Naturligt stevia i stället för kemiskt sukralos och aspartam

Interpellationsdebatt 1 februari 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 28 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Gunvor G Ericson har frågat mig om jag är beredd att i EU driva att stevia ska tillåtas som livsmedelstillsats och att kemiskt framställda sötningsmedel ska bytas ut i enlighet med försiktighetsprincipen. En fråga har också ställts till mig om vilka riktlinjer jag kommer att verka för att Livsmedelsverket får. De frågor som tas upp i interpellationen behandlar bland annat goda matvanor, säkra livsmedel, miljö och utveckling av nya produkter - frågor som hör ihop, som jag anser är synnerligen viktiga och som därför står högt upp på den politiska dagordningen. Jag vill inledningsvis framhålla att inga tillsatser eller nya produkter som inte efter en vetenskaplig prövning bedömts säkra får släppas ut på marknaden. Dessa prövningar sker alltid med goda säkerhetsmarginaler och med försiktighet som ledstjärna. När det gäller den konkreta frågan om ett eventuellt godkännande av stevia som tillsats i livsmedel har en ansökan om att få den sötande substansen steviosid i växten stevia godkänd som sötningsmedel redan behandlats i EU. Ansökan avslogs formellt 2004 på grund av att den dokumentation som lämnats in som underlag för ansökan inte var tillräcklig för att kunna pröva steviosidens säkerhet. Det finns dock inga hinder mot att lämna in en ny ansökan. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har det yttersta ansvaret för att utföra riskvärderingar av tillsatser för användning i hela EU. Riskvärderingen, som ska utföras på strikt vetenskaplig grund, är förutsättningslös i den meningen att naturliga och syntetiskt framställda produkter behandlas lika. Växten stevia har i sig själv söt smak. Den har som sådan också varit uppe till bedömning i EU som ett nytt livsmedel enligt lagstiftningen om nya livsmedel. År 2000 beslöts att stevia inte får saluföras i EU som ett nytt livsmedel, också i detta fall på grund av otillräckligt vetenskapligt underlag. Det är möjligt också i detta sammanhang att lämna in en ny ansökan. EU:s godkännandeprocess för nya livsmedel skiljer sig något från den som gäller för tillsatser men grundar sig också på en vetenskapligt underbyggd riskvärdering. Frågan om kemiskt framställda sötningsmedel i förhållande till försiktighetsprincipen har som nämns i interpellationen också folkhälso- och miljöaspekter. Alla sötningsmedel, inklusive aspartam och sukralos, har genomgått en omfattande prövning av oberoende europeisk expertis och befunnits säkra. Inga produkter som inte bedömts säkra ur hälsosynpunkt får släppas ut på marknaden. När det gäller de lagliga ramarna har EU-kommissionen nyligen presenterat förslag på tillsatsområdet varav ett förslag bland annat också reglerar sötningsmedel. Lagförslaget har diskuterats under hösten. Kommissionen vill i sina förslag skapa instrument för att fortlöpande få fram aktuell kunskap om tillsatser och användningen av dem. Vidare föreslås att den som framställer en livsmedelstillsats åläggs att omedelbart underrätta kommissionen om eventuellt nya vetenskapliga eller tekniska uppgifter som kan påverka bedömningen av livsmedelstillsatsens säkerhet. Medlemsstaterna föreslås också åläggas att upprätthålla system för övervakning av konsumtion och användning av livsmedelstillsatser. Ett ytterligare förslag är att för de redan ca 300 godkända tillsatserna, däribland sukralos, ska en ny riskbedömning och riskhantering utföras. Kommissionen har vidare föreslagit att beslut om godkännande och omprövning av tillsatser ska tas inom ramen för kommissionens genomförandekommittéer. Regeringen har inte haft några invändningar mot kommissionens förslag och anser att det är den bästa vägen att gå. Den föreslagna beslutsordningen gör det möjligt att snabbare kunna följa upp ny kunskap på området och fatta beslut om nödvändiga åtgärder. Alla beslut om godkännande och villkoren för dem ska fortlöpande kunna omprövas. Regeringen verkar för vissa förbättringar och tillägg i kommissionens förslag och har tagit upp den viktiga frågan om användningen av tillsatser och deras eventuella miljökonsekvenser. Det saknas former inom EU för att hantera tillsatser som även misstänks kunna få negativ miljöpåverkan. Behovet av en liknande förbättrad samordning på nationell nivå bör enligt min mening också diskuteras. Vidare har regeringen föreslagit en förbättrad märkning av sötningsmedel som används som så kallade bordssötningsmedel. Konsumenten bör få information om högsta dagliga dos. Avslutningsvis vill jag upprepa det jag sade inledningsvis. Interpellationen behandlar synnerligen angelägna frågor om säkra livsmedel, bra matvanor och nya produkter. Jag vill också lägga till ytterligare en aspekt, vikten av att genom tydlig och användarvänlig märkning och information göra det möjligt för konsumenterna att kunna vara aktiva och göra medvetna val. Det är också betydelsefullt för samtliga aktörer i offentlig, privat och ideell sektor att när de tar ansvar för sina delar se helheten och på vilket sätt de olika frågorna är länkade till varandra.

