tolkanvändare rör sig mellan olika landsdelar skapar det problem med betalningsansvaret, vilket kräver ytterligare administration.

Med tiden har andra aktörer fått ansvar för tolkservicen, bland annat Arbetsförmedlingen, Rikstolktjänsten, Post- och telestyrelsen och olika högskolor. För den enskilde är det krångligt att beställa tolk, och beställningsrutinerna är ibland diskriminerande. Det råder också oklarheter kring betalningsansvaret för tolk i yrkeslivet, liksom på eftergymnasiala utbildningar och under fritidsverksamheter.

Tolktjänstutredningen lämnade i december 2011 ett betänkande där man bland annat föreslår att en ny statlig tolktjänstmyndighet inrättas med nationellt ansvar för tolkverksamheten för döva, hörselskadade, vuxendöva och personer med dövblindhet för att göra det lättare för alla tolkanvändare.

Hösten 2012 meddelade statsrådet Maria Larsson att det inte blir någon proposition med anledning av Tolktjänstutredningen. Maria Larsson redovisade att regeringens bedömning var att de kostnadsberäkningar av förslagen som utredningen hade gjort inte var tillräckligt heltäckande med avseende på alla de konsekvenser som följer av ett förslag till både en ny myndighet och en ny lag. En lösning på att i efterhand kunna komplettera dessa ekonomiska analyser på ett tillfredsställande sätt med hög kvalitet hade enligt Maria Larsson inte gått att finna. Därför hade regeringen inte för avsikt att remittera utredningens förslag utan skulle i nuläget söka andra vägar för att lösa frågan om en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst.

Det har nu gått mer än 18 månader sedan Tolktjänstutredningen presenterades och det är sex månader sedan beskedet kom om att det inte blir någon proposition och att andra vägar att lösa frågan om en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst skulle sökas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vad händer i frågan om att söka andra vägar för att lösa frågan om en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst?