<h2>Interpellation 2025/26:414 Nationell plan för nya datacenter</h2>
av Isak From (S)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
 
Eltillgång och ett lågt elpris är avgörande för att stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb. Elektrifiering är också en nyckel för att klara klimatmålen och minska svensk ekonomis beroende av auktoritära stater runt om i världen.Men en ökad elektrifiering kommer också med nya utmaningar, exempelvis kopplat till lokala etableringar med stora energibehov. Ett av de tydligaste exemplen är hur flera techbolag bygger datacenter i Sverige. De ser Sverige som en perfekt plats för energikrävande etableringar. Vi är ett tillförlitligt land som har internationellt sett billig och fossilfri el. Investeringar i datacenter kan vara en vinstaffär även för Sverige. De möjliggör AI och digitalisering som kommer att vara avgörande för Sveriges framtida produktivitet och tillväxt och därmed för vår välfärd. Men de kommer också med utmaningar, inte minst kopplat till energiåtgång. Ett AI-datacenter kan till skillnad från annan industri byggas på enstaka år, och när det står klart tar det i anspråk enorma mängder el. Om politiken inte är redo riskerar vi effektbrist, att elpriserna skenar och att annan industri riskerar att trängas ut. Det kan slå hårt mot det lokala näringslivet och mot jobben. Dagens regelverk och ansvarsfördelning är inte anpassade till en situation där en ny typ av aktör – med enorm betalningsförmåga – vill in i energisystemet. Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen, kommuner och regioner arbetar i var sitt rör. Resultatet blir att etableringar hamnar på platser där samhällets nytta från etableringen inte maximeras och riskerna för prisuppgångar inte vägs in. Så här kan vi inte ha det. Vi måste framtidssäkra svensk elmarknad. Självklart ska vi ta emot etableringar som stärker Sverige. Men det får inte ske på ett sätt som kraftigt drabbar hårt arbetande människors elräkningar eller minskar industrins konkurrenskraft. Därför har vi socialdemokrater krävt att regeringen tar fram en plan för etableringen av datacenter. Vi vill bland annat att datahallarna ska kunna bidra med egen energiförsörjning och skapa mervärden och jobb lokalt. Mot denna bakgrund vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch: <ol><li>Hur arbetar ministern och regeringen för att garantera att de här nya etableringarna inte leder till kraftigt ökade elpriser som slår mot familjer och lokal industri? </li><li>Kommer regeringen gå vidare med ett förslag om en nationell plan för etableringen av datacenter?</li></ol>

Interpellation 2025/26:414 av Isak From (S) Nationell plan för nya datacenter

Video

Herr talman! Vi fortsätter delvis på energispåret. Isak From har nämligen frågat mig hur regeringen arbetar för att garantera att de nya etableringarna inte leder till kraftigt ökade elpriser som slår mot familjer och lokal industri och om regeringen kommer att gå vidare med ett förslag om en nationell plan för etableringen av datacenter.Först vill jag betona att jag verkligen delar den syn som Isak From har – inte på allt, men i denna fråga. Investeringar i datacenter kan vara en stor tillgång för näringslivet och den offentliga sektorn och kan skapa en grund för tillväxt och välfärd, samtidigt som det innebär utmaningar när det gäller elbehov och påverkan på elsystemet.Regeringen har under mandatperioden arbetat aktivt med frågor som rör AI och datacenter. Under hösten 2025 höll mina statssekreterare bland annat ett rundabordssamtal med ett stort antal berörda aktörer om de behov som finns av att ansluta stora datacenter för AI samt om vilka utmaningar och lösningar som finns för elsystemet. Dessa samtal avser vi att fortsätta med. Den 20 februari i år presenterade regeringen en AI-strategi som bland annat fastslår att utbyggnaden av beräkningskapacitet behöver beakta tillgången till elnät och elproduktion. För att möjliggöra en effektivare utbyggnad behövs en stark samordning och samarbete mellan berörda aktörer om anläggningarnas placering samt balans mellan producerad och förbrukad energi.Mot bakgrund av behovet av en kraftfull elektrifiering till 2045 och det stora antalet ansökningar om anslutning till elnätet har regeringen gett Svenska kraftnät flera uppdrag om att effektivisera anslutningsprocessen. I februari 2025 redovisade Svenska kraftnät ett uppdrag om planering för ökad elanvändning. I sin rapport bedömer myndigheten de geografiska förutsättningarna för anslutning av elproduktion, flexibilitetsresurser och elanvändning. I september 2025 gavs Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla processen för anslutning till transmissionsnätet för att bidra till goda förutsättningar för industrin och för ett starkare och mer konkurrenskraftigt Sverige. Uppdraget ska redovisas i slutet av april 2026.

