Ökad konkurrens på järnvägen

Interpellationsdebatt 11 december 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 109 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jessica Rosencrantz har frågat mig om jag anser att det är positivt med ökad konkurrens på det svenska järnvägsnätet samt vilka åtgärder jag vidtagit för att främja konkurrens på järnvägsnätet och slutligen vilka initiativ jag är beredd att ta för att ytterligare stimulera till en ökad konkurrens på likvärdiga villkor på järnvägsnätet.

Inledningsvis vill jag klargöra att ett väl fungerande järnvägsnät är en högt prioriterad fråga för regeringen.

Sedan oktober 2010 råder fritt tillträde för persontrafik på järnväg under förutsättning att operatören innehar erforderliga tillstånd för att driva trafiken. Etablerade aktörer på marknaden har av lätt insedda skäl en fördel genom sina sedan tidigare inarbetade relationer med exempelvis innehavare av depåer eller tillgång till ett väl etablerat biljettsystem. Konkurrensneutral tillgång till dessa tjänster skulle bidra till konkurrens på mer lika villkor.

Utredningen om järnvägens organisation lämnar inom kort sitt slutbetänkande. Den har bland annat som uppgift att ta ställning till om en mer samlad förvaltning av spår och terminalanläggningar bör etableras för att förbättra tillgången till sådana tjänster.

I fråga om ett konkurrensneutralt biljettsystem finns sedan en tid en etablerad oberoende försäljningskanal av tågbiljetter via www.resrobot.se där samtliga tågaktörer säljer sina biljetter. En intern utredning på Näringsdepartementet presenterade i februari 2015 ett antal förslag i syfte att utifrån ett resenärsperspektiv förbättra möjligheterna till information kring resealternativ och prisinformation vid kollektivtrafikresor. Förslagen remitterades under våren 2015 och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

Järnvägens signalsystem är naturligtvis konkurrensneutralt i det att det inte gör skillnad på vilket järnvägsföretag som trafikerar linjen. Däremot finns det tekniska skillnader mellan olika tågtyper som medför begränsningar i vilken hastighet tåget kan köras.

En ökad konkurrens kan vara positiv om det leder till nya valmöjligheter för resenärerna. Den nya konkurrenssituationen ställer dock ökade krav på järnvägssystemet för att nyttan av konkurrensen ska komma resenärerna till del. I slutbetänkandet från Utredningen om järnvägens organisation, som lämnas senast den 23 december, behandlas många av frågorna kring hur järnvägens funktionssätt kan förbättras. Jag ser fram emot att få ta del av utredningens resultat.


Anf. 110 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är trevligt att stå här igen och debattera. Vi stod ju här så sent som i går.

Frågan handlar om konkurrens på järnvägen. Den enskilda resenären har haft möjlighet, åtminstone i teorin, att välja mellan flera olika tågbolag när hon eller han gjort sin resa. Möjligheten att välja flygbolag har funnits länge, vilket lett till pressade priser, fler flygbolag och attraktiva upplägg för resenären. Förhoppningsvis kan vi, tack vare en avreglering, se samma utveckling på tågsidan, alltså fler aktörer, fler avgångar, lägre priser. Det skulle vara helt i linje med den ambition som vi alla har, att få ett ökat tågresande i vårt land.

Vi kan nog konstatera att konkurrensen inte riktigt har tagit fart. Vi ser ganska få aktörer som faktiskt har vågat satsa på den svenska marknaden. Ett exempel som ofta nämns är MTR, som numera trafikerar sträckan Stockholm-Göteborg. När man diskuterar med de aktörer som både har vågat satsa och som kanske funderar på att satsa nämner de ett antal utmaningar som fortfarande finns i systemet, och det är om dem min interpellation handlar.

Aktörerna beskriver att det fortfarande finns kvar en del förturer för den tidigare monopolisten i systemet. Flera av dem nämner jag i min interpellation och statsrådet i sitt svar. Det handlar om att, i det här fallet, SJ får förtur vad gäller tåglägen och att de har bättre tillgång till depåer. Men det finns också en diskussion om att signalsystemet är bättre anpassat för SJ:s tåg än för de andras.

Sammantaget innebär det problem vad gäller konkurrensen, inte minst när vi bokar biljetter. Den hemsida som vi alla förmodligen går in på när vi bokar våra tågbiljetter är www.sj.se, och där finns inte alla aktörer med, till exempel inte MTR.

Därför är min fråga - här söker jag inte någon politisk konflikt utan mer en diskussion - hur vi kan åstadkomma en fungerande konkurrens, som jag tror att vi alla inser kan vara till gagn för resenärerna. Förs det några resonemang med Trafikverket och Transportstyrelsen, som är de huvudsakliga myndigheter som har att hantera frågan från politikens sida? Ser statsrådet att det finns mer att göra?

