<a name="PassTempLäge"></a>den 26 aprilInterpellation 2001/02:461 av Göte Jonsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om miljövänlig energiproduktion<a name="Temp"></a>Det råder bred enighet om att utsläppen av växthusgaser och växthuseffekten utgör ett stort miljöproblem. Det är också ett känt faktum att förbränning av fossila bränslen är en bidragande orsak till problemen. En viktig åtgärd för att minska utsläppen är därför målsättningen att minska användningen av olja och kol vid t.ex. el- och annan energiproduktion. Sverige har som bekant förhållandevis låga utsläpp av koldioxid, vilket till stor utsträckning beror på att vår elproduktion i stort baseras på vatten- och kärnkraft.Jag ser det som angeläget att svenska elproducenter även fortsättningsvis har som målsättning att minska användandet av fossila bränslen. Det är därför högst anmärkningsvärt att statligt ägda Vattenfall nu gått in i en omfattande brunkolsbrytning i Tyskland. Eftersom växthuseffekten i allra högsta grad är en internationell företeelse ligger det ingen ursäkt i att verksamheten bedrivs i ett annat land. Till på köpet har denna verksamhet inneburit stora problem för den lokala befolkningen.Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att stimulera elproducenterna till miljövänlig elproduktion?

Interpellation 2001/02:461 av Jonsson, Göte (m) miljövänlig energiproduktion

Video

Fru talman! Göte Jonsson har frågat miljöminis-
tern vilka åtgärder han avser vidta för att stimulera
elproducenterna till miljövänlig elproduktion. Inter-
pellationen har överlämnats till mig.
Först av allt vill jag säga att Sverige i ett EU-
perspektiv har en mycket hög andel förnybar elpro-
duktion. Sverige är det land inom EU som i absoluta
tal producerar mest el med förnybara energikällor.
Sverige har näst efter Österrike den högsta andelen el
producerad från förnybara energikällor. Användning-
en av fossila bränslen för elproduktion är mycket låg.
Oljekondenskraftverk och gasturbiner utgör i första
hand en reservkapacitet under år med liten nederbörd
och därmed liten vattenkraftsproduktion.
Under många år har staten på olika sätt stöttat ut-
vecklingen av miljövänlig och förnybar elproduktion.
Detta har skett bl.a. genom stöd till forskning och
utveckling och genom investerings- och driftsbidrag.
Konkret innebär insatserna inom 1997 års energipoli-
tiska program att ytterligare 1,5 terawattimmar förny-
bar el årligen kommer att produceras.
Sedan länge används marknadsekonomiska in-
strument för att internalisera miljökostnader och ska-
pa en marknad för förnybar energiproduktion. Bland
sådana instrument kan nämnas energi- och koldiox-
idskatt på fossila bränslen, skatt på svavelutsläpp
samt en avgift på utsläpp av kväveoxider. Sammanta-
get har dessa instrument bidragit till kostnadseffektiv
minskning av utsläppen.
I mars i år överlämnade regeringen propositionen
Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig
energiförsörjning till riksdagen. I propositionen finns
flera förslag som berör Göte Jonssons fråga. En viktig
del är förslaget om en ny stödform för den förnybara
elproduktionen, det s.k. certifikatssystemet. I propo-
sitionen föreslås även ett vägledande mål att använd-
ningen av el från förnybara energikällor ska öka med
10 terawattimmar från 2002 års nivå till 2010. Om det
visar sig att det finns förutsättningar för att ytterligare
öka elproduktionen med förnybara energikällor, be-
dömer regeringen att en lämplig ambitionsnivå bör
vara att öka den årliga förnybara elproduktionen med
15 terawattimmar från 2002 års nivå till 2012. Vid
sidan om certifikatssystemet föreslås särskilda åtgär-
der för vindkraften. På klimatområdet pågår arbetet
med ett system för handel med utsläppsrätter.
Regeringen har alltså vidtagit en rad åtgärder för
att stimulera till ökad miljövänlig elproduktion. Jag
bedömer att det nya marknadsbaserade stödsystemet
som nu föreslås är ett effektivt sätt att nå de högt
ställda mål som föreslås.
Avslutningsvis: Vad gäller Vattenfalls verksamhet
i Tyskland kan jag konstatera att ca 60 % av Tysk-
lands elproduktion är beroende av förbränning av
fossila bränslen. Ett bolag måste självklart anpassa
sig till de förutsättningar som finns på de marknader
man verkar i. Vattenfalls ambition är att genom stän-
diga förbättringar bli ett föredöme på de marknader
där de verkar. Vattenfalls miljökunnande är stort, och
Vattenfall bör kunna bidra positivt till miljön i Euro-
pa, t.ex. genom minskade utsläpp av föroreningar.
Exempelvis har det av Vattenfall ägda företaget
VEAG världens mest moderna brunkolseldade an-
läggningar, och utsläppen befinner sig under vad tysk
lagstiftning och relevanta EG-direktiv anger.


