Näringslivets utveckling i Gävleborg

Interpellationsdebatt 20 juni 2012

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 162 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Raimo Pärssinen har frågat mig vad regeringen gör för att företag och industrier i Gävleborg ska växa och frodas så att det blir fler jobb, nya produkter och tjänster. Regeringen bedriver en aktiv politik för att stärka förutsättningarna för tillväxt i alla delar av landet. Det handlar om att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften men även om att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar. Jag menar att den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Gävleborg finns i regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna där. Regeringen tillför årligen resurser till regionen för att utveckla insatser inom till exempel näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Det är viktigt att det är de unika förutsättningarna och styrkorna i Gävleborg som är utgångspunkt för arbetet. Regeringen har genomfört ett stort antal insatser som lett till ett generellt förbättrat näringslivsklimat så att företag i alla branscher kan bidra till tillväxt, välfärd och jobb. Det handlar om hundratals insatser som spänner över i princip alla politikområden. En viktig del är en effektiv och ändamålsenlig tillgång till finansiering och rådgivning för landets nya, små och växande företag i alla delar av landet. En annan del är att åstadkomma förenklingar och att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Genom att skapa ändamålsenliga regelverk, minska företagens kostnader och förenkla uppgiftslämnandet blir det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige. Regeringen håller också på att ta fram en innovationsstrategi som ska bidra till att öka vårt lands samlade förmåga att ta till vara kunskap, kompetens och kreativitet. Svenska företag konkurrerar ofta på världsmarknaden. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är avgörande såväl för det enskilda företagets konkurrenskraft som för Sveriges utvecklingskraft. När företagen har svårt att anställa trots en hög arbetslöshet har Arbetsförmedlingen en viktig matchningsroll att fylla. För att underlätta för arbetsgivare att hitta personal med rätt kompetens har regeringen även gett aktörer med regionalt tillväxtansvar i uppdrag att etablera kompetensplattformar för att säkerställa en bättre matchning av utbud av och efterfrågan på arbetskraft på regional nivå. Mot bakgrund av det rådande läget på arbetsmarknaden har regeringen också förlängt satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning till och med 2013. Avslutningsvis: I det regionala tillväxtarbetet i Gävleborgs län fokuseras på begreppet "Det attraktiva länet". Det är angeläget att tydliggöra och utveckla de frågor som är centrala för attraktivitet. Av denna anledning lanserade jag i april i år dialogplattformen Attraktionskraft Sverige . Plattformen handlar bland annat om att föra dialog om lokala och regionala förutsättningar för att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer utifrån regeringens och andra aktörers pågående insatser inom området. Jag ser framför mig ett gemensamt engagemang mellan stat, kommun, region, näringsliv och intresseorganisationer för att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land att vistas, verka och växa i. Därmed hoppas jag att det har framgått att regeringen bedriver en samlad och aktiv politik för att företag och industrier ska växa och frodas, i Gävleborg såväl som i alla övriga delar av landet.

