Ökad och säker cykeltrafik

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 26 juni 2013

Interpellation: Ökad och säker cykeltrafik

den 31 maj

Interpellation

2012/13:473 Ökad och säker cykeltrafik

av Jens Holm (V)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Cykeln har som transportmedel en rad fördelar. En ökad andel cykeltrafik ger minskad miljö- och klimatpåverkan, förbättrad folkhälsa samt minskad trängselproblematik i våra storstäder.

Regeringens cykelutredning presenterades i höstas men fick kritik av fyra tunga cyklingsorganisationer för brist på konkreta förslag som nämnvärt skulle leda till ökad cykling.

Sverige ligger efter flera europeiska länder i att anpassa transportsystemet och trafikregler efter de krav som ökad och säker cykeltrafik ställer, trots politisk enighet i riksdagen om att trafik- och infrastrukturplaneringen ska bedrivas så att cyklingen ökar och blir säkrare. Borgerligt styrda Stockholms stads remissyttrande i samband med Cykelutredningen öppnar för att till exempel regelförändringar för att tillåta cykling mot enkelriktat skulle vara möjligt att genomföra med majoritet i riksdagen. Användande av tilläggstavlor för att undanta cykeltrafik från förbud mot infart där så är lämpligt är etablerat och fungerande i stora delar av Europa och borde även möjliggöras i Sverige genom införande i vägmärkesförordningen.

Vänsterpartiet har i motionen Cykeltrafik för miljö och hälsa (2012/13:T249) föreslagit en rad satsningar på cykeltrafik i form av regeländringar, styrmedel och ökade statliga investeringar i kommunal infrastruktur för cykel. Med anledning av ett allt större behov av hållbara transporter för klimatet och minskad trängselproblematik i våra storstäder, ser vi även ett behov av att förbättra Sveriges cykelplaneringsprocesser. En viktig åtgärd är att göra den nationella vägdatabasen (NVDB) komplett så att den inkluderar en korrekt beskrivning av cykelinfrastruktur, både på kommunala och statliga vägar. Detta kräver statligt anslag för att finansiera en komplett digital cykelvägsdatabas hos kommunala väghållare så att regionala och statliga länsplaner inkluderar kostnadseffektiva utbyggnader av cykelinfrastruktur. Med en komplett NVDB med avseende på cykelinfrastruktur gynnas detta hållbara transportsätt i planeringen av regionala och statliga infrastruktursatsningar och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder riskerar inte att förbises. Tidigare erfarenheter visar att om behov av cykelåtgärder tydligt identifieras i planeringen står sig investeringar i cykelinfrastruktur ekonomiskt mycket väl i konkurrens med andra trafikåtgärder. I den regionala cykelplanen i Stockholms län bedöms varje satsad krona ge nytta till ett värde om 13–22 kronor.

Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

Avser statsrådet att verka för tillåtelse att cykla mot enkelriktat genom ändring i vägmärkesförordningen så att tilläggstavla för cykeltrafik undantagen vid förbjuden infart med fordon (enkelriktat) införs?

Avser statsrådet att verka för statligt anslag så att en komplett NVDB med avseende på cykelinfrastruktur kan genomföras?

Avser statsrådet att verka för ändring i trafikförordningen så att cykeltrafikanter själva kan avgöra vad som är säkraste och lämpligaste väg, körbana eller parallell cykelbana, vid till exempel brist på halkbekämpning eller ojämnheter?

Avser statsrådet att verka för en statlig kommunal cykelpott där enskilda kommuner direkt kan söka medfinansiering för utbyggnad av kommunal cykelinfrastruktur?