mångfald som tillväxtsmotor

Interpellationsdebatt 20 februari 2004
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anf. 8 Leif Pagrotsky (S)

Fru talman! Luciano Astudillo har frågat vilka åtgärder jag kan tänka mig för att stödja företagare med invandrarbakgrund och varför exportsäljarprogrammet som syftar till att utbilda personer begränsas enbart till den spansktalande marknaden. Företag som drivs av personer med invandrarbakgrund är i dag en viktig del av den svenska ekonomin. De finns i hela landet och är representerade i ekonomins olika sektorer. Dessutom är nyföretagandet något högre bland personer med invandrarbakgrund än bland befolkningen som helhet, och detta är tydligast i storstadsregionerna. 20 % av de drygt 37 400 företag som bildades 2002 startades av personer med invandrarbakgrund. Företagare som är födda utomlands upplever fler hinder för tillväxt i företagen jämfört med övriga grupper. Svårigheten att få tillgång till lån verkar vara särskilt problematiskt för denna grupp företagare. Det finns dock vissa skillnader mellan personer med respektive utan invandrarbakgrund beträffande de nystartade företagens branschmässiga fördelning. Företagare med invandrarbakgrund är överrepresenterade i branscherna handel, hotell och restaurang samt transport och kommunikation. Detta kan delvis förklara de större problemen med tillgången till finansiering då dessa branscher ofta vänder sig till en lokal marknad där konkurrensen ofta är hård. Jag vill dock poängtera att heterogeniteten inom denna grupp är stor. Exempelvis är skillnaderna mellan företagare födda utomlands och andra generationens invandrarföretagare stora vad gäller andelen som driver verksamhet i kunskapsintensiva sektorer. Det finns även skillnader relaterade till ursprungsregion. För att underlätta för invandrares företagande gör staten ett antal olika insatser. Regeringen har avsatt 34 miljoner kronor årligen under perioden 2002-2004 för att främja kvinnors och invandrares företagande. En viktig insats är stödet till Internationella företagarföreningen i Sverige, IFS. IFS stöder bland annat företagen i finansieringsärenden. Det är också den del av Internationella företagarföreningens rådgivning som kunderna är särskilt nöjda med. Överlag är personer som varit i kontakt med IFS mycket nöjda med den rådgivning som erbjuds. Stiftelsen kommer i kontakt med 10 % av alla invandrare som startar företag. Den tillfälliga satsningen som regeringen genomfört kommer att fortsätta också efter 2004 när den nuvarande perioden löper ut. Vad gäller de statliga finansieringsinsatserna har invandrarföretagare som startar företag en större andel starta-eget-bidrag än andra grupper. Vidare har den statliga lånefinansiären Almi direktiv att särskilt ta hänsyn till behoven hos bland annat kvinnor och invandrare. Andelen invandrarföretagare som beviljas lån från Almi Företagspartner är 20 %, vilket motsvarar andelen invandrarföretagare i Sverige. För att göra det lättare för svenska företag att växa internationellt erbjuder Exportrådet företagen exportsäljare eller exportassistenter som med praktiskt arbete ska delta i företagets exportarbete och internationella affärer. Säljarna praktiserar under sex månader i företaget och tränas och utbildas av Exportrådet. Efter praktiktiden har företaget möjlighet att anställa säljaren eller assistenten. Deltagarna är registrerade som arbetssökande vid landets arbetsförmedlingar. Programmets utbildningsdel finansieras av länsarbetsnämnderna. Exportrådets affärsutvecklande insatser i företagen betalas av företagen. Utbildningsdelen har också finansierats med särskilda medel från regeringen och Exportrådet när inriktningen har varit så kallat svårare marknader, där personer med invandrarbakgrund har särskilda förutsättningar att bidra till företagens satsningar. Sådana marknader har hittills varit Latinamerika, Östeuropa och Asien. Sedan starten 1993 har närmare 900 säljare och assistenter utbildats, varav 80 % har anställts av företaget efter praktikperioden. Programmet gäller för alla marknader, vilket innebär att det inte finns några begränsningar till enbart den spansktalande marknaden. Jag anser att invandrarföretagandet och kompetensen hos personer med erfarenhet av andra marknader utgör ett viktigt inslag i vår framtida tillväxt. Det finns anledning att ytterligare tillvarata kompetensen hos personer med invandrarbakgrund genom att utveckla de insatser som görs för att skapa förutsättningar för ett högt invandrarföretagande och näringslivets internationalisering.