Herr talman! Tack, energi- och näringsministern, för ett ändå rätt framåtlutat svar med goda intentioner!Frågan som vi ställer oss är: Räcker det med goda intentioner när både företag och svenska familjer har upplevt en väldigt dyr vinter? Frågorna är stora om vad som händer med elräkningarna om det inte samordnas och styrs tillräckligt.Utgångspunkten för interpellationen är att vi från Socialdemokraterna ser stora fördelar med att ligga i framkant inom AI-utvecklingen, men vi ser att Sverige har halkat efter. Det finns en anledning till att investeringar i AI-center hamnar i Sverige. Då är det också ganska viktigt att det samordnas med de förutsättningar som finns i samhället kopplat till vad vi har för elnätsförutsättningar. Vad är det för energiproduktion i området? Och framför allt: Kommer man att ställa krav på att ta vara på återvinningsvärmen?Här ser jag inte direkt något tydligt svar från Ebba Busch om hur det skulle gå till. Jag har följt uppdraget som regeringen har gett till Svenska kraftnät och det som Svenska kraftnät nu har skickat ut på remiss.Där finns en del goda intentioner där man lyfter fram behovet av att öka samordningen mellan de regionala aktörerna och den aktör som söker tillstånd. Men sedan är det många andra lagstiftningar som redan styr i frågan. Vad kan man i så fall göra?Det är väldigt många traditionella svenska industriföretag som har betalat väldigt mycket för sin elanslutning och fortsatt väntar väldigt länge. Jag behöver bara säga SSAB i Oxelösund, så tror jag att alla förstår att det är många som förväntar sig bättre leveranser och låga energipriser.Här har vi industriföretag som skapar välbehövliga jobb som är beskattningsbara för välfärden i Sverige. Nu ser vi det inte riktigt, men intresset har funnits från de stora amerikanska techjättarna att etablera sig i Sverige.Kommer vi att kunna ställa krav på dem att också bidra till energiförsörjning och kunskapsöverföring och att vara en del i samhällslösningen genom att ta till vara den överskottsvärme som förväntas genereras från de nya datacenteretableringarna?Det är tre delar som måste spela samman för att man ska kunna säga att det är en bra investering för Sverige.

Herr talman! Jag ska fatta mig kort, så jag hoppas att Isak From har tålamod med mig. Jag vill börja med att mässa lite grann om dåtiden, sedan ska jag komma till nutiden och mitt fulla ansvar för den.År 2017 införde Socialdemokraterna en sänkning av energiskatten för datacenter. Riksrevisionen har i efterhand kraftfullt dömt ut den sänkningen. Bland annat var Riksrevisionen kritisk till att sänkningen inte var behäftad med några som helst krav på just energieffektivisering eller att använda spillvärme.Det är lite intressant hur det har svängt. Det för mig till 2026, nästan tio år senare. Jag håller här med väldigt mycket om det Isak From säger, herr talman.I den förra interpellationsdebatten nämnde jag anslutningskön som SVK har. Av alla pågående anslutningsärenden står datacenter för 12 procent. Det är en betydande andel. Sett till systemet som helhet är det inte en så stor andel och kan tänkas vara hanterbart. Men det behöver finnas en tydlig strategi för det, särskilt om det plötsligt skulle öka ytterligare.När det gäller många av de förslag som jag har tagit del av från Socialdemokraterna under våren vågar jag drista mig till att gå så långt som att säga att jag nästan kände igen dem. Det är som att de finns i mitt eget huvud. Det visar sig att delar av detta också är regeringens politik. Även här finns det goda möjligheter att samarbeta för Sveriges bästa.Jag skulle vilja trycka lite grann på frågan om spillvärme. Moderna AI- och datacenter genererar betydande mängder värme som kan användas i fjärrvärmenäten. Det behöver vi mer av. Det gör även vissa industriella etableringar, men det behöver ske mer. Vi talar alldeles för lite om fjärrvärme och kraftvärme, särskilt i relation till hur mycket tid vi kanske lägger på vindkraften och för all del kärnkraften.Regeringen tar därför nu initiativ till krav och incitament så att spillvärme kan integreras när behoven finns och det är tekniskt möjligt. I det kommande omarbetandet av energieffektiviseringsdirektivet kommer krav att ställas på att det vid uppförande eller större ombyggnad ska finnas en kostnads- och nyttoanalys gjord för att säkerställa att spillvärme tillvaratas om det är ekonomiskt möjligt. Detta hoppas jag ändå ska glädja dagens interpellant lite grann.