Jag är fullt medveten om utredningen av Gunnar Alexandersson, och vi väntar alla med stort intresse på huvudbetänkandet. Finns det något som statsrådet menar att vi kan göra för att främja en fungerande konkurrens som inte bara blir i teorin utan också i praktiken?


Anf. 111 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag skulle möjligen vilja invända på en punkt. Det är inte så att signalsystemet är anpassat efter en viss operatörs tåg, utan snarare har vissa operatörer köpt in tåg som är anpassade efter signalsystemet eftersom signalsystemet ju är äldre än, vågar jag påstå, samtliga tåg som i dag trafikerar järnvägsnätet.

Det innebär att signalsystemet i sig naturligtvis inte är en konkurrensnackdel i den meningen att det skulle ha anpassats efter den tidigare statliga monopolisten. Det handlar om att alla tåg som inte har korglutning, som det i det här fallet handlar om, med det befintliga signalsystemet tvingas köra med lägre hastighet. Det gäller oavsett vilken operatör som äger tågen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt har konkurrensen på spåret ökat dramatiskt under de här åren, framför allt till följd av att den regionala trafiken och kollektivtrafiken har ökat mycket.

En möjlig förklaring till att fjärrtågen inte har fått samma utveckling på konkurrenssidan är att det är stora investeringsåtaganden för att komma in på en sådan marknad. Kollektivtrafikmyndigheterna äger i allmänhet det rullande materialet, det vill säga - på svenska - lok och vagnar. Det gör att den som vill gå in och lägga bud på att driva trafiken inte behöver köpa in tåg och vagnar själv utan kan ta över det som myndigheten redan äger och sedan köra trafiken tills nästa upphandling sker.

Något sådant förfarande finns inte inom fjärrtrafiken, utan där kan vem som helst som har erforderliga tillstånd gå in och ansöka om ett tågläge och sedan köra trafik. Men det bygger på att man har gjort antagandet att de tunga investeringar som krävs betalar sig.

Det finns mycket att titta på. Det har kanske inte något egenvärde i sig att det kör många olika bolag på banan. Jag tror att få resenärer håller med om att det är önskvärt. Det som är önskvärt är att man får en tillförlitlig järnväg som har en god tillgänglighet, det vill säga en turtäthet och bekvämlighet som är attraktiv, och - inte minst - att vi får ökad punktlighet. Allt detta samverkar på olika sätt.

Det blir ett lite snävt perspektiv att bara ha som målsättning att ha fler aktörer på spåret. Här handlar det om att förbättra järnvägens attraktivitet som helhet.

Nyttjandet av den befintliga infrastrukturen kan till och med bli mer ineffektivt med en omfattande konkurrens på spåret. Om det är två eller tre bolag som kör halvtomma eller tredjedelstomma tåg i stället för att ett bolag kör ett fullt tåg har vi inte uppnått så mycket. Det riskerar också att göra det både dyrare och sämre för resenärerna.

Om konkurrens är bra eller dåligt beror lite grann på vad det leder till. Målet för oss är att tågtrafiken ska fungera för resenärerna och att de samhällsfunktioner som tåget ska svara mot fungerar på ett bra sätt.


Anf. 112 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tycker faktiskt att det är synd att statsrådet nästan är tydligare i sitt muntliga svar än i sitt skriftliga med att konkurrens inte är så våldsamt viktigt.

På de flesta, för att inte säga alla, andra marknader kan vi konstatera att när det finns flera alternativ bidrar det till en större press på dem som agerar på marknaden att pressa sina kostnader, bli effektivare och erbjuda ett bättre utbud till kunden.

Som vi var inne på gäller detta inte minst på flygsidan. Jag tror att väldigt få önskar sig en tillvaro där till exempel SAS är det enda verksamma flygbolaget, utan de flesta tycker att det är rätt bra att kunna gå in på flygstolen.se eller vad det nu kan vara och söka sig fram till det flygbolag som erbjuder den mest attraktiva rutten.

Jag är medveten om att det finns skillnader mellan hur flyget fungerar och hur järnvägen fungerar, men nog finns det stor potential att få en bättre prispress som gynnar resenärerna även på järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ganska intressant att även SJ, som verkligen hade kunnat tjäna på att vara monopolist, i alla sammanhang där jag har träffat dem säger att de välkomnar konkurrens, för den gör att de också måste effektivisera och se över sina fasta kostnader och sitt utbud till resenärerna.

För min del skulle jag nog säga att det finns ett egenvärde i konkurrens. Sedan måste man naturligtvis följa utvecklingen och se att den blir precis som vi önskar. Just nu är konkurrensen delvis en pappersprodukt som inte finns i praktiken alla gånger, men om vi kan få verklig konkurrens tror jag att vi kan se till att både priserna sänks och avgångarna för resenärerna blir fler.

