den 8 november 
 
Interpellation 
 
2007/08:128 Norrsundet vid Norrlandskusten 
 
av Ulla 
Andersson (v) 
 
till 
näringsminister Maud Olofsson (c) 
 
<a name="Temp"></a>Samhället 
Norrsundet är en ort vid kusten i nordöstra delen av Gävle kommun. Under lång 
tid har hela samhället kretsat kring pappersbruket, den stora arbetsgivaren på 
orten. Bruket har varit centralt för såväl sammanhållningen som folkhälsan och 
utbildningen på orten, och många familjer har arbetat där i generationer. 
 
I dag 
är 325 personer anställda av bruket, som ägs av Stora Enso. I vecka 43 kom så 
chockbeskedet: fabriken läggs ned! Samtliga anställda blir av med jobbet år 
2009. 
 
Inte 
nog med det – Stora Enso vägrar dessutom att sälja bolaget vidare till någon 
annan intressent eller till arbetarna själva. Det sägs vara för virkesprisernas 
skull. Om fabriken i Norrsundet läggs ned blir det färre som konkurrerar om 
virket från Ryssland, och på så vis ska priserna pressas nedåt. 
 
Fabriken 
i Norrsundet går med vinst. På en marknad där konkurrensen fungerade som den 
ska skulle den inte behöva läggas ned. Därför skulle det också med all 
sannolikhet gå att hitta en alternativ ägare. Men Stora Enso har en så 
dominerande ställning på sin marknad att för dem är virkespriserna viktigare än 
den vinst de får från en enskild fabrik, viktigare än produktionen av 
nyttigheter. De ryska virkesförsäljarna ska tuktas i prisförhandlingarna, om 
det så sker till priset av att en hel ort slås ut. 
 
Problemet 
är alltså att Stora Enso är en för stor part på virkesmarknaden. Hade 
konkurrensen fungerat som den ska, hade arbetet i fabriken fortsatt. Den 
sortens marknadsdominerande företag gör det uppenbart att maximala aktievärden 
och maximal samhällsekonomisk lönsamhet är helt olika saker. 
 
Nu 
försvinner 325 arbetstillfällen från ett län och en kommun som redan har bland 
den högsta arbetslösheten i landet. När inkomsterna sinar för underleverantörer 
och lokala handlare riskerar det att bli ännu fler. Det sker samtidigt som 
möjligheterna att skola om sig begränsas – kommunens resurser till 
vuxenutbildning har beskurits kraftigt genom sänkningar av statsbidragen. 
Framöver ser det inte bättre ut: trots högkonjunkturen drar regeringen år för 
år in mer pengar i statsbidrag från kommunerna genom att vägra att räkna upp 
dem. Även de som förlorar sina arbeten straffas ekonomiskt genom försämringarna 
i a-kassan. 
 
Men 
regeringen borde väl ha något slags ambition och vilja till att underlätta 
situationen? Gävle kommun är redan på gång för att undersöka vad de kan bistå 
med och ansvara för. Regeringen borde kunna bistå i det arbetet. 
 
Mina 
frågor till ansvarigt statsråd blir därför: 
 
1. På vilket sätt tänker statsrådet bistå de 
anställda som förlorar sina arbeten vid Stora Ensos fabrik i Norrsundet, och 
hur tänker statsrådet bistå Gävle kommun i arbetet? 
 
2. Kommer statsrådet att ta initiativ till att 
överväga utlokalisering av statliga jobb eller på annat sätt bistå så att fler 
arbetstillfällen kan skapas i regionen? 
 
3. Kommer statsrådet att försöka påverka Stora 
Enso att sälja fabriken i stället för att lägga ned den?<a name="PassTempLäge"></a>

Interpellation 2007/08:128 av Andersson, Ulla (v) Norrsundet vid Norrlandskusten