Anf. 29 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Jag får tacka för svaret. Det är glädjande att ministern delar Miljöpartiets uppfattning att det är viktigt att prioritera folkhälsofrågor som goda matvanor, säkra livsmedel och sunda produkter både vad gäller hälsa och miljö. Ministern tar upp att riskvärdering ska göras på vetenskaplig grund och att produkter ska behandlas lika, och det är bra. Men frågan om försiktighetsprincipen besvaras egentligen inte. Någon miljömässig värdering har ju inte gjorts när det gäller sukralos utan man har bara värderat ur hälsosynpunkt. Med ökningen av fetma och diabetes byts vanligt socker ut mot artificiella kemiska sötningsmedel i många livsmedel, till exempel aspartam och cyklamat. Ett relativt nytt sötningsmedel är det klorinnehållande sukralos. Det är baserat på vanligt socker, men en kemisk förändring gör det ungefär 500 gånger sötare. Tre syre- och vätegrupper byts på kemisk väg ut mot kloratomer. I den prövning EU har gjort har inte miljöaspekter tagits upp trots att sukralos innehåller klor, som bryts ned långsamt i naturen. Enligt Naturvårdsverket är halveringstiden cirka tre år i 25-gradigt vatten eller ännu längre om det är kallare. Det är oacceptabelt att sukralos inte prövades ur både hälso- och miljösynpunkt innan det godkändes. Ämnet passerar genom kroppen och åker via reningsverket, som inte kan ta hand om det, rätt ut i våra vattendrag. Problematiken är ungefär densamma som med svårnedbrytbara läkemedel som hamnar i naturen, något som i förlängningen kan påverka både vår miljö och vår hälsa. Sukralos är som sagt ganska nytt och finns i flera produkter, till exempel Falköpings Mejeris mellanfil blåbär och vanilj, Heinz lättketchup, Felix ketchup, Risifrutti utan tillsatt socker, O'boy chokladpulver, Arlas Yoggi mini och Coca-Cola Light. Jag har skrivit brev till de här företagen och frågat om de skulle kunna tänka sig att byta ut sukralos mot det naturliga sötningsmedlet stevia om det var tillåtet att använda inom EU och Sverige. Svaren var i stort sett positiva. Arla Foods säger till exempel att "de välkomnar en säkerhetsvärdering och ett eventuellt följande godkännande av stevia". Även flera av de andra företagen uttryckte liknande synsätt. Stevia är ett växtsläkte. Den art som vanligen används i de här sammanhangen är Stevia rebaudiana. Glykosiderna i stevia gör det möjligt att framställa sötningsmedel utan kalorier, kolhydrater eller kemikalier. Forskare har visat att stevia inte påverkar blodsockret och har ett glykemiskt index på noll. Därför kan det säkert användas även av diabetiker. I USA är det tillåtet som kosttillskott sedan 1995. FN-organet JEFCA har en ansökan på gång från Paraguay och Japan. Den kommer troligtvis att behandlas i juli i år. Ministern nämner i sitt svar EU-kommissionens förslag till ändring av reglerna för livsmedelstillsatser. Vilken tidsplan finns för det arbetet och på vilket sätt tar ministern upp frågan om både hälso- och miljöbedömning av livsmedelstillsatser? Har ministern tagit några initiativ för samordning av hälso- och miljöbedömning i Sverige? Det är också intressant att ministern pekar på att EU år 2000 beslutade att stevia inte får säljas som livsmedel. När det gäller livsmedelstillsatser kan inte Sverige besluta självt. Men enligt reglerna kan Sverige ta ett nationellt initiativ och godkänna ett nytt livsmedel under förutsättning att det finns god säkerhetsbedömning. Det finns flera små företag i Sverige som är intresserade av stevia som ett nytt livsmedel. Jag vill återkomma i nästa inlägg med en fråga om det, men jag vill också passa på att bjuda ministern på ett steviablad.

