Nya skatteförändringar till kvinnors nackdel

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 6 april 2010

Interpellation: Nya skatteförändringar till kvinnors nackdel

Interpellation 2009/10:290 av Larsson, Hillevi (s)

den 17 mars

Interpellation

2009/10:290 Nya skatteförändringar till kvinnors nackdel

av Hillevi Larsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Inkomsten är den sammanlagda bruttolönen, inklusive vissa skattepliktiga ersättningar såsom sjukpenning, föräldrapenning och ersättning vid arbetslöshet. Kvinnor har som grupp väsentligt lägre inkomst än män. Det beror bland annat på att kvinnor jobbar deltid i högre utsträckning än män, tar ut större andel av föräldraförsäkringen och har längre och fler sjukskrivningar. I senare skede av livet leder den lägre inkomsten till att kvinnor får lägre pensioner än män. Samtidigt lever kvinnor längre än män.

Statsrådet har försämrat sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Den som har inkomst via pension, sjukpenning, a-kassa och föräldrapenning har genom statsrådets försorg högre skatt än den som yrkesarbetar.

Statsrådets samlade ekonomiska politik och skatteförändringar torde starkt ha gynnat män som grupp och missgynnat kvinnor som grupp.

Inkomstklyftan mellan kvinnor och män har ökat under mandatperioden. Av regeringens samlade skatte- och utgiftsförslag 2006–2010 har 57,5 procent gått till män och 42,5 procent till kvinnor. Politiken har inneburit att den tiondel som tjänar mest har fått nästan lika mycket som 60 procent av hela svenska folket. Den tiondelen består till 76 procent av män.

En rad nya, ofinansierade skattesänkningar diskuteras av olika företrädare för de borgerliga partierna. Nya steg i fråga om förvärvsavdraget diskuteras, vilkas lejonpart går till högre inkomsttagare. I sin proposition Ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag skrev statsrådet att det fjärde steget i förvärvsavdraget statistiskt beräknades fördelas så att 56 procent gick till män och 44 procent till kvinnor. Ett nytt steg i förvärvsavdraget kommer dessutom att öka klyftan mot dem som har andra inkomster än förvärvsinkomster, till exempel pensionärerna.

Värnskattens avskaffande har också diskuteras, det vill säga att ta bort den övre brytpunkten för statlig skatt över vilken denna är 25 procent. Någon har till och med förordat ”platt” skatt, det vill säga att ta bort all progressivitet i skattesystemet. 14 procent av männen men bara 5 procent av kvinnorna bland de heltidsarbetande hade inkomster över den övre brytpunkten. Ett avskaffande av värnskatten skulle drastiskt höja nettolönen för män som grupp relativt kvinnor som grupp.

Mina frågor till finansministern är:

På vilka fakta och argument baserar finansministern den ekonomiska politik och de skatteförändringar som gynnar män som grupp framför kvinnor?

Hur avser finansministern att verka för jämställdhet i arbetslivet när den ekonomiska politiken och skatteförändringarna systematiskt missgynnar kvinnor som grupp?