Herr talman! År 2017 var för nästan tio år sedan. Då var förutsättningen att vi behövde locka fler att etablera sig i Sverige. Sedan kan vi se att omvärldshändelser kraftigt har förändrat förutsättningarna.Det som har förändrats ännu mer är de stora datacentrens enorma förbrukning. Om vi tar Svenska kraftnäts egna beräkningar räknar man att det skulle bli 5 000 megawattimmar till 2030. Det är väldigt mycket.Svenska kraftnät säger också att man överväger att datacenter ska garantera sin egen elproduktion. Det tror jag kanske är lite svårt utan att man har en tydlig styrning. Är det rimligt att det bara ska styras genom marknadsmässiga förutsättningar?Svenska kraftnät säger också att det måste finnas avtal på plats innan anslutning, för annars klarar inte elnätet efterfrågan. Det är också fullt rimligt. Om man inte samordnar det finns också risken att de etableringar som skulle kunna vara bra går i stå och inte genomförs.Anslutningskön är, precis som statsrådet säger, stor på många platser. Här har Svenska kraftnät, delvis med stöd av regeringen, betat av en del av ansökningarna som kanske inte har varit helt sanningsenliga med förutsättningarna.Jag delar tanken att ska det bli möjligt att ta till vara återvinnings- och spillvärme. Det är i huvudsak de stora kraftvärmeproducenterna längs med Norrlandskusten i några av de större städerna som är aktuella och där en anslutning skulle kunna vara möjlig. Där skulle man direkt kunna koppla in sig på fjärrvärmenätet och kunna vara en viktig resurs och bidra. Energibristen i särskilt elprisområde 3 och 4 är kanske det som gör att förutsättningarna just nu inte riktigt föreligger där. Man kan ställa sig lite frågande när det gäller detta.Ministern säger i svaret att regeringen har presenterat en AI-strategi, och det har man ju gjort. Den har fått en hel del kritik för att den i ganska hög grad lägger över ansvaret på andra aktörer och har relativt stort fokus på offentlig sektor. Det sistnämnda kanske inte är dåligt, men det är fler än vi socialdemokrater som tycker att regeringens och statens egen del i detta är ganska svag.Det finns stora förutsättningar, och möjligheterna är många. Låt oss ta vara på möjligheterna och se till att det här inte landar fel!Vilka övriga initiativ är energi- och näringsministern villig att ta den här mandatperioden?

Herr talman! Jag hoppas att det blir en mandatperiod till, för då kan jag ta fler initiativ.Fram till dess vill jag svara ganska rakt: Jag tycker att det initiativ som jag just redogjorde för räcker ganska långt för att möta det Isak From är ute efter. Man ska också komma ihåg att besluten år 2017 inte fattades i ett vakuum, utan detta skedde samtidigt som det meddelades att fyra reaktorer skulle försvinna och att man dubbelbeskattade kraftvärmen genom avfallsförbränningsskatten. Det var många saker som hände samtidigt.Sedan dess har vi blivit både äldre och klokare, uppfattar jag det som, och det är jag glad för. Låt mig repetera att det sker otroligt mycket på energiområdet som kommer att vara avgörande för att vi ska klara av att ta emot alla anslutningsansökningar som nu finns i kön.Det handlar om Kraftlyftet och pilotprojektet med gasturbiner. Vi har effektiviserat anslutningskön, och det har ännu inte fått effekt fullt ut. Vattenkraften får bättre villkor här och nu, och det blir långsiktiga och stabila villkor för både befintlig och ny kärnkraft. Vi har fått alla dessa incitament för framför allt landbaserad vindkraft på plats.Vi har ett viktigt uppdrag som inte minst rör södra Sverige, SE3 och SE4. Det handlar om analys av regionalt effekt- och flexibilitetsbehov, och även detta kan göra att vi får bättre stabilitet i systemet och kan takta det i relation till datacenter och hur man kan använda dem in på nätet.

Herr talman! Jag kan glädja energi- och näringsministern med att det kommer fler mandatperioder, men förmodligen och förhoppningsvis kommer vi då att ha en S-ledd regering – kanske med stöd av energi- och näringsministerns parti. Vi får se!Jag ser att Ebba Busch blir glad av att höra detta. Vi tar tacksamt emot det.Bakgrunden till interpellationen är att det är väldigt många ute i samhället som har drabbats av höga energi- och elpriser den här vintern. Vi har en situation med många som vill etablera sig, vilket i grunden är bra. Vi behöver ta steg i AI-utvecklingen och kliva fram ordentligt.Min fråga gällde också om regeringen kommer att gå vidare med förslag på en nationell plan för etablering av datacenter. Det tror jag är viktigt.De svar som energi- och näringsministern har gett i den här debatten om återvinning av värme är vi överens om. Vi tror att detta är viktigt, och det kan vara en bra affärsmodell. Men jag tror också att det behöver ha en viss nationell styrning.Sett till ansökningssituationen i dag är det bara i elprisområde 3 ansökningar på 5 000 megawatt, och det är ganska mycket. Sedan finns det naturligtvis ytterligare ansökningar i landet där förutsättningarna är olika, men när det gäller det sammanhängande behovet och möjligheterna är det till stora delar kopplat till de ställen där man har kraft- och fjärrvärme etablerat. Det är där man kan åstadkomma en vinn-vinn-situation. Jag tror alltså att man kan behöva ha en viss nationell styrning av detta.

Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Jag tror att det både för ett konkurrenskraftigt energisystem och för att få ordning på leveransen för datacenter som kan serva och effektivisera både vår välfärd och vår tillväxt vore bra med fyra år till för det gäng jag jobbar med i dag.Det står dock inte i motsats till att man gärna kan göra upp i viktiga frågor för landets bästa. Vi fortsätter att jobba för mer konkurrenskraftiga och stabila elpriser och för att komma bort från kampen om kraftslagen.Jag tycker att vi tar viktiga steg för att få ordning på hur vi nyttjar etableringen av datacenter på bästa möjliga sätt. Det är viktiga steg mot det som efterfrågas här om en nationell plan för etablering av datacenter, och jag ser fram emot att diskutera detta vidare.Jag tackar så mycket för interpellationen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.