Anf. 30 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! I interpellationen tas frågan om stevia upp. Stevia har, som jag nämnde i mitt svar, prövats både som tillsats och som eventuellt nytt livsmedel. Men ännu så länge har inte ansökningarna kunnat godkännas. Detta bevisar för mig att den prövning som sker är noggrann och bygger på försiktighetsprincipen. Det är så det ska göras när man gör vetenskapliga bedömningar. De ska vila på vetenskaplig grund. Vad beträffar frågan om vem som ska göra detta måste jag påtala att lagstiftningen om tillsatser och de så kallade nya livsmedlen hör hemma i den så kallade inremarknadslagstiftningen. Den har till uppgift att borga för en högre livsmedelssäkerhet men syftar också till att skapa förutsättningar för nytänkande och innovationer på livsmedelsområdet. Men grundregeln är ju ändå att mat inte får innebära några risker för konsumenten. De här bedömningarna görs alltså för att kontrollera att säkerheten är uppfylld och att man inte vilseleder konsumenten. Vi får inte avvika, om jag uttrycker mig så, för mycket från så kallad vanlig mat så att det medför att vi får näringsmässiga nackdelar som konsumenter. Den nya del av livsmedelsfloran som vi har och som vi förhoppningsvis fortsatt kommer att få prövas alltså inom Europeiska unionen. Det infördes nya regler från maj 1997, och EU-lagstiftningen säger att nya livsmedel måste godkännas efter en förhandsgranskning enligt en särskild procedur för att få säljas i butik. Tillsatser, aromer, extraktionsmedel och processhjälpmedel omfattas emellertid inte. Om GMO-livsmedel finns som bekant också en annan lagstiftning. Detta sagt apropå den rigorösa prövning som sker, allt i enlighet med försiktighetsprincipen. Eftersom den här saken prövas inom EU och ligger inom det gemensamma handelsområdet anser jag att detta sker på ett både vetenskapligt och därmed allmänt beprövat sätt.

Anf. 31 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Jag tackar och börjar där ministern avslutar, med försiktighetsprincipen och vetenskaplig bedömning. Det är jätteviktigt att det görs en korrekt vetenskaplig bedömning. Men uppenbarligen finns det en inkonsekvens i det här systemet eftersom man inte bedömer miljökonsekvenserna av de nya livsmedlen eller tillsatserna. Det är två olika system för hur man godkänner, om det är en tillsats eller om man gör ansökan för att få en godkännandeprocess för ett nytt livsmedel. Då är det ju ett beslut enligt novel foods . I det fallet kan Sverige först besluta att tillåta det för att sedan ställa det under prövning och göra en egen bedömning av ämnet - om man tycker att det är intressant. Det finns flera småföretag i Sverige som är intresserade av stevia som nytt livsmedel, men det kostar att ta fram vetenskapligt underlag. Eftersom växten inte heller kan patenteras kanske det borde finnas ett samhällsintresse av att pröva ett godkännande. Delar ministern den uppfattningen? Jag kan också påpeka att det finns andra länder i världen som gör andra bedömningar än vad EU har gjort. I Japan har man använt stevia i över 40 år. Kanske beror det på att aspartam är förbjudet i Japan. I dagsläget finns det ytterligare sex länder där det är tillåtet att använda stevia. Jag tror att det skulle vara intressant att få veta om det finns ett intresse av att lyfta fram, pröva och se om det finns något i den vetenskapliga bevisningen som kan underlätta för den typen av naturliga ämnen som inte har så stora kapital bakom sig. Delar ministern uppfattningen att det vore intressant att pröva detta som ett nytt livsmedel?

