Målet för bredbandsutbyggnad

Fru talman! Monica Green har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att målet att 90 procent av hushållen bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund eller mer år 2020 ska nås. Låt mig börja med att konstatera att antalet människor som har tillgång till bredband med hög överföringshastighet nu ökar väldigt snabbt i Sverige. För lite mer än ett år sedan, i oktober 2012, hade 53 procent av alla svenska hushåll och företag tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 megabit per sekund. Det är ca 4 procentenheter fler än året innan. Samtidigt har antalet hushåll och företag som finns i närheten av en annan fiberansluten adress ökat från 60 till 65 procent. Det innebär att förutsättningarna för att ännu fler ska kunna få tillgång till riktigt snabbt bredband är väldigt goda. Tidigare i år, i april, presenterