Marknadsföring av lån och delbetalning på upprättad faktura

Interpellationsdebatt 29 maj 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 55 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen inom kort kommer att agera för att stävja ofoget med oklara delbetalningserbjudanden på fakturor.

Det är en viktig fråga för regeringen att motverka att konsumenter leds till att oöverlagt ta krediter. Samtidigt måste man ha i åtanke att olika krediter - alltifrån större bostadslån till mindre konsumtionslån i form av kreditkortsköp och fakturakrediter - kan öka konsumentens möjligheter att planera och ordna sin ekonomi och att anpassa sin konsumtion över tiden.

Under alla omständigheter är det viktigt att konsumenten kan fatta väl avvägda beslut. För att underlätta för konsumenten finns regler om vilken information som ska lämnas i samband med att krediter erbjuds och om hur marknadsföringen får se ut. Marknadsföringen får inte strida mot god kreditgivningssed eller god marknadsföringssed och får exempelvis inte locka till att ta en kredit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En marknadsföringsmetod som har blivit allt vanligare är att erbjuda alternativa betalningslösningar på fakturan, till exempel genom att ange ett lägre belopp än det som varan kostar och som innebär ett avtal om avbetalning av resterande belopp.

Konsumentverket, som utövar tillsyn över att marknadsföringslagen följs, har inlett tillsynsärenden mot ett par företag som valt att marknadsföra alternativa betalningslösningar på fakturan. Dessa ärenden är ännu inte avslutade.

För några veckor sedan tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå effektiva åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter. Utredningen ska bland annat se över om det behövs skärpta informations- och marknadsföringskrav och om det behövs regler om måttfullhet och återhållsamhet. Detta för att begränsa riskerna för att mer utsatta grupper av konsumenter lockas att ansöka om lån. Utredningen ska i första hand föreslå åtgärder riktade mot så kallade snabblån. Utredaren får, om denne anser det lämpligt, föreslå att åtgärderna även ska gälla andra slags konsumentkrediter.

Regeringen följer noga utvecklingen på området och Konsumentverkets tillsynsärenden avseende den aktuella marknadsföringsmetoden. Jag ser sedan också fram emot att ta del av utredningens förslag.

Regeringen avser att vid behov återkomma i frågan.


Anf. 56 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag börjar med att tacka Per Bolund för svaret.

Detta kanske inte är den mest politiskt laddade fråga jag har ställt, även om det är en viktig fråga utifrån många personers upplevelser.

Detta med delbetalningserbjudande på fakturor är något som är ganska nytt. Det har kommit under de senaste åren. Det har egentligen att göra med att alltmer handel sker via faktura och att företagen som handlar med fakturor då ser ett sätt att tjäna extra på att även erbjuda lån. Dock är det ofta svårt att se skillnad på vad det är som är låneerbjudandet och vad som är själva köpet som man kommit överens om. Man får en faktura där det kan finnas två belopp. Ibland står det delbetalning på båda beloppen, trots att det ena beloppet är betalning av hela fakturabeloppet medan det andra är någon form av lån med lite oklara regler om vad man egentligen tar på sig.

Jag noterar i svaret att Per Bolund inte riktigt sätter ned foten och säger vad han egentligen tycker om det här. Han säger å ena sidan att det kan öka konsumentens möjligheter att planera och ordna sin ekonomi och å andra sidan att marknadsföringen inte får strida mot god kreditgivningssed eller god marknadsföringssed och exempelvis inte får locka till att ta en kredit.

I detta fall är det väl uppenbart att man lockas att ta en kredit. Man har kommit överens om ett belopp med företaget. När man sedan får fakturan finns det en kredit som man aldrig har diskuterat med företaget.

Jag har pratat med ett företag som har sålt sina fakturor på det här sättet. De är inte jätteförtjusta över att företaget de säljer sina fakturor till lägger in en delbetalning och den typen av saker, men de ansåg sig själva inte kunna göra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns i dag rätt många regler för vad som ska stå på en faktura. På Skatteverkets hemsida finns en lång rad uppgifter om vad som ska förekomma. Jag tycker att det även borde kunna införas att det inte ska förekomma någon form av uppgifter som är irrelevanta på fakturan, det vill säga erbjudanden och liknande. Den typen av erbjudanden borde i så fall finnas på ett eget blad.

