Ökat behov av ekonomiskt bistånd i Sverige

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 1 juni

Interpellation

2011/12:416 Ökat behov av ekonomiskt bistånd i Sverige

av Pia Nilsson (S)

till statsrådet Peter Norman (M)

Alliansregeringen talar om en förstärkt arbetslinje med fokus på insatser som gör anställningar billigare. Regeringen hävdar att man genomfört reformer som lett till en god matchning mellan arbetssökande och lediga platser vilket ska förstärka arbetslinjen.

Två reformer, sänkt krogmoms och halvering av arbetsgivaravgift för unga, har genomförts som ett led i den borgerliga förstärkta arbetslinjen. Med facit i hand kan vi konstatera att de förväntade effekterna uteblivit. Kvar står regeringen med en nota på ca 21 miljarder per år som i stället ger företag, med en hög andel anställda under 26 år sedan tidigare, en ökad vinstmarginal.

Regeringen har genomfört försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen som minskat människors möjligheter till egen försörjning. Slutsatsen blir att regeringens så kallade förstärkta arbetslinje i praktiken lett till ett ökat behov av ekonomiskt bistånd – och inte en ökad sysselsättning.

Under 2010 betalades ca 11,6 miljarder ut i ekonomiskt bistånd. 247 210 hushåll i Sverige behövde hjälp för att klara försörjningen. Antalet biståndshushåll ökade med drygt 28 600 jämfört med 2006.

Alliansen gick 2006 till val på ett minskat utanförskap. Då var arbetslösheten ca 7,1 procent. Sex år senare är den högre än då regeringen tillträdde, sysselsättningen något mindre och utanförskapet i stort sett oförändrat.

Över 384 000 personer är arbetslösa, mest alarmerande är ungdomsarbetslösheten. Var fjärde ungdom står i dag utan arbete. Regeringen har brutit sitt vallöfte och misslyckats med jobbpolitiken.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Peter Norman vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att minska det ökade behovet av ekonomiskt bistånd.