Anf. 163 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Det gläder mig att statsrådet ser fram emot engagemang och samarbete. Gävleborg har sina utmaningar precis som många andra ställen. Men det var en klok utredare som en gång sade: Klarar ni omställningen och strukturomvandlingen i Gävleborg klarar vi den överallt i Sverige. Det har att göra med näringslivsstrukturen från basindustri till nya verksamheter. Jag får tacka för svaret. Men ibland blir svaren mycket ordrika men inte så konkreta. Jag kan gå igenom några av de svar som jag har fått. Att det krävs kapital, riskkapital och finansiering är vi helt överens om. Sedan skriver statsrådet om regelförenklingar. Men hur går det med dem egentligen? Jag har fått höra att 75 procent av företagarna upplever försämringar sedan 2006. Det kanske inte går så bra. Sedan är det oerhört viktigt med rätt kompetens. Det är alla överens om. Men varför kan vi inte få fler kurser inom yrkeshögskolan, där 80 procent av dem som har gått igenom den faktiskt har fått arbete? Det får vi inte, och det är någonting som också näringslivet efterlyser. Men där ser vi inga satsningar. När det gäller rätt kompetens har vi en högskola i Gävle som vi är mycket stolta över. Men där skär ni ned. Ni tar bort 40 miljoner kronor från den. Det är också någonting som försvårar arbetet med de så kallade kompetensplattformarna. Regionen har fått i uppdrag att göra kompetensplattformar, men det har inte följt med någon typ av finansiering. Den uppgiften har jag fått senast i dag. Ministern har infört något som hon kallar för dialogplattform. Det är detta jag menar med att det är mycket ordrikt men inte konkret. Vad är en dialogplattform? Jag har för mig att det var någon annan i regeringen som inte tyckte om kafferep. Det kanske inte är det som man menar. Gävleborg har bland de högsta arbetslöshetstalen i landet. Vi har den lägsta utbildningsnivån. Det är ingenting som man är stolt över. Men å andra sidan är det någonting som borde åtgärdas. I spåret av att vi behöver mer kompetens har följande saker hänt: Regeringen skär ned på högskolan. Man genomför en gymnasiereform som innebär att man tar bort resurser från gymnasieskolan. Vi får inte yrkeshögskoleplatser. Det finns inte på långa vägar tillräckligt med yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningsplatser. Det går tyvärr inte åt rätt håll, Annie Lööf. Det senaste är att Läkerol ska läggas ned. Vi har sett ett antal industrier som har försvunnit. Gävle är i sig en stark kommun med en duktig kommunledning. Men med tanke på de första orden som jag sade, om att om Gävleborg klarar omställningen klarar hela landet det, tror jag att det är mycket viktigt att det finns en aktivitet också från regeringen och ministern. Det finns brister i fråga om matchningen. Det är alltså brist på rätt kompetens bland företagen i Gävleborg också, trots en hög arbetslöshet. Det konstaterar ministern bara i svaret. Men frågan är: Vad gör man med Arbetsförmedlingen? Något som Centerpartiet, som ministern representerar, hela tiden driver är att man ska privatisera Arbetsförmedlingen. Är det detta svar som gäller i dag också?

Anf. 164 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Jag vill börja med att säga till Raimo Pärssinen att om han vill tala om utbildningsfrågor bör han ställa interpellationen till utbildningsministern. Vill Raimo Pärssinen ha svar på hur regeringen ser på Arbetsförmedlingen i framtiden får han ställa frågor till arbetsmarknadsministern. Gävleborg har från regeringens perspektiv varit en viktig föregångare. När det tråkiga beskedet om nedläggningen av Stora Enso i Norrsundet kom för ett antal år sedan initierade Näringsdepartementet varselsamordnare för att skapa en tydlig dialog men också en möjlig plattform för samverkan mellan olika aktörer i området. Det var ett uppdrag som blev uppskattat och som också var framgångsrikt i så måtto som det ändå kan vara i sådana tråkiga situationer som vid nedläggningar. Detta varselsamordnaruppdrag blev sedan en förebild för många andra varselsamordnare som har utsetts i såväl Västra Götaland som stora delar av Småland under finanskrisen och som nu finns också i Kronoberg och Kalmar vad gäller Glasriket. I det fallet är jag mycket medveten om de utmaningar och svårigheter som Gävleborg står inför. Där är det viktigt att vara med och kunna bidra från nationell nivå. Men också de regionala och lokala aktörerna och politikerna har ett ansvar för att vända trenden. Vad gäller riskkapital fick jag en konkret fråga om vad som är på gång. Vi redovisade detta i vårpropositionen till riksdagen som ni har debatterat och fattat beslut om i dag. Där gör vi en kraftig översyn. Vi tar ett första steg och gör en sammanslagning av Almi och Innovationsbron för att se till att skapa mer resurser i riktigt tidiga skeden på kapitalstegen. Det är en efterfrågad åtgärd från det svenska näringslivet. Vad gäller regelförenklingar har det pågått ett ambitiöst arbete. Vi ligger långt fram i jämförelse med många andra europeiska länder. Men det är inte tillräckligt. När jag blev näringsminister i höstas styrde jag om arbetet och pekade i stället ut fem fokusområden i regelförenklingsarbetet. Ett av dem är minskad uppgiftslämning. Där har vi nu dragit i gång en utredning för att skapa en dörr in vad gäller uppgiftslämning. Målet är att få en dörr in när det gäller uppgiftslämning till exempelvis myndigheter. I Tillväxtverkets stora undersökning som kom i våras såg vi ett trendbrott. Färre företagare upplever i dag regelkrångel som ett tillväxthinder, vilket är positivt. Det hoppas jag håller i sig framöver. När det gäller kompetensplattformarna ser jag och även regionerna själva dem som ett oerhört viktigt och strategiskt arbete. Etableringarna av regionala kompetensplattformar äger Regionförbundet Gävleborg. Det handlar om att ta fram regionala prognoser och behovsanalyser på kort och lång sikt när det gäller utbildning. Men det är också ett bra sätt att möta näringslivets efterfrågan. Nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att kunna förstärka kompetensplattformarna ytterligare. De pengar som har tagits till kompetensplattformarna kommer från det regionala tillväxtanslaget som uppgår till 89,3 miljoner kronor fördelat till just Regionförbundet Gävleborg. Sedan vet Raimo Pärssinen att jag personligen är en oerhört varm anhängare av högskolor i hela landet och samverkan med näringslivet. Det kommer under hösten en ny forsknings- och innovationsproposition från regeringen till riksdagen. Då får vi ser hur anslagen och fördelningen av dem kommer att se ut. Jag vill avsluta med att Attraktionskraft Sverige är ett koncept som har varit uppskattat, kanske inte av riksdagsledamöter från Socialdemokraterna men av partier av olika färg och av regionala aktörer runt om i landet. Jag hoppas att vi kan arbeta intensivt med att stärka attraktionskraften i hela landet.