Nu säger Per Bolund i och för sig att regeringen avser att vid behov återkomma i frågan. Det behovet är kanske en tolkningsfråga. Konsumentverket kanske redan innan dess kommer att få ett avgörande där det framkommer att man inte får ha den typen av erbjudanden på fakturor.

Min fråga är: Är det detta Per Bolund avser med att vid behov återkomma i frågan?


Anf. 57 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det blev kanske en misstolkning av svaret. Mitt syfte med att ta upp krediter över huvud taget var att visa på att de fyller en väldigt viktig funktion i vårt samhälle. Låntagande ger stora möjligheter att investera eller köpa väldigt stora och kostnadskrävande saker, till exempel en bostad, och sedan fördela betalningen över tid. Det är viktigt att vi har ett väl fungerande kredit- och lånesystem i vårt samhälle.

Men som jag också var väldigt tydlig med måste det här ske under kontrollerade och ordnade former. Det ska inte ske på ett sådant sätt att man som konsument inte är medveten om vilket beslut man fattar och vilket avtal man går in i. Det måste också såklart ske en trygg och säker kontroll, så att man har kapacitet att betala tillbaka lånet. Det är två väldigt grundläggande faktorer som måste finnas på plats.

Det är ett problem om människor känner sig lurade. Det har jag stor samsyn med interpellanten om. Vi har hört berättelser från människor om att de inte förstod innebörden när de gick med på ett annat belopp på sin faktura. Just därför har också Konsumentverket ett pågående rättsfall där man tittar på om dagens lagstiftning tillåter den här typen av aktiviteter. Är det så att redan dagens lagstiftning är tillräcklig för att den här typen av försäljningsmetoder inte ska fungera finns det ingen anledning att komma med nya regelverk och nya lagstiftningsförslag, som interpellanten lyfter fram i sin interpellation.

Jag tycker att det är en vettig arbetsmetod att först pröva dagens lagstiftning och se om den är tillräcklig för att man ska kunna få bukt med de problem som finns när det gäller marknadsföring av krediter. Det är rimligt att vi avvaktar och ser vad slutresultatet blir av den prövning som Konsumentverket nu är mitt inne i.

Men det är ganska tydligt i marknadsföringslagen redan i dag att marknadsföring är otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut. Den form i vilken informationen når oss som låntagare är såklart ganska viktig för att vi ska kunna fatta välgrundade beslut. Jag tycker att det ska bli intressant att följa det fortsatta utfallet av det här rättsfallet.

Sedan har regeringen också sett behov av att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för överskuldsättning och de problem som detta medför. Därför har vi nyligen tillsatt en utredning om en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter. Där ingår ett antal olika moment som utredningen ska titta på, bland annat en civilrättslig sanktionsregel för de fall då det inte görs en bra kreditprövning. Det är ett problem som finns när det gäller nya belopp på fakturan. Ofta görs det inte en korrekt kreditprövning, utan man fyller bara i ett nytt belopp, och sedan kontrolleras det inte om man har kapacitet att betala kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tittar till exempel på räntetak som ett sätt att minska riskerna för att ta på sig lån som man inte har möjlighet att betala, och kostnadstak, att den totala kostnaden för ett lån inte får överstiga en viss nivå. Men vi tittar också på skärpta informations- och marknadsföringskrav, just för att vi ska hålla oss ajour med den utveckling som sker på marknaden och kunna se om det behövs ytterligare åtgärder när marknadsföringsmetoderna ändras. Det som interpellanten lyfter fram är ett exempel på detta. Här har marknadsföringsmetoderna ändrats.

Utredningen kommer att jobba under det här året och delar av nästa år. När vi fått förslag från utredningen kan vi se om det kan göras ändringar av regelverket för att mer generellt skärpa informations- och marknadsföringskraven på långivare.


Anf. 58 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Det är glädjande att jag och Per Bolund har en ganska stor samsyn om detta. Jag är också insatt i att det pågår en utredning, eftersom jag sitter i civilutskottet. Vad utredningen kommer fram till får vi väl se. Anledningen till att jag lyfte fram den här enskilda frågan är att det handlar om en så liten detaljändring. Man ska hålla en faktura ren - den ska inte vara någon form av märkligt låneerbjudande. Men jag hoppas på att Konsumentverket kommer att vinna sin strid. Jag vet att de har uppmärksammat det här och att de kommer att göra vad de kan för att få bort den här formen av vilseledande reklam och marknadsföring av lån.