Anf. 9 Luciano Astudillo (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för det positiva svaret. Den etniska, kulturella och språkliga mångfalden i Sverige kan, om den utnyttjas rätt, bli en viktig tillväxtfaktor. Om Sverige kan bli bättre på att ta till vara alla sina invånare - inte minst utrikesfödda och deras barn - kommer vårt land att stå än starkare framöver. Tyvärr tenderar debatten om integration och invandrade svenskar annars ofta att fokusera på problemen - segregation, utanförskap och arbetslöshet. Det får den inte göra. Vi har många utmaningar på området. Så är det! Men problemen får inte överskugga mångfaldens många möjligheter - språkrikedom, initiativrikedom och kreativitet. Redan i dag görs flera strategiska satsningar från regeringens sida med ambitionen att bli bättre på att ta till vara mångfalden. Jag har berört två i min interpellation. Det är det årliga stödet till IFS och exportsäljarprogrammet. IFS har sedan 1996 hjälpt till att starta drygt 2 600 företag och därutöver givit över 17 000 presumtiva företagare med invandrarbakgrund stöd och rådgivning i att utveckla sina affärsidéer. IFS finns i dag på 15 platser i landet och har totalt 32 anställda som ger rådgivning på 28 olika språk. Enligt IFS startas numera vart femte företag av invandrare. I dag har Sverige ca 70 000 invandrarägda företag som sysselsätter 250 000 personer. Precis som ministern berättade finns det vissa branscher där invandrade svenskar är överrepresenterade. Samtidigt är det andra saker som inte är lika kända. Till exempel finns hela 55 % av företagen som startats med stöd av IFS kvar efter tre år, vilket är en anmärkningsvärt hög siffra. Darja, Jassim och Lazlo, som jobbar på IFS-kontoret i Malmö, är varje år med och startar upp mer än 100 företag. I genomsnitt startas 40 % av företagen av kvinnor. IFS gör nytta och bidrar till tillväxten. Det är därför glädjande att ministern i dag lovar att den tillfälliga satsningen som regeringen genomfört på IFS även kommer att fortsätta efter 2004. Fru talman! Den andra strategiska satsningen som regeringen genomfört i linje med det mer positiva synsätt jag efterfrågar är exportsäljarprogrammet. I en internationaliserad värld är språk och kulturkunskaper viktiga faktorer för att öka handeln och därmed tillväxten. Ett land som kan kommunicera med övriga världen kommer att skaffa sig konkurrensfördelar. Det kommer att bli bättre på att sälja sig självt, och därmed kommer handeln att öka. Målet med utbildningen har varit att utbilda personer som kan hjälpa företag att komma ut på världsmarknaden. Tanken har varit att dra nytta av de kunskaper som personer har om länder i vilket Exportrådet inte har full kapacitet. För mig var det en nyhet att utbildningen inte begränsas till enbart den spansktalande marknaden, men det är bara positivt! Precis som ministern berättade i sitt svar har närmare 900 säljare och assistenter utbildats sedan 1993 då utbildningen startades. Det betyder strax över 90 personer per år. Att så många som 80 % har anställts av företagen efter praktikperioden är en anmärkningsvärt hög siffra. Jämför man med andra och mer traditionella arbetsmarknadspolitiska utbildningar är det ett mycket bra resultat. Målet har varit att 70 % ska få anställning efter utbildningstiden. Det klarar denna insats oerhört bra. Det här borde ministern informera om. I ljuset av att exportsäljarprogrammet har varit så framgångsrikt och att Sverige är ett litet och exportberoende land vill jag fråga följande. Anser inte regeringen att mycket talar för att den utbildningskapacitet som man hittills haft för programmet borde öka?