Anf. 165 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Jag tackar för svaret. När det gäller samordnare är jag fullständigt medveten om detta; det var ju en av Annie Lööfs företrädare, som jag hade interpellationsdebatter med, som genomförde samordningen. Det var Barbro Holmberg som genomförde detta arbete i Gävleborg, och jag vet precis hur det gick till och vilka resurser man hade. Låt mig dock säga så här: Vi ska inte tala om kompetensbehov. Vi ska inte tala om utbildningen - det får jag tydligen interpellera andra om. Vi ska inte tala om arbetsmarknad - det får jag interpellera andra om. Jag får heller inte ta upp behovet av ett dubbelspår och av att öppna porten mot Norrland - då får jag tydligen interpellera någon annan minister. Då kan jag konstatera att frågan är: Vad blir det kvar att tala med Annie Lööf om? Är det regelförenklingarna? Är det vad som finns kvar om jag inte får tala om problemet att man inte kan matcha folk i arbete? Man klarar inte en sådan enkel sak. Det är alltså utifrån de regelsystem regeringen har satt upp och utifrån regleringsbreven till Arbetsförmedlingen, tydligen. Då är det bara regelförenklingar kvar att tala om. Är det så att vi behöver öppna upp porten till Norrland via järnvägsspår upp till Gävle? Är det så att vi behöver muddra hamnen i Gävle och elektrifiera tågen från hamnen, för att det skapar jobb och driver på näringsverksamheten? I så fall kan det väl vara helt riktigt att interpellera ansvarig minister om dessa saker. Vi kan dock stanna kvar vid regelförenklingarna. Det är nämligen så att företagen upplever att det inte har blivit bättre. Det har blivit fler regler att följa. Skulle lösningen för Gävleborg och för andra delar av landet vara att det är regelförenklingar som gäller? Kommer näringslivet att frodas då? Vi vet ju att det handlar om infrastruktur - att kunna ta sig fram och tillbaka och skicka varor, gods och arbetskraft. Det handlar om utbildningsnivå - möjligheter att i en omställning få vidareutbilda sig. Det handlar om den som är arbetslös - att kunna få hjälp på vägen till nya jobb. Det är så näringslivet vill ha det. Det handlar om tillämpad forskning ute i företagen - det är jätteviktigt. Allt detta är utbildningsfrågor och kompetensfrågor, och jag dristar mig till att fortsätta att prata om dem med näringsministern. Det finns en generationsväxling som väntar. Den pågår egentligen. Den pågår både i offentlig verksamhet och bland småföretagarna i Gävleborg. Svenskt Näringsliv säger till oss att det är 3 700 företagare som ska generationsväxla. Då är frågan: Vad gör ministern åt detta? Blir det så att dessa duktiga hantverkare och andra när de går i pension lägger ned företaget? Då har de nämligen lämnat sitt arbete, och de har inte tänkt att någon annan skulle ta över. Det är en stor fråga; det handlar om massvis med jobb. Det kommenterar hon inte heller, men det kanske är en fråga för ett annat statsråd. Låt oss alltså vara överens om detta, Annie Lööf: Det handlar om utbildningsnivå. Den är låg i Gävleborg, och den måste höjas. Satsa på yrkeshögskolan, satsa på högskolan, satsa på arbetsmarknadsinriktade utbildningar, satsa på komvux och reformera gymnasieskolan! Det är ganska bråttom, och vi måste göra detta när det gäller utbildningsnivån. Satsa på bättre transporter, både av folk och av gods! Eller hur? Vi är ju överens om detta. I svaret här framgår dock att det är regelförenklingar som ska göra det.