Anf. 59 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det stämmer att det pågår två rättsfall. Det blir en intressant prövning av nuvarande lagstiftning. Vi får därmed se hur långt den räcker mot de marknadsföringsmetoder som kommit fram på marknaden. Det är så man hela tiden måste arbeta. När det utvecklas nya metoder för marknadsföring får man pröva om de ligger inom eller vid sidan av gällande lagstiftning.

Jag vill säga något om de fall som Konsumentverket nu prövar. I ett fall har kunden valt att betala mot faktura. På fakturan framgår det på en framträdande plats att konsumenten kan välja att betala 50 kronor i stället för hela beloppet. Om konsumenten väljer 50-kronorsalternativet ingår denne ett avtal om kredit. Ofta görs det då inte någon kreditprövning, även om det faktiskt bör eller ska göras enligt lagstiftningen.

I det andra fall som prövas har konsumenten ingått avtal om delbetalning enligt vissa specifika kampanjvillkor som innebär att krediten är räntefri och att det bara är avi- och uppläggningsavgift som tillkommer. När sedan månadsfakturan kommer anges det avtalade delbetalningsbeloppet, men också ett annat snarlikt belopp. Det snarlika beloppet är mer framträdande på fakturan, vilket ökar sannolikheten för att konsumenten väljer fel belopp jämfört med det som man gått med på vid köpet. Och om det alternativa beloppet betalas går krediten automatiskt över till generella villkor där också ränta ska betalas, det vill säga inte desamma som kampanjvillkoren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa två fall kommer man nu att pröva för att se om de verkligen är förenliga med dagens lagstiftning. Skulle det bli så att Konsumentverket får rätt i de här fallen blir det en ny praxis. I så fall etablerar man en princip för hur marknadsföring ska ske, och den kommer att gälla även för andra företag som agerar på den här marknaden. Då behövs inga nya regelverk för att ändra den praxis som utvecklats.

Nu vet vi inte hur lång tid det kommer att ta innan de här rättsfallen är prövade, men det är rimligt att man åtminstone ger dagens lagstiftning en tid att prövas innan man börjar det långa, omfattande och ganska svåra arbetet med att utforma ny lagstiftning. Skulle det visa sig att Konsumentverket inte får rätt i de här fallen och att dagens lagstiftning inte räcker får vi också bättre underlag för att pröva vad det är som fallerar och vilka delar det är som man bygger sitt fall på för att ha rätt att göra den här typen av marknadsföringsinsatser. Då blir det också lättare att gå vidare i nästa steg och genomföra eventuella förändringar.

Detta är ett fall där Konsumentverket verkligen visar att man är aktiv i sin tillsyn. Man följer hela tiden marknadsutvecklingen och ser om det sker förändringar. Om man tycker att någonting ligger utanför lagens ramar är man också beredd att pröva saken i domstol.

Men det här är en betydligt större fråga. Det handlar om den skuldsättningsproblematik som finns i vårt samhälle. Därför måste vi jobba väldigt brett från regeringens sida. Vi har sagt att vi ska komma tillbaka till riksdagen med en strategi mot överskuldsättning, där marknadsföringsvillkoren och regelverken kring det är en av de problematiker som vi behöver arbeta med.

I strategin kommer det att ingå förebyggande insatser som ska ge kunskap och information, så att man inte hamnar i en skuldproblematik, och stödjande insatser i den direkta handlingen när man till exempel skriver på ett avtal. Men det handlar också om rehabiliterande insatser för människor som redan hamnat i skuld och som exempelvis behöver hjälp att få skuldsanering. Vi jobbar nu aktivt och intensivt på Regeringskansliet med att ta fram en sådan strategi, och vi kommer i närtid tillbaka till riksdagen med förslag på hur man kan minska de problem med överskuldsättning som finns i vårt samhälle.


Anf. 60 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag förstår att man inte går vidare med lagstiftning omgående. Givetvis måste man först kolla om de lagar som finns är tillräckliga. Om de är det finns det självklart ingen anledning att skärpa dem. Men om detta ryms inom den lagstiftning som finns i dag tycker jag att det är oklara villkor. Till stor del handlar det om att lura in kunder i lån genom de erbjudanden som framför allt kommit via fakturor.

Jag ser fram emot att se den strategi mot överskuldsättning som Per Bolund här talar om och då kunna ta ställning till hur den ser ut. Det finns ett stort behov av den, och så har det väl varit under lång tid. Det har diskuterats länge om sms-lån och den biten.