Anf. 32 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Jag är intresserad av att vi får nya produkter på marknaden, likaväl som jag är intresserad av att vi får nya företag. Nya produkter och företag på marknaden, oaktat vilka, brukar i ett inledningsskede ofta vara små. Jag är väl medveten om att det för kostnader med sig att starta och driva företag och att få produkter testade - därav det intresse och de pengar som regeringen lägger ned på att understödja och underlätta för nya företag på det området också. Vad beträffar att nya livsmedel och produkter också ska omfattas av en miljöprövning i den del som möjligen inte är fallet här tar jag till mig vad interpellanten säger. Jag ska undersöka hur det är på det här området. Jag förutsätter att det förekommer en sådan prövning också, men därest det inte gör det eller det finns brister ska jag undersöka möjligheten av att det kan bli bättre på området. Jag tillåter mig att upprepa att det sker en gemensam prövning av nya livsmedel inom EU. Det beror på att vi har ett gemensamt handelsutbyte inom Europeiska unionen, vilket gör det svårt för att inte säga omöjligt att på ett nationellt plan godkänna något som inte är utbytbart med länder runtomkring oss som också ingår i Europeiska unionen. Därtill kan jag tillägga att vi i Sverige säkert är duktiga på det här området också, men den samlade vetenskapen i Europeiska unionen måste vara än bättre. Säkerheten måste bli större när vi gör prövningen gemensamt inom Europeiska unionen. Grundkriterierna är att det ska finnas en dokumentation som visar att saker och ting är säkra för konsumenten att använda.

Anf. 33 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Det är positivt att ministern tar till sig frågan om miljöprövningen. Det är oerhört angeläget att få till en sådan även inom livsmedelsområdet. Hälsa och miljö hänger nära ihop, även om det finns en viss tendens i miljödebatten men också inom folkhälsoforskningen att se detta som två separata stuprör. Det är det definitivt inte. Vi brukar prata om att naturen påverkas, djuren och växterna, och vi glömmer bort att människor också är en del av naturen. Det är oerhört angeläget. Jag tackar för det. Jag hoppas att ministern kommer att ta konkreta initiativ, även om jag inte hörde något om det. När det gäller frågan om godkännande av nya livsmedel finns det en regel bland EU:s bestämmelser om att ett land har två år på sig att gå till EU och få bedömningen gjord inom ramen för novel foods . Om det finns hälsoskäl eller andra skäl skulle det ändå vara intressant att få detta prövat. Som det är nu är sukralos tillåtet men inte den naturliga stevian. Det finns en inkonsekvens i det. Det borde ligga i Sveriges intresse att byta ut sukralos eller i alla fall göra en ordentlig vetenskaplig undersökning av de två substanserna. I sitt svar sade ministern att det ska tas initiativ för miljöprövning även i Sverige. Vilka uppdrag har då givits till Livsmedelsverket för att påverka nationellt i fråga om hanteringen av dessa livsmedelsgodkännanden? Det gäller både tillsatser och nya livsmedel. Vilka initiativ har tagits gentemot Livsmedelsverket?

Anf. 34 Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Regeringen har i dag fattat beslut om att ge Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka vilka nya livsmedel som finns i vårt land. Vi har dessutom uppdragit åt Livsmedelsverket att skyndsamt undersöka var gränsen ska gå mellan kosttillskott, livsmedel och läkemedel. Jag förutsätter att det här ska redovisas inom angiven tid. Låt mig i sammanhanget återigen påpeka att jag tycker att det är viktigt att vi som konsumenter har en valmöjlighet. Vi ska veta vad som serveras, och vi ska veta vilka varor vi har att göra med i butiken när vi handlar våra livsmedel. Därav är det nödvändigt med dokumentation. Saknas en sådan dokumentation, vilket det uppenbarligen har gjort kring dagens huvudfråga, nämligen stevian, är det inte möjligt att göra det medvetna och aktiva valet som jag anser att konsumenter ska göra. Jag har upprepade gånger sagt att vi är beredda att pröva växten igen om vi får en tillräcklig dokumentation. Om det visar sig att växten uppfyller kriterierna kan jag, med min kunskap, inte se att det finns något hinder för att den används i livsmedelskedjan. Men så länge vi inte vet med säkerhet anser jag att försiktighetsprincipen ska tillämpas. Då är det inte möjligt att använda produkten.

den 21 december

Interpellation

2006/07:184 Naturligt stevia i stället för kemiskt sukralos och aspartam

av Gunvor G Ericson (mp)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Alltfler människor väljer lightprodukter i tron att de är bättre för hälsan.

I juletid finns på våra bord många sockerprodukter som läsk och godis men året runt rymmer kylskåpet sockersöt yoghurt, ketchup, Risifrutti och chokladmjölk. Medvetenhet finns om att överkonsumtion av vanligt socker och andra snabba kolhydrater medför övervikt och en rad hälsoproblem.

Med ökningen av fetma och diabetes byts vanligt socker ut mot artificiella kemiska sötningsmedel i många livsmedel, till exempel aspartam och cyklamat. Ett av de senaste i raden är sukralos, ett sötningsmedel baserat på vanligt socker, men en kemisk förändring gör det ungefär 500 gånger sötare. Tre syre- och vätegrupper byts på kemisk väg ut mot kloratomer.

Medlet är visserligen godkänt av Livsmedelsverket och EU, men Naturvårdsverket har inte fått yttra sig och i EU-dokumentet är inte miljöaspekter nämnda. Ämnet passerar genom kroppen och åker ut i reningsverken, som inte kan ta hand om det, och ut i våra vattendrag.

Problematiken är ungefär densamma som med persistenta läkemedel som hamnar rätt ut i naturen, något som i förlängningen kan påverka både vår miljö och vår hälsa.

Några exempel på sukralos i produkter i Sverige:

Falköpings mejeri: blåbär och vanilj mellanfil

Heinz ketchup

Felix ketchup

Risifrutti utan tillsatt socker

Oboy chokladpulver

Arla: Yoggi mini

Coca Cola light

Att socker är en stor hälsorisk är ingen nyhet, fetma och diabetes ökar över hela världen, men det finns ett helt naturligt, kalorifritt blad som kan ersätta andra sötningsmedel. Det är en nyhet för många människor. Stevia heter busken som växer vilt i Paraguay, Brasilien och Argentina. Bladen är när de raffinerats upp till 300 gånger sötare än socker.

Guaranaindianerna har så länge man vet använt bladen som sötningsmedel i sitt beska te, yerba mate. De har också använt stevia som medicin mot fetma.

Stevia är godkänt i EU som tillsats i djurfoder, men inte som livsmedelstillsats. Stevia används i Japan sedan 1977 i stället för aspartam eller sukralos av bland andra Coca Cola, Wrigleys tuggummi och matindustrin där.

Allmänintressets försiktighetsprincip, given i Riodeklarationen och miljöbalken, gäller omsorgen om människans hälsa och miljö.

Försiktighetsprincipen är accepterad och inskriven i EU:s fördrag (artikel 174).

Jag vill fråga statsrådet:

1. Är statsrådet beredd att driva frågan om att stevia ska tillåtas som livsmedelstillsats inom EU?

2. Är statsrådet beredd att driva frågan att kemiskt framställda sötningsmedel ska bytas ut i enlighet med försiktighetsprincipen i artikel 174?

3. Vilka riktlinjer kommer statsrådet att verka för att Livsmedelsverket får?