mångfald som tillväxtsmotor
Protokoll från debatten
Anföranden: 5
Anf. 8 Leif Pagrotsky (S)
Anf. 9 Luciano Astudillo (S)
Anf. 10 Leif Pagrotsky (S)
Anf. 11 Luciano Astudillo (S)
Anf. 12 Leif Pagrotsky (S)
den 2 februari
Interpellation 2003/04:268
av Luciano Astudillo (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om mångfald som tillväxtsmotorDen etniska, kulturella och språkliga mångfalden i Sverige kan, om den utnyttjas rätt, bli en viktig tillväxtfaktor. Om Sverige kan bli bättre på att ta till vara på alla sina invånare @ inte minst utrikesfödda och deras barn @ kommer landet stå än starkare framöver.
Tyvärr tenderar debatten om integration och invandrare att ofta fokusera på problemen: segregation, utanförskap och arbetslöshet. Sällan diskuteras mångfaldens möjligheter: språkrikedom, initiativrikedom och kreativitet.
Redan i dag görs det flera strategiska satsningar från regeringens sida med ambitionen att bli bättre på att ta till vara mångfaldens möjligheter.
Framgångsrika företagare
Till exempel ger regeringen sedan länge Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) nästan 5 mkr i ekonomiskt stöd årligen. IFS arbetar med att ge kvalificerad rådgivning till invandrare som vill starta egna företag. Denna rådgivning har varit framgångsrik.
Sedan 1996 har Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) hjälpt till att starta drygt 2 600 företag och därutöver givit över 17 000 presumtiva företagare med invandrarbakgrund stöd och rådgivning i att utveckla sina affärsidéer. IFS finns i dag på 15 platser i landet och har totalt 32 anställda som ger rådgivning på 28 olika språk @ enligt IFS startas numera vart femte företag av invandrare. I dag har Sverige ca 70 000 invandrarägda företag, som sysselsätter 250 000 personer.
Men fortfarande stöter många företagare med invandrarbakgrund på åtskilliga hinder. Ett av de stora hindren är kontakter med finansiärer och kapitalanskaffning. De nya svenskarna har ofta inte samma förutsättningar. Det kan bero på många faktorer. Det kan handla om att kunna presentera sin affärsidé och sin affärsplan på ett övertygande sätt. Det kan bero på språkliga brister och begränsade kunskaper om det regelverk som styr företagandet i Sverige.
Språk- och kulturkompetens säljer
I en internationaliserad värld är språk och kulturkunskaper en viktig faktor för att öka handeln och därmed tillväxten. En strategisk satsning som regeringen genomfört i linje med detta är exportsäljarprogrammet @ ett utbildningsprogram som sker i samarbete med exportrådet.
Målet med utbildningen har varit att utbilda personer som kan hjälpa små företag att komma ut på världsmarknaden. Tanken har varit att dra nytta av de kunskaper som personer har om länder i vilka exportrådet inte har full kapacitet. I en första omgång har man inriktat sig på att utbilda personer som behärskar spanska och som har erfarenhet av spansktalande miljöer.
Ett land som kan kommunicera med övriga världen kommer att skaffa sig konkurrensfördelar; det kommer att bli bättre på att sälja sig självt och därmed kommer handeln att öka.
På sikt skulle Sverige kunna ha en kår av personer som kan hjälpa svenska företag ute i världen.
Därför vill jag fråga ministern:
Vilka andra åtgärder kan ministern tänka sig för att stödja företagare med invandrarbakgrund?
Varför begränsas i dag exportsäljarprogrammet till att utbilda personer enbart för den spansktalande marknaden?