Vår grundinställning när det gäller sms-lån har varit att människor inte ska kunna ta sms-lån för konsumtion. Däremot kan man se enstaka fall där det kan vara bra att kunna ta ett kort lån. Dock är frågan hur man väger det. Människor kanske inte ska kunna ta sms-lån klockan elva eller tolv en fredagskväll eller en lördagskväll. Det är sådant som man kanske kan fundera över. Jag tackar för svaret.


Anf. 61 Statsrådet Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är en angelägen och viktig fråga. Regeringen jobbar hårt med många olika metoder. Vi vet också att våra ansvariga myndigheter arbetar hårt och intensivt med frågan. Vi ser också över möjligheten för Konsumentombudsmannen och Konsumentverket att när det finns tveksamma marknadsföringsmetoder, till exempel kampanjer som pågår, som enligt Konsumentverket strider mot lagen mycket mer aktivt och snabbt kunna gå in och stoppa den typen av marknadsföringsinsatser.

I dag är lagstiftningen utformad på det sättet att man måste ha ett godkännande från den som bedriver marknadsföringen för att man ska kunna stoppa den på en gång. Får man inte ett godkännande måste man gå till domstol för att pröva frågan, och det tar väldigt lång tid. Det kan vara så illa att marknadsföringskampanjen redan är avslutad när domslutet kommer.

Här jobbar vi nu med att skärpa lagstiftningen så att Konsumentombudsmannen omedelbart kan gå in och stoppa en marknadsföringsåtgärd när det är tydligt att den inte stämmer överens med lagstiftningen och de principer som gäller för god sed vid marknadsföring. Det krävs att vi jobbar med ett antal olika insatser. Detta är ett problem som har vuxit fram under tid. Det första snabblåneföretaget etablerades omkring 2006, för drygt åtta år sedan. Sedan har antalet vuxit under de åtta år den förra regeringen satt vid makten, och det är nu en ganska omfattande verksamhet i Sverige.

Det är också tydligt att både den och andra utvecklingar som har skett parallellt med den har lett till att vi har ett växande problem med överskuldsättning. Här behöver vi titta på många olika metoder för att få bukt med det. Det är självklart mest ett bekymmer för dem som drabbas av det. Det påverkar deras ekonomi i grunden och skapar väldigt stora problem även för anhöriga och familjemedlemmar, till exempel barn, men också för samhället i stort.

Det skapar ett enormt stort tapp. Det är många ekonomiska aktiviteter som inte kommer till stånd för att människor hamnar i skuldsättning. Här behöver vi verkligen jobba med att ta fram en strategi för att minska den utvecklingen och se till att människor inte hamnar i skuldsättning.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:574 Marknadsföring av lån och delbetalning på upprättad faktura

av Mikael Eskilandersson (SD)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

I dag har det blivit allt vanligare att fakturor från företag innehåller förslag på delbetalningar och erbjudanden om lån. Detta även om kunden aldrig efterfrågat något sådant. Detta kan vara en bra service för kunder om det inte finns risk för missuppfattningar. Dock har en del företag satt i system att göra fakturan lätt att missuppfatta, så att kunden betalar en delbetalning i stället för hela beloppet och därmed ingår ett avtal och tar ett lån, som dessutom oftast innehåller ränta och avgifter de aldrig ville ha. Det kan till exempel stå två slutsummor där delbetalningen är markerad med större eller starkare text längst ned på fakturan.

Detta ofog bör vara ganska lätt att stoppa genom att införa en regel som säger att erbjudanden om lån eller delbetalning inte får finnas på själva fakturan. Då kommer erbjudandet i stället på ett separat papper och människor slipper bli lurade av olika belopp på samma faktura. Någon längre utredning torde inte behövas, med tanke på att seriösa företag inte vill lura sina kunder på det sättet. De delar redan på vad som är erbjudande om delbetalning och vad som är faktura.

Med anledning av att det blivit allt vanligare med delbetalningserbjudanden på fakturor, som ofta upplevs förvillande och leder till att människor ingår låneavtal och delbetalningsuppgörelser av misstag, snarare än av fri vilja, bör en förändring av reglerna för fakturaköp införas snarast.

Därför vill jag fråga statsrådet Per Bolund följande: 

Kommer statsrådet och regeringen inom kort att agera för att stävja ofoget med oklara delbetalningserbjudande på fakturor?