Anf. 166 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Regeringen driver en aktiv regional tillväxtpolitik och näringspolitik för att stärka förutsättningarna i hela landet. Det handlar om ett stort antal områden, och interpellanten har tagit upp många av dem. Det handlar om infrastruktur för både person- och godstrafik och för möjlighet till arbetspendling. Det handlar om kompetensförsörjning och utbildning, både genom den yrkeshögskola regeringen inrättade för några år sedan, genom satsningar på yrkesinriktad vuxenutbildning och genom den reformering av skolan som skedde alldeles nyligen. Det handlar om hur Arbetsförmedlingen är fördelad och vilka resurser man har för att hjälpa dem som står utanför och coacha dem in i nya arbeten. Det handlar också om forskning och innovationer. För min del, som näringsminister med ansvar för regionalt tillväxtarbete, spelar de regionala kompetensplattformarna en väldigt viktig roll för att vi ska se vad det finns för utmaningar och behov i de olika regionerna. För mig är det också viktigt att se att de pengar vi fördelar till de olika regionerna - exempelvis genom regionala tillväxtanslag, i det här fallet drygt 80 miljoner varje år till Gävleborg - används för att just stärka utvecklingskraften, tillväxten och jobbmöjligheterna i länet. Tittar man på infrastrukturen ser man att Gävleborgs län för ett antal år sedan fick 873 miljoner till regional transportinfrastruktur. Den transportplan som omfattar Gävleborg har tagits fram tillsammans med regionen, och den innebär att man kraftsamlar i de utmaningar regionen ser bland annat i det enskilda vägnätet. Man lägger 66 miljoner kronor i just investeringar av detta nät. I den nationella planen har vi även pekat ut åtgärder på E4:an mellan Enånger och Hudiksvall. Det finns också utpekat åtgärder för sträckan mellan Kongsberget och Gnarp samt kapacitetsökningar på Ostkustbanan och Norra stambanan, till exempel. Det finns även åtgärder på riksväg 56. De är alltså belysta i de samtal regeringen och regionen har haft och fastlagda i den nationella plan som gäller för perioden 2010-2021. Infrastruktur och kompetensförsörjning är nämligen väldigt viktiga delar när vi pratar om att stärka näringslivets villkor. Vad jag menade när jag sade att arbetet är så fördelat inom regeringen att vissa ministrar svarar på vissa specifika frågor är att detta följer av det regelverk som finns. Därför menade jag att Raimo Pärssinen, om han vill diskutera detaljer i dessa system, är välkommen att ställa frågor om dem till mina kolleger. Jag diskuterar dock gärna på ett övergripande plan de breda förutsättningar som krävs för att stärka näringslivet i alla delar. Vad gäller generationsväxlingen är det en jättestor utmaning för det svenska näringslivet - både för att man ska klara arbetskraftsförsörjningen, alltså medarbetarna och den generationsväxling som är där, och för att man ska klara generationsväxlingen i ledningsställning, alltså nya företagare som växer fram. En viktig del där, till exempel vad gäller medarbetare och de hantverkare Pärssinen själv lyfter fram, handlar om att denna regering har återinfört gedigna lärlingsutbildningar med mer fokus på yrkesdelen i yrkesprogrammen. Det tror jag inom ett antal år kommer att göra att vi kommer att ha gymnasieutbildade lärlingar och yrkesutbildade personer som kliver ur gymnasieskolorna för att kunna gå in i företag. Är det något Sverige måste vara duktigt på är det nämligen spetsforskningen och duktiga forskare som ligger i framkant och även excellenta medarbetare som kan stå på verkstadsgolvet eller är utbildade hantverkare. Vårt skolsystem måste klara av att hantera båda dessa kategorier.

Anf. 167 Raimo Pärssinen (S)