Fru talman! Jag ber att få tacka näringsministern
för svaret.
Det är ett känt faktum att det finns ett klart sam-
band mellan miljöpolitik och energielproduktion. Det
här var någonting som inte minst Finlands statsmi-
nister betonade nu i samband med beslutet att bygga
ytterligare en reaktor i Finland. Han underströk att det
var två skäl som var bärande när det gällde det be-
slutet i den finska riksdagen. Det ena var givetvis en
tryggad elproduktion, och den andra viktiga faktorn
var att man skulle ha en elproduktion som var baserad
på miljövänlighet när det gällde frågan om växthusef-
fekten.
Jag delar helt den syn på elproduktionen som
Finlands statsminister poängterade i samband med
detta.
När det gäller Sverige delar jag näringsministerns
uppfattning - det vet vi också - att tack vare att vi har
en elproduktion som är baserad på vatten- och kärn-
kraft har vi små utsläpp av växthusgaser jämfört med
andra länder.
Det är väl ingen tvekan om att detta också var en
bidragande orsak till den överenskommelse inom EU
som innebar att Sverige får öka sina koldioxidutsläpp
i förhållande till andra EU-länder utifrån Kyotoproto-
kollet och att energiproduktionens bakgrund var en
given faktor.
Om de låga utsläppen nu beror på bl.a. elproduk-
tion baserad på kärnkraft måste det också innebära att
om man avvecklar kärnkraften ökar de negativa mil-
jöeffekterna. Jag vill fråga näringsministern om han
inte delar min uppfattning på den punkten.
Växthusfrågan är internationell. Sverige har låga
utsläpp sett i ett internationellt perspektiv. Det beror
på att vi har liten kolanvändning när det gäller fram-
för allt elproduktionen. Nu är vi på väg mot en änd-
ring. Sverige engagerar sig i storskalig kolbrytning,
visserligen i ett annat land, men ändå, och därmed
också kolenergiproduktion i stor omfattning. Svenska
Vattenfalls engagemang innebär att man äger ca 90 %
av tysk kolbrytning framöver. Det är sannerligen
ingen liten andel. Brunkolet som bryts beräknas till
ca 50 miljoner ton per år.
Det är ingen tvekan om att detta faktiskt är en helt
ny inriktning när det gäller svenskt engagemang i
energipolitik.
En annan dimension i sammanhanget är flytten av
150 hushåll. Det motsvarar ca 300 personer, som
måste flytta från byn Horno. Det här är ett starkt
ingrepp när det gäller de enskilda människornas liv
och förutsättningar. Det har skapat en mycket stor
debatt både i Tyskland och i andra länder när det
gäller det sätt på vilket man behandlar enskilda män-
niskors livsmiljöer.
Jag vill med anledning av detta fråga näringsmi-
nistern: Har det förevarit kontakter och samtal mellan
de svenska och tyska regeringarna när det gäller det
svenska engagemanget i den tyska brunkolsbrytning-
en och den tyska brunkolsnäringen? Vad har i så fall
de samtalen föranlett? Vad kommer det nu att innebä-
ra för ett svenskt företag när det gäller de stora för-
ändringarna i bl.a. Horno och andra delar av Tysk-
land? Hur ser näringsministern på just de här frågorna
och den förändring av svensk energiproduktion som
detta engagemang innebär?