Jag har en följdfråga. Transportstyrelsen har till uppgift att bevaka marknaden, också på järnvägen. När vi hade ett seminarium här i huset för ett antal veckor sedan och bjöd in Transportstyrelsen menade de att de förvisso har det uppdraget men att det delvis bara är ett pappersuppdrag. De uppfattar inte att de politiska signalerna är sådana att de ska prioritera uppgiften och faktiskt bevaka konkurrensen på järnvägen.

Min fråga till statsrådet är: Tycker man att Transportstyrelsens uppgift är viktig, och kan man tänka sig att förtydliga uppdraget och bli tydligare i sitt utkrävande av det uppdrag som redan finns?

Det är bekymmersamt om Transportstyrelsen kommer fram till att den är den aktör som ska bevaka att det finns en fungerande konkurrens och hur denna utvecklas men att det inte verkar vara en viktig fråga för politiken. Hur ser statsrådet på det? Kan man tänka sig att bli tydligare i uppdraget till Transportstyrelsen?


Anf. 113 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Om det är otydligt vilket uppdrag olika myndigheter har är vi alltid beredda att se över och vid behov göra förtydliganden. Det är klart att de uppgifter man har ska fungera på ett bra sätt. Det finns inte något motstånd mot det.

Men jag tror att man behöver se att järnvägen är en helt annan verksamhet. Det är ett system på ett sätt som väldigt få andra trafikslag är. Kapacitetsutnyttjandet är ganska stort, inte överallt men på väldigt många ställen, det vill säga: Det finns inte plats.

Det är inte bara konkurrens mellan olika bolag, utan framför allt är det konkurrens om spårutrymme. Hur konkurrensen bidrar till positiva effekter skiljer sig åt lite grann i järnvägssystemet jämfört med andra marknader eller områden där det är mer fritt och det inte finns ett kapacitetstak på samma sätt som på järnvägen.

Man behöver ta hänsyn till järnvägens väldigt specifika förutsättningar vid utformningen. Det räcker inte att bara säga: Ju fler aktörer vi har på spåret, desto bättre kommer det att bli. Så enkla samband finns det inte när det gäller järnvägen.

Kvaliteten i infrastrukturen är helt avgörande för om järnvägen som sådan blir konkurrenskraftig. Som vi pratade om här i går avsätter vi medel, 1,2 miljarder, i nästa års budget för att vårda och förbättra kvaliteten på befintlig infrastruktur. Det är som sagt helt avgörande.

Vi behöver också tillföra ny kapacitet. Det blir inte bättre av att fler konkurrerar på befintliga spår, utan vi behöver se till att vi kan utöka trafiken så att de som vill åka eller transportera gods kan göra det på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det vill jag peka på att det finns ytterligare en aspekt i detta som inte berörs av konkurrensutsättningen på resenärssidan, nämligen att pendeltrafiken, som har sin logik, konkurrerar med fjärrtrafiken, som har en helt annan logik, och med godstrafiken, som har ytterligare en helt annan logik.

Att bara titta på konkurrensen på ett av dessa logikområden blir lite snävt. Av alla dessa skäl välkomnar jag Alexanderssons utredning och förhoppningen att kunna bena ut om järnvägens förutsättningar är annorlunda än många andra sektorers. Därför krävs lite andra åtgärder än att bara säga att många aktörer leder till förbättrad verksamhet.

Jag är ganska säker på att sambanden inte är riktigt så enkla.


Anf. 114 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Det finns mycket i dessa frågor vi behöver fördjupa oss i.

Som statsrådet säger är det A och O att se till att vi har en järnväg som har en adekvat standard. Vi är helt överens om att satsa på drift och underhåll så att vi får en järnväg som är att lita på. Då blir säkert fler aktörer villiga och beredda att köra också.

Man ska dock inte beskriva det som att det blir vilda västern bara för att det är fler aktörer, utan som statsrådet vet finns det ett system där man söker tåglägen och får tillstånd att trafikera.

I detta sammanhang tror jag att det är alldeles utmärkt att det finns flera aktörer som är med och villiga att köra våra tåg. Därmed kan vi som sagt effektivisera våra transporter och ge resenärerna fler avgångar och lägre priser.

Sedan är det inte det enda svaret. Det ska jag verkligen säga. Det behövs en översyn av både det ena och det andra. Drift och underhåll är en sak som vi var inne på.

Jag tror att vi generellt i den här branschen behöver en diskussion om produktivitetsutveckling när det gäller allt från upphandling till hur vi gör våra underhållsinsatser. Det finns en mängd olika diskussioner som är värda att föra här.

