Ökade löneskillnader mellan kvinnor och män

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 25 januari

Interpellation

2012/13:230 Ökade löneskillnader mellan kvinnor och män

av Gustav Fridolin (MP)

till statsrådet Maria Arnholm (FP)

Riksdagen beslutade våren 2006 om mål för jämställdhetspolitiken. Dessa mål säger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, samt att alla politikområden ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Sverige är i dag längre från målet än när det sattes.

Ekonomi är helt centralt i jämställdhetsarbetet. Egen lön och egen försörjning är grunden till självständighet och frihet. De osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män har varit i stort sett oförändrade de senaste 30 åren. Men sedan regeringen tillträdde 2006 har inkomstskillnaderna mellan könen vidgats. Skillnaden i nettoinkomst mellan kvinnor och män har ökat med 40 procent sedan 2006. I reda pengar handlar det om en ökning med närmare 18 000 kronor om året till männens fördel. Ny statistik i TV4:s Nyheterna (den 22 januari 2013) visar att inkomstgapet mellan könen har ökat snabbt de senaste åren.

Sett till hela arbetsmarknaden är kvinnors löner 86 procent av mäns löner. Störst löneskillnad finns inom landstingen, där skillnaden mellan kvinnor och män överstiger 26 procent.

Kvinnor har i dag en högre utbildningsnivå än män. Orsaken till de stora inkomstskillnaderna är alltså strukturell lönediskriminering. Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än yrken där män dominerar. Per månad tjänar en socialsekreterare i genomsnitt 12 000 kronor mindre än en it-konsult, en undersköterska 2 600 kronor mindre än en verkstadsarbetare, och en barnmorska 10 000 kronor mindre än en civilingenjör.

Flera viktiga åtgärder behöver genomföras för att utjämna löneskillnaderna och uppnå en jämställd lönepolitik. Fackförbunden Kommunal, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund LSR och Vision har i en rapport om jämställda och rättvisa löner presenterat sju krav som Miljöpartiet stöder:

1. Att lönerna för kvinnodominerade yrken uppvärderas utifrån den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver.

2. Att Medlingsinstitutet får i uppdrag att kartlägga och analysera löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken på hela arbetsmarknaden samt att i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder.

3. Att ett långsiktigt partsgemensamt arbete startas i syfte att utveckla fler karriärbefattningar och nya karriärvägar inom kvinnodominerade yrken.

4. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm för lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken.

5. Att Diskrimineringsombudsmannen inom ramen för sitt tillsynsansvar omgående avdelar resurser för att genomföra systematiska granskningar av arbetsgivarnas lönekartläggningar.

6. Att återinföra uppdraget till Försäkringskassan att verka för jämställd fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen.

7. Att införa rätt till heltid i kommuner och landsting för ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor.

Utöver dessa sju krav vill Miljöpartiet även att staten ska vara en föregångare i arbetet mot osakliga löneskillnader. Miljöpartiet avsatte 450 miljoner på tre år i vårt senaste budgetförslag för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i statliga arbeten.

Frågor till jämställdhetsministern:

Avser statsrådet att verka för att öka anslagen i kommande statsbudget för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män?

Avser statsrådet att presentera förslag i linje med fackförbundens krav för jämställda och rättvisa löner?