Omställning av fordonsflottan

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 5 december 2014

Interpellation: Omställning av fordonsflottan

Interpellation 2014/15:158 Omställning av fordonsflottan

av Johan Hultberg (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Sverige är ett klimatpolitiskt föregångsland tack vare att vi har lyckats förena snabbt sjunkande utsläpp med en stark ekonomisk utveckling. Sedan år 1990, det vill säga basåret för Kyotoprotokollet, har de svenska inhemska utsläppen sjunkit med 23 procent medan vår bnp har vuxit med omkring 60 pocent 

Under Alliansens tid i regeringsställning skruvades tempot i klimatarbetet upp. Alliansen nära på fördubblade utsläppsminskningstakten och fick fart på omställningen av den svenska fordonsflottan till fossilfria bränslen. När Alliansen tillträdde år 2006, efter den av Miljöpartiet stödda regeringen Persson, hade Sverige, näst efter Albanien, Europas äldsta och mest bränsletörstiga bilpark. Tack vare Alliansens politik med bland annat miljöbilsbonus, nedsatta förmånsvärden för miljöbilar och hög beskattning av fossila bränslen tog omställningen fart.

Nu rullar omkring 600 000 miljöanpassade bilar på de svenska vägarna och i fjol understeg utsläppen från inrikes transport för första gången 1990 års nivå. Om man jämför fjolårets utsläpp med det år 1997 som var det år då vägtrafikens utsläpp var som högst har utsläppen minskat med 13 procent. Denna kraftiga utsläppsminskning är främst ett resultat av avsevärt mycket lägre utsläpp från personbilarna.

 Likväl står transportsektorn för omkring en tredjedel av Sveriges samlade inhemska utsläpp. Därför måste omställningen av transportsektorn vara en av de absolut främsta nationella prioriteringarna inom klimatpolitiken. Alliansen har presenterat en lång rad förslag för att påskynda omställningen av vår fordonsflotta och minska transportsektorns klimatpåverkan. Bland annat vill Alliansen stödja utbyggnaden av laddstolpar för elbilar och införa ett så kallat bonus-malus-system för nya bilar.

 Den nya regeringen delar Alliansens uppfattning att ett bonus–malus-system bör inrättas där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus samtidigt som fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid beläggs med en högre fordonsskatt. Alliansen vill att detta system ska införas från den 1 januari 2017, och i avvaktan på det nya systemets ikraftträdande föreslår Alliansen att dagens allt mer populära supermiljöbilspremie förlängs och förstärks.

Av regeringens budgetproposition framgår det dessvärre inte när regeringen har för avsikt att införa ett bonus–malus-system. Vad som däremot framgår är att regeringen inte vill förstärka supermiljöbilspremien i den utsträckning som krävs för att tempot i omställningen av transportsektorn ska kunna hållas uppe. Försäljningen av supermiljöbilar ökar snabbt och därför krävs ökade anslag. Regeringen väljer i stället att inte öka anslagen.

Jämfört med Alliansens budgetförslag avsätter regeringen knappt hälften. Efter 2016 finns inga anslag aviserade alls trots att regeringen inte gett besked om när man ämnar ersätta supermiljöbilspremien med ett bonus–malus-system.

 Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

  1. När avser klimat- och miljöministern och regeringen att införa det nya bonus–malus-systemet?
  2. Hur avser klimat- och miljöministern och regeringen att säkerställa ett högt tempo i omställningen av Sveriges fordonsflotta, i avvaktan på införandet av ett bonus–malus-system, utan tillräckliga anslag till supermiljöbilspremien?