Det som har varit synd på sistone, framför allt när det gäller underhållssidan, är att vi delvis har fastnat i en diskussion om ett återförstatligande eller ej. Den utredning av Gunnar Alexandersson, som det refereras mycket till, är väldigt tydlig med att återförstatligande är fel väg att gå när det gäller underhåll.

Min förhoppning inför de kommande debatterna om konkurrens beträffande underhåll och på trafiksidan är att vi försöker bevaka vad forskningen och de experter som vi har satt att bevaka detta säger.

Vi kan konstatera att hela EU egentligen blickar åt det svenska hållet och följer efter oss vad gäller konkurrens på järnvägen. Vi har inte minst det fjärde järnvägspaket som förhandlas för tillfället.

Jag hoppas att vi båda följer Gunnar Alexanderssons utredning men också tar till oss av slutsatserna. Han har varit tydlig med att konkurrens har varit bra när det gäller underhåll av järnvägen.


Anf. 115 Statsrådet Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hur man tolkar slutsatserna i det tidigare lämnade delbetänkandet lär vi återkomma till mer än en gång här i kammaren.

Men just när det gäller den här frågan: De delar som berörs handlar till exempel om det Jessica Rosencrantz var inne på, tåglägestilldelning och hur man prioriterar. Om det uppstår en bristsituation och en konkurrens handlar det om hur man fördelar tåglägen mellan olika typer av trafik och mellan olika operatörer.

Det är oerhört komplicerad och komplex materia. Man kan tänka sig att arbeta med hur man sätter banavgifter, som blir styrande för hur attraktivt det blir att ansöka om tåglägen vid vissa tidpunkter och på vissa spår. Men det är naturligtvis ett ganska trubbigt instrument. Man kan ju tänka sig att det finns trafik som är oerhört viktig att den kommer fram men som inte har samma betalningsförmåga som annan typ av trafik, som har högre intjänandeförmåga.

Det är verkligen inte enkelt. Jag ser fram emot Alexanderssons utredning, framför allt för att få ett bättre kunskapsunderlag för en fortsatt diskussion. Det uppdrag som Alexandersson har fått är enormt. Det är vitt och brett, djupt och högt. Jag har inga förhoppningar om att få serverat svart på vitt lösningen på alla problem. Men jag tror att det kommer att ge oss förutsättningar för att föra en mer nyanserad och möjligen initierad diskussion om vad som behövs för att åtgärda de här problemen på järnvägen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:221 Ökad konkurrens på järnvägen

av Jessica Rosencrantz (M)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Sedan år 2010 har den kommersiella persontrafiken på järnvägen varit avreglerad. Det har bland annat lett till att nya aktörer har tagit sig in på den svenska marknaden och nu trafikerar järnvägen. För att konkurrens ska kunna ske på lika villkor är det viktigt att samtliga tågoperatörer på den svenska marknaden ges samma förutsättningar. Vi kan dock konstatera att det är en bit kvar innan vi befinner oss där.

Det finns i dag till exempel inget konkurrensneutralt biljett- och försäljningssystem. När man i dag vill köpa en tågbiljett besöker gemene man reflexmässigt internetsidan sj.se för att införskaffa den. I denna försäljningskanal säljs dock inte till exempel MTR:s tågbiljetter. För att konkurrens ska kunna ske på lika villkor behöver vi tillgängliggöra data så att det kan skapas plattformar där samtliga tågaktörer kan sälja sina biljetter. Den här typen av plattformar har sedan länge funnits inom flyget där man på ett lätt och tydligt sätt till exempel kan jämföra priser mellan olika bolag. Det går inte att utesluta att det kan behöva tas politiska initiativ eller agerande från myndigheter för att nå dit.

Det finns även utmaningar för privata aktörer gällande dagens tåglägestilldelning och tillgång till depåer. I teorin ska samtliga tågaktörer som kör på den svenska järnvägen ges samma förutsättningar. Nyetablerade aktörer på tågmarknaden uppger dock att mer etablerade aktörer fortsatt åtnjuter en mer fördelaktig position.

Avslutningsvis, järnvägens signalsystem är i dag inte anpassat för fri konkurrens. Sammantaget får det konsekvensen att vissa tågtyper ej tillåts hålla samma hastighet som X 2000 i alla lägen trots att det rent praktiskt vore möjligt. För att uppnå konkurrensneutralitet bör signalsystemet därför kunna omprogrammeras och regelverken uppdateras för andra snabbtågstyper.

Med bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

 

Anser statsrådet Anna Johansson att det är positivt med ökad konkurrens på det svenska järnvägsnätet?

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att främja konkurrens på järnvägsnätet?

Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att ytterligare stimulera till en ökad konkurrens på likvärdiga villkor på järnvägsnätet?