Fru talman! Megawatten är den miljövänligaste
watten. På dagens elmarknad fungerar det i princip så
att den som installerar direktverkande elvärme sub-
ventioneras av det övriga elkollektivet i sin konsum-
tion. Det beror på att den personen behöver använda
mycket el, speciellt när det är ont om el och speciellt
när det är kallt och effektsituationen är besvärlig.
Men det syns inte på elräkningen att han använder
mycket el just när effektsituationen är svår.
Man kunde ha en elmarknad där kostnaden tas ut
av den som orsakar kostnaden. Den som har en hög
konsumtion vid tillfällen då det är ont om el orsakar
egentligen hela kollektivet stora kostnader. Det är den
personen som gör att nya kraftverk måste byggas. Vi
vet att nya kraftverk är dyra. Om elmarknaden funge-
rade väl borde alltså effektuttag vara dyrare när det är
ont om el än effektuttag när det är mindre ont om el.
Jag undrar om näringsministern har några fun-
deringar på hur vi kan reformera elmarknaden så att
det tydligare avspeglas i kostnader hur man tar ut sin
el. Det borde vara dyrare för konsumenter av direkt-
verkande el, så att de inte subventioneras av kollekti-
vet, vilket händer nu. Det är därför som regeringen
ska utreda ett förbud. Det vore bättre om marknaden
såg till att de här investeringarna inte var lönsamma.
Jag undrar om näringsministern tänker göra någon-
ting åt den delen.
Jag undrar också hur det går med funderingarna
på att de icke-elintensiva företagen ska belastas med
energiskatt. De har ju visat sig vara elslösande. Det är
ett svårt problem.


Fru talman! Får jag först göra det konstaterandet,
som jag sade tidigare, att Sverige i dag har den näst
efter Österrike högsta andelen el från förnybara ener-
gikällor i hela EU. Enligt kommissionens statistik
hade Sverige år 1997 den högsta elproduktionen från
förnybara energikällor inom EU. Sverige producerade
då 72 terawattimmar, vilket motsvarar över 20 % av
den totala förnybara elproduktionen i EU. Då talar vi
om vattenkraften, inte om kärnkraften.
När det sedan gäller diskussionen om att sätta upp
ett kärnkraftverk till, den femte reaktorn, i Finland är
det nog lång väg innan man har kommit dit. Det ska
planeras, miljöprövas och framför allt undersökas om
det är ekonomiskt möjligt, så jag väntar med mina
synpunkter där.
Får jag sedan ta upp frågan om Vattenfall och
statens roll som ägare. Jag vill först konstatera att
som ägare bestämmer staten de övergripande målen
för företagets verksamhet. Vattenfall har som huvud-
uppgift att på ett effektivt sätt producera och leverera
el till sina kunder. Detta ska ske på ett affärsmässigt
sätt, vilket innebär att företaget ska uppfylla mark-
nadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav i sin
affärsverksamhet. Den operativa verksamheten är
bolagets styrelses och ledningens ansvar. Denna be-
slutsordning gäller såväl privata som helt eller delvis
statligt ägda företag.
Jag kan också ta upp frågan om att tvångsförflytta
en sorbisk minoritet. Det är naturligtvis utomordent-
ligt allvarligt. Jag vill ändå göra det konstaterandet att
brunkolsutvinningen, och hur den görs, rör tysk ener-
gipolitik och tysk lagstiftning. Det är resultatet av en
tysk politisk överenskommelse och godkänt av berör-
da myndigheter. Jag har inga synpunkter på Tysk-
lands energipolitik.
Som ägare ska den svenska regeringen se till att
de statliga bolagen följer gällande lagstiftning och
befinner sig väl inom de råmärken som lagen anger.
Lagstiftningen är ytterst ett uttryck för ett samhälles
värderingar och moral. Jag utgår från att Vattenfall
följer gällande regler och lagstiftning i Tyskland.
När vi sedan talar om huruvida det är rimligt att
ett svenskt företag går in och gör ingrepp i naturen -
eldning av brunkol är, som sagt var, inte speciellt
miljövänligt - vill jag konstatera att all energiutvin-
ning innebär ingrepp i naturen. Kraftverk måste byg-
gas i älvar, vindkraftverk vid kuster osv. Det är tyvärr
i dag oundvikligt.
VEAG, som förbränner kolet, har världens mo-
dernaste brunkolseldade anläggningar. Utsläppen
befinner sig under den gräns som tysk lagstiftning
och EG-direktiven anger. Exempelvis har man mins-
kat koldioxidutsläppen med 51 % och svavelutsläp-
pen med 92 %.
Tyskland, och t.o.m. dess förbundskansler Schrö-
der, har uttalat sig mycket positivt när det gäller att
just Vattenfall är en stor operatör på området. Det
finns alltså inget annat än applåder från den tyska
regeringen i detta avseende.


