Ofinansierade skattesänkningar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 21 april 2009

Interpellation: Ofinansierade skattesänkningar

Interpellation 2008/09:350 av Johansson, Lars (s)

den 20 februari

Interpellation

2008/09:350 Ofinansierade skattesänkningar

av Lars Johansson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Skatter, skatteregler och skattesatser bör löpande utsättas för omprövningar, men allas vår gemensamma välfärd måste finansieras. Det bästa är att finansiering sker solidariskt genom skatter och att det finns progressiva element i beskattningen. De med högre inkomster och större ekonomiska tillgångar kan betala mer i skatt än de med lägre inkomster och med små eller inga ekonomiska tillgångar. Dessutom bör skattesystemet omfördela utifrån den enskildes livssituation och ålder. Den som är sjuk, arbetslös eller som blivit pensionerad är i en sämre inkomstsituation och ska därför åtminstone inte ha högre skatt än då denne eller denna yrkesarbetar.

Från årsskiftet gäller ett tredje steg i jobbskatteavdraget (inklusive sänkt skiktgräns) till en kostnad av 15 miljarder för år 2009.

Den växande arbetslösheten gör att statsfinanserna utvecklas åt fel håll och genom tidigare genomförda skattesänkningar undergrävs välfärdens finansiering. Redan under 2007 bröt statsrådet sitt löfte att inte genomföra ofinansierade skattesänkningar genom att bara en tredjedel av kostnaden för sänkningen av förmögenhetsskatten finansierades i propositionen Slopad förmögenhetsskatt m.m. (prop. 2007/08:26).

De skattesänkningar som genomförs 2009 saknar finansiering. När regeringen senast reviderade sina prognoser, den 16 december 2008, räknade statsrådet med ett underskott på 45 miljarder 2009 och 37 miljarder 2010. Riksgälden räknade i sin prognos den 15 januari med ett budgetunderskott på i storleksordningen 90 miljarder kronor 2009 och 65 miljarder kronor 2010. En mer genomarbetad prognos av Riksgälden kommer den 4 mars.

Skattesänkningar kan i likhet med ökade statsutgifter förvisso motiveras av konjunkturskäl, men de som nu genomförs har inte utarbetats som delar av en konjunkturstimulerande politik och de torde få ringa effekt på sysselsättningen. I stället är de uttryck för en oansvarig ekonomisk politik som också syftat till att öka klyftorna i Sverige.

Mina frågor är:

1. Avser finansministern att verka för fler ofinansierade skattesänkningar under 2009, och hur ska budgetunderskottet hanteras?

2. Planerar finansministern fler ofinansierade skattesänkningar även för år 2010 som ska finansieras genom upplåning och därmed ökad statsskuld?