Herr talman! Tack för svaren, ministern! Så är det: Om inte helheten plockas ihop blir det mycket mindre tillväxt. När det gäller infrastruktur i Gävleborg är en effekt av politiken att det ska gå mer gods på järnväg, och därför drar man ned på persontrafiken. Det är det råd man har fått från Kapacitetsutredningen för att klara av det hela. Det är inte heller någon tillväxt i detta, utan det är tvärtom. Sedan är det bra att det finns gedigna lärlingsutbildningar, som ni säger, men generationsväxlingen sker ju nu. Då måste man göra andra saker också, inbillar jag mig i alla fall. Herr talman! Vi är snälla och ödmjuka så här alldeles inför midsommar, så jag ska inte bli för elak heller. Det vore dock bra om näringsministern blir mer känd för konkreta åtgärder som gör att regionen kan växa till sig - åtgärder som bygger ihop helheter - och kanske inte bara diskuterar regelförenklingar. Framför allt ska man inte bli känd för att man vill ge sig på den arbetsmarknadsrättsliga lagstiftningen - lagen om anställningsskydd, till exempel - eller att man går in och pratar om det som löser regionens problem skulle vara sänkta ingångslöner. Det tror jag att ministern håller med om. Vi vill inte ha den så kallade stämpeln på regeringen att det är det som är lösningen. Lösningarna är i stället de kloka. De handlar om att ge oss möjlighet att utbilda fler i Gävleborg, att ge oss möjlighet att höja nivån på utbildningen, att ge oss möjlighet att resa på ett lättare och enklare sätt och att ge oss möjlighet att forska mer i företagen. Gävleborg är ett starkt län, och Gävle är en stark kommun. Men så är det väl alltid - ensam är inte alltid stark.

Anf. 168 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Jag ställer mig tveksam till om Socialdemokraternas skattechock på drygt 20 miljarder för det svenska näringslivet skulle stärka utvecklingskraften och den regionala tillväxten på företag som är verksamma i Gävleborg. Jag ställer mig också tveksam till om Socialdemokraternas förslag om en vägslitageavgift, eller vad vi brukar kalla för en kilometerskatt, skulle stärka det företagande som finns i Gävleborgs kommun och som finns i er budgetmotion från i höstas. Däremot tror jag att den väg som regeringen har slagit in på med infrastruktursatsningar på både person- och godstrafik i hela Sverige är viktig. Jag tror också att den satsning som regeringen har gjort på enskilda vägar där vi höjde anslaget från 600 miljoner till 1 miljard under förra mandatperioden är viktig för att hela landet ska kunna klara sin näringslivsstruktur. Jag tror att det är viktigt att vi jobbar med samverkan mellan näringsliv och skola genom att vi har ett effektivt resursfördelningssystem och duktiga, högkvalitativa högskolor runt om i landet. Förutom det tror jag att vi måste följa den väg som fack och arbetsgivare inom en rad olika områden har skapat genom introduktionslöner för att få alla de unga människor som står utanför att komma in i kombination med utbildning och arbete genom lägre introduktionslöner den första tiden. Jag ställer mig bakom alla de fackförbund som har ingått dessa överenskommelser under våren. Förutom detta skulle jag vilja fortsätta att bli känd för det aktiva engagemang som jag har för att stärka näringslivsklimatet. Jag pekar på den breda palett av åtgärder som vi vidtar genom kostnadssänkningar, regelförenklingar, infrastruktur, forskning och innovation. Det är basen för att vi ska ha ett näringslivsklimat som inte bara växer i Stockholm utan också i Hudiksvall, Bollnäs och Gävle.

den 8 maj

Interpellation

2011/12:353 Näringslivets utveckling i Gävleborg

av Raimo Pärssinen (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Utvecklingen av små och medelstora företag samt våra industrier som gör affärer globalt är grunden för samhällets välstånd. I ett län som Gävleborg finns det kommuner som i princip står och faller med hur till och med enskilda företag lyckas och frodas. Tyvärr så har vi sett nedläggningar av industrier såsom Stora Ensos massafabrik i Norrsundet och Ericssons avveckling i Gävle. Nu har även Cloetta som kort efter det att man förvärvade Läkerol meddelat att man har för avsikt att lägga ned verksamheten i Gävle och flytta produktionen till bland annat Slovenien. Varje avveckling för med sig att även många verksamhetsnära tjänster försvinner.

Vi kan också konstatera att utbildningsnivån är den lägsta i Sverige. Trots det så väljer regeringen ändå att skära ned på gymnasieskolan och som lök på laxen avlövar man Högskolan i Gävle på 40 miljoner kronor!

Svenskt Näringsliv har redovisat att trots den höga arbetslösheten så har företag svårt att kunna rekrytera personal med rätt kompetens.

Att näringslivet och industrin förändras och omstruktureras är ingen nyhet, vare sig för oss i Gävleborg eller i övriga landet. Frågan är hur politiken kan underlätta nödvändiga omvandlingar så att vi står starka i konkurrensen i framtiden. Vi socialdemokrater har en sammanhållen idé om detta. Frågan är vilken strategi och handlingsplan som regeringen står för.

Mina frågor till näringslivsminister Annie Lööf är:

Vad gör regeringen för att företag och industrier i Gävleborg växer och frodas så att det blir fler jobb, nya produkter och tjänster?

Hur ser vi resultat?