Fru talman! Jag inser givetvis också, precis som
näringsministern, att all energiproduktion kan innebä-
ra ingrepp i naturen och ingrepp i förutsättningarna
för vissa människors sätt att leva och vara. Men jag är
ändå bekymrad över läget och över det anseende som
Sverige får som miljönation genom omväxlingen när
det gäller energipolitik. Det råder som jag ser det
ingen tvekan om att det finns ett samband mellan
beslutet om avvecklingen av kärnkraften i Sverige
och Vattenfalls engagemang i brunkolsbrytningen i
Tyskland. Att sedan den tyske förbundskanslern ser
det som positivt att ett svenskt företag går in innebär
ju egentligen bara att han slipper se tyska företag ta
de konflikter som detta innebär. Jag kan därför i och
för sig ha förståelse för den uppfattning som Schröder
har i det här sammanhanget.
Jag tycker att det är allvarligt för svenskt förtro-
ende när det gäller miljöfrågan att Sverige växlar om
när det gäller energipolitiken. Energipolitiken är ju en
sådan viktig faktor just ur miljösynpunkt.
Jag ställer frågan: Hur ska den svenska miljömi-
nistern agera i EU när han nu möter sina kolleger och
ska ta upp frågan om fossila bränslen? Den svenska
miljöministern får ju faktiskt ta på sig solglasögon om
han ska kunna titta kollegerna i ögonen och diskutera
avvecklingen och förändringen i energipolitiken och
hur man ska växla bort från en fossilbaserad energi-
produktion. Det är ju ändå detta det handlar om; ett
svenskt företag som staten är engagerad i går in i en
mycket storskalig verksamhet när det gäller energi-
produktion baserad på brunkolsaktivitet. Detta tror
jag kommer att skada tilltron till den svenska miljö-
politiken framöver.
Det intressanta är att enligt energiöverenskom-
melsen 1977 sägs det att Vattenfall ska vara ett verk-
tyg i omställningen av energisystemet i uthållig rikt-
ning. Anser näringsministern att brunkolsbrytning i
stor skala är en sådan omställning i miljövänlig rikt-
ning? Det är ju det som Vattenfall sysslar med för
närvarande.
Det råder väl ingen tvekan om att det engagemang
som svenska Vattenfall har i brunkolsbrytningen i
Tyskland inom ramen för den handel med el som
bedrivs mellan länderna i dag - och som jag bejakar i
stor utsträckning - kommer att innebära att Sverige
importerar den elen samtidigt som vi lägger ned de
svenska kärnkraftverken, som miljömässigt är betyd-
ligt bättre om vi ser det ur koldioxidsynpunkt.
Jag tycker att detta är en utomordentligt viktig
fråga i sammanhanget. Hur ser miljöministern på
denna faktor, dvs. att vi i Sverige blir beroende av
importerad elproduktion samtidigt som vi avvecklar
kärnkraften? Det är ju en elproduktion som i stor
utsträckning är baserad på fossila bränslen och brun-
kol.
Det intressanta är att om vi ska ersätta Barsebäck
1 med kolbaserad produktion utifrån den nyaste tek-
niken, som näringsministern hänvisar till, så motsva-
rar de ökade utsläppen dem från en miljon moderna
bilar med den bästa rening som vi har för närvarande,
eller motsvarande tre och en halv miljoner ton koldi-
oxid. Även om Vattenfall har en hög ambition när det
gäller reningsteknik av brunkolsanvändning så ham-
nar vi ändå i en besvärlig situation när det gäller
växthuseffekten. Detta är ett faktum, näringsminis-
tern.


Fru talman! Jag vill gärna understryka den senaste
talarens funderingar kring Vattenfall, även om vi inte
drar samma slutsats av det hela. Vattenfall skulle ju
vara en viktig part i omställningen av energisystemet,
och det har företaget de facto inte varit enligt mitt sätt
att se det.
Jag fick inga svar på mina tidigare frågor till när-
ingsministern, men jag fortsätter ändå, och ställer ett
par frågor till.
Den första frågan gäller certifikaten. Det handlar
nämligen enbart om elproduktion och har inte med
den övriga energiproduktionen att göra. Vi har en stor
möjlighet att spara el genom t.ex. solvärme, som
egentligen är kommersiellt gångbart nu. Men männi-
skor vet inte om det, och därför fungerar det inte.
Dels skulle det behövas informationsinsatser, dels
skulle det behövas att staten hjälper till på något sätt
med finansieringen när människor bygger sina hus.
De har inte råd att bygga långsiktigt, utan tenderar att
ta direktverkande elvärme för det är det billigaste på
kort sikt. Om de hade en långsiktig möjlighet att
investera skulle de t.ex. kunna sätta in solvärme. Det
skulle löna sig i längden.
Detta har med lånens konstruktion att göra, och
jag undrar om näringsministern har några tankar
kring detta. Hur skulle man kunna göra investerings-
möjligheterna förståndigare för de människor som
bygger hus så att de kan bygga mer långsiktigt?
Staten skulle ha möjlighet att föregå med gott ex-
empel genom att sätta t.ex. solvärme eller solceller på
offentliga byggnader. Är det någonting som närings-
ministern tycker vore en bra idé att ägna sig åt?


Fru talman! Låt mig börja med detta att ett
svenskt företag bryter brunkol i Tyskland. Det är inte
så att tyskarna applåderar att det är ett svenskt företag
därför att de slipper ha ett tyskt företag - det är jag
övertygad om att interpellanten här också förstår. Det
är mer retorik. Jag tror inte att man bryr sig om ifall
det är ett amerikanskt, tyskt eller danskt företag, utan
det handlar om att just detta svenska företag, Vatten-
fall, är ett företag som är känt för och även har visat
att man satsar och investerar mycket i miljön.
Som jag tidigare sade har man minskat koldioxid-
utsläppen med 51 % och svavelutsläppen med 92 %.
Man säger här att Tyskland ska sluta att bryta brun-
kol, när 60 % av dess elproduktion kommer från
fossila bränslen. Det vore att mer eller mindre mörk-
lägga Tyskland, och det har väl ingen tänkt sig. Obe-
roende av vem som bryter kolen så ska den brytas,
men den ska brytas på ett miljömässigt riktigt sätt.
I den svenska energipolitiken är vår linje att vi i
huvudsak ska ersätta kärnkraften med en inhemsk
förnybar elproduktion. Det är inte så att vi ska lägga
ned kärnkraften nu och köpa kolbaserad el, utan vi
ska satsa på inhemskt. Det står också tydligt och klart
i propositionen. Det är den linjen som har gällt för
Barsebäck 1 och som kommer att gälla för Barsebäck
2 och framdeles när vi ska ersätta kärnkraften.
Jag vill också påstå att Vattenfall tar ett stort an-
svar när det gäller energiproduktion kopplad till mil-
jön, och det är ändå det som är det viktiga i detta
sammanhang.
Propositionen handlar om att vi nu ska bygga ut
förnybara energikällor. Vårt mål är att vi ska öka
mängden produktion med ungefär 10 terawattimmar
på 8 år, och helst med 15 terawattimmar på 12 år. Det
är ändock ungefär 10 %. I dag har vi en produktion på
ungefär 150 terawattimmar.
Det som vi gör skiljer sig något från vad Modera-
terna gör. Moderaterna har i någon mening samma
mål som socialdemokratin när det gäller att vi ska ha
billig energi till industrin och att industrin ska kunna
konkurrera. Vi ska också ha en hög nivå när det gäller
miljön etc. Vi ska kunna investera i ny produktion.
Men just när det gäller att investera i ny produktion så
har inte Moderaterna några idéer alls, utan bara en
låt-gå-princip. Ni har något förslag om benchmarking
av nätsystem eller något liknande.
Det viktiga är att vi säger att kärnkraften inte är
evig. Den kommer att läggas ned. Den har sin teknis-
ka och ekonomiska livslängd. Därför föreslår vi också
den tyska modellen för en avveckling där det ges tid
för planering att göra detta och ersätta den med in-
hemsk förnybar produktion. Därför kan man inte
blanda ihop vad som sker i Tyskland med vad som
sker här. Det är deras energipolitik. Här råkar det vara
ett svenskt företag som utför detta på ett utomordent-
ligt bra sätt.


Fru talman! Det vore mig främmande att försöka
dirigera tysk energipolitik. Det var inte därför jag
ställde interpellationen till miljöministern. Vad jag
däremot reagerade mot var att ett svenskt statligt
företag går in och engagerar sig i ett land och i en
energiproduktion som vi själva i Sverige inte vill
ställa upp på. Miljöfrågan är gränsöverskridande. Det
är det som är allvarligt.
Till sist skulle jag, utifrån det svar som jag har fått
på min interpellation, vilja fråga näringsministern om
han anser att Vattenfalls engagemang i den tyska
brunkolsbrytningen är en miljösatsning. Den nya
tekniken kan väl även andra tillämpa? Det är väl inte
enbart Vattenfall som kan tillämpa den? Även om
man utgår från den nya tekniken när det gäller el-
framställningen av brunkol, så motsvarar nedlägg-
ningen av Barsebäck ungefär 1 000 bilar. Det är ock-
så viktigt att betona att här får vi en stor andel nya
utsläpp.
Vi i Moderaterna har ingen annan uppfattning än
att vi också ska satsa på förnybar energi. Men vi
måste givetvis göra det med förnuft och i den takt
som den kan ersätta den nuvarande kärnkraften. Vi
menar att regeringens politik inte är realistisk i de här
sammanhangen. Vi kommer att hamna i ett interreg-
num när det gäller vårt energibehov. Det kommer att
innebära ökade kostnader för konsumenterna samti-
digt som det innebär en påfrestning på miljön. Det
vill vi inte ställa upp på, fru talman.


Fru talman! För det första inför vi gröna certifikat.
Det innebär att vi nu satsar på förnybar energi på
marknadens villkor. Det handlar om biobränsle, sol
och mindre vattenkraft, för att nämna några.
För det andra har vi utsett en förhandlingsman
som förhandlar med basnäringarna, dvs. de industrier
som kräver en mycket stor del av vår energi, för att få
ned den genom miljösatsningar och effektivare tek-
nologi. Det har hittills varit mycket framgångsrikt.
För det tredje börjar vi nu föra en diskussion med
kärnkraftsindustrin om att avveckla kärnkraften på
sikt. Det innebär att kärnkraftsindustrin, enligt den
tyska modellen, tar över ansvaret. De får producera
en viss mängd. Det innebär att de både kan investera
och lägga ned, men efter en viss tid planar kärnkraf-
ten successivt ut.
För det fjärde tittar vi nu på utsläppsrätter.
Detta innebär att vi sammantaget har en strategi
för hur vi ska möta framtiden. Det är viktigt. Hittills
har vi faktiskt klarat detta mycket väl, och det kom-
mer vi att göra i fortsättningen också.
Sedan gällde det frågan om megawatt, dvs. att
konsumenten skulle drabbas hårdare när det finns en
liten mängd energi på grund av kall vinter. Det skulle
bli ett högre pris. Det har vi inte för avsikt att införa.
Vi gillar inte det.
Generellt kan jag säga att regeringen följer ut-
vecklingen när det gäller solenergi, jordvärme etc.
Jag tror att dessa frågor kan få en väldigt stor betydel-
se. Vi följer detta och stimulerar forskning och ut-
veckling på detta område.