Anf. 10 Leif Pagrotsky (S)

Fru talman! Luciano Astudillo och jag har precis samma syn som startpunkt för vårt sätt att betrakta frågorna. Svenskt näringsliv är inte bra nog på att tillvarata de talanger, förmågor, kunskaper och den initiativkraft som finns bland våra invandrare. Det gör att vår tillväxt inte är så bra som den skulle kunna vara. Vår export till en del länder är inte lika stor som den borde vara, och sysselsättningen är därför inte lika stark som den borde vara. Det har varit en av utgångspunkterna när vi har valt att satsa på exportsäljarprogrammet, till exempel den spanskspråkiga inriktningen som Luciano Astudillo tar upp i sin interpellation. Det var inte en isolerad verksamhet som ett inslag i integrationspolitiken. Det var faktiskt ett inslag i ett brett program som vi hade för att öka vår satsning på svensk export till Latinamerika. Företagen hade identifierat ett problem, nämligen att skaffa kvalificerad personal med kunskaper i spanska som kunde jobba på fältet gentemot kunder, vid installation av produkter och så vidare på plats i Latinamerika. Som en integrerad del i ett program för att öka vår närvaro i Latinamerika till förmån för jobben i Sverige mobiliserade vi exportsäljarprogrammet med särskild inriktning mot människor med spanska som modersmål eller med särskilt starka kunskaper i spanska. Programmet är bredare och mer tillgängligt än så. Åtgärder som har riktat sig till invandrare är normalt inte speciella åtgärder jämfört med andra åtgärder utan de är en del i den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken. I det här fallet har vi intresse av att skräddarsy speciella saker, speciella arrangemang, speciella program för att svara mot de särskilda behov näringslivet har och de särskilda möjligheter vi har bland våra invandrare. Det är oftast upp till länsarbetsnämnderna att välja vilka åtgärder inom ramen för de instrument som finns till förfogande som de tycker är värda att satsa på. Exportsäljarprogrammet är en mycket ambitiös verksamhet som också har gett mycket bra resultat. Det innebär att det är ganska dyrt för länsarbetsnämnderna. De väljer ofta själva att använda sina medel till andra billigare instrument. De är fria att göra det valet. Kapaciteten ska inte vara begränsande för hur många som går igenom programmet. Om det finns fler kandidater och om det finns fler länsarbetsnämnder som vill satsa på den typen av utbildning för människor i sina områden ska vi sträva efter att kapaciteten ska vara tillräcklig för att möta efterfrågan. Jag hoppas att näringslivet också gör detsamma när det gäller att ställa upp med praktikplatser och de utbildningsplatser i företagen som gör utbildningen så speciellt bra, så konkret i företagen.

Anf. 11 Luciano Astudillo (S)

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Mångfalden ger många möjligheter, och vi får som sagt inte fastna i bara problembeskrivningen av segregationen och utanförskapet. Jag kommer att ta med mig en del saker från det här samtalet. Det första är att IFS efter 2004 kommer att få stöd. Jag kommer också att försöka kommunicera ut att så många som 80 % av dem som gått exportsäljarprogrammet efter sin praktikplats har ett arbete i de företag där de praktiserat, vilket är en mycket hög siffra om man jämför med all annan arbetsmarknadspolitisk utbildning. Vi måste bli bättre på att ta vara på den utbildning och de erfarenheter som människor har med sig när de kommer till Sverige. Vi måste vara mycket mer kreativa när det gäller att ta vara på människors kunskaper, inte minst språkkunskaper. I dag pratar vi 150 olika språk i lilla Sverige. I en internationaliserad och globaliserad värld är det en enorm resurs att kunna kommunicera med övriga världen på hela 150 olika språk. Jag ser också fram emot en ökad kontakt med näringslivet. Det gäller att verkligen uppmuntra och uppmana dem att ta vara på denna enorma resurs. Jag känner att där finns mycket att göra. Det finns en vilja men en stor okunskap om hur man tar vara på de människor som kommit till vårt land med så mycket erfarenheter, utbildning och kunskap.

Anf. 12 Leif Pagrotsky (S)

Fru talman! Jag vill ytterligare förstärka det som Luciano Astudillo säger genom att lyfta fram ett förhållande som inte är så väl känt. Två av de tre marknader där vår export växer allra snabbast är Turkiet och Iran. De är inga små mottagare av svensk export. Trots att de redan är ganska stora växer de väldigt, väldigt snabbt. Jag vet inte om det faktum att vi i Sverige har väldigt gott om människor som talar de språk som behövs för att hantera kundkontakter i de länderna har bidragit till det eller inte, men för mig är slutsatsen självklar: Här har vi en väldigt bra bas just för att göra det som Luciano Astudillo säger, att se våra invandrare som en resurs som tillför tillväxt, jobb, kunder, marknader, efterfrågan och inte som ett problem som behöver lösas. Mitt problem här har varit att vi i Sverige och i det svenska näringslivet inte varit tillräckligt bra på att dra nytta av den här resursen för egen del. Vi har hållit på att skjuta oss i fötterna år efter år. Vi har tvingats att gå för sakta fram på de här mycket viktiga marknaderna, därför att vi har haft för dåligt med välutbildade tekniker och ekonomer som har kunnat spanska, arabiska eller andra språk. En av hemligheterna med framgångarna för exportsäljarprogrammet är att det har vänt sig till människor som redan har en bra utbildning, men som med en marknadsförings- och försäljningspåbyggnad kan nyttiggöra den utbildningen i kundkontakter i svårarbetade länder. Det är ofta ingenjörer som är undersysselsatta eller arbetslösa som med en sådan här säljarutbildning kan få en helt annan slagkraft på arbetsmarknaden och göra en helt annan nytta för det svenska näringslivet än vad man gör som till exempel arbetslös eller tillfälliganställd.

den 2 februari

Interpellation 2003/04:268

av Luciano Astudillo (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om mångfald som tillväxtsmotor

Den etniska, kulturella och språkliga mångfalden i Sverige kan, om den utnyttjas rätt, bli en viktig tillväxtfaktor. Om Sverige kan bli bättre på att ta till vara på alla sina invånare @ inte minst utrikesfödda och deras barn @ kommer landet stå än starkare framöver.

Tyvärr tenderar debatten om integration och invandrare att ofta fokusera på problemen: segregation, utanförskap och arbetslöshet. Sällan diskuteras mångfaldens möjligheter: språkrikedom, initiativrikedom och kreativitet.

Redan i dag görs det flera strategiska satsningar från regeringens sida med ambitionen att bli bättre på att ta till vara mångfaldens möjligheter.

Framgångsrika företagare

Till exempel ger regeringen sedan länge Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) nästan 5 mkr i ekonomiskt stöd årligen. IFS arbetar med att ge kvalificerad rådgivning till invandrare som vill starta egna företag. Denna rådgivning har varit framgångsrik.

Sedan 1996 har Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) hjälpt till att starta drygt 2 600 företag och därutöver givit över 17 000 presumtiva företagare med invandrarbakgrund stöd och rådgivning i att utveckla sina affärsidéer. IFS finns i dag på 15 platser i landet och har totalt 32 anställda som ger rådgivning på 28 olika språk @ enligt IFS startas numera vart femte företag av invandrare. I dag har Sverige ca 70 000 invandrarägda företag, som sysselsätter 250 000 personer.

Men fortfarande stöter många företagare med invandrarbakgrund på åtskilliga hinder. Ett av de stora hindren är kontakter med finansiärer och kapitalanskaffning. De nya svenskarna har ofta inte samma förutsättningar. Det kan bero på många faktorer. Det kan handla om att kunna presentera sin affärsidé och sin affärsplan på ett övertygande sätt. Det kan bero på språkliga brister och begränsade kunskaper om det regelverk som styr företagandet i Sverige.

Språk- och kulturkompetens säljer

I en internationaliserad värld är språk och kulturkunskaper en viktig faktor för att öka handeln och därmed tillväxten. En strategisk satsning som regeringen genomfört i linje med detta är exportsäljarprogrammet @ ett utbildningsprogram som sker i samarbete med exportrådet.

Målet med utbildningen har varit att utbilda personer som kan hjälpa små företag att komma ut på världsmarknaden. Tanken har varit att dra nytta av de kunskaper som personer har om länder i vilka exportrådet inte har full kapacitet. I en första omgång har man inriktat sig på att utbilda personer som behärskar spanska och som har erfarenhet av spansktalande miljöer.

Ett land som kan kommunicera med övriga världen kommer att skaffa sig konkurrensfördelar; det kommer att bli bättre på att sälja sig självt och därmed kommer handeln att öka.

På sikt skulle Sverige kunna ha en kår av personer som kan hjälpa svenska företag ute i världen.

Därför vill jag fråga ministern:

Vilka andra åtgärder kan ministern tänka sig för att stödja företagare med invandrarbakgrund?

Varför begränsas i dag exportsäljarprogrammet till att utbilda personer enbart för den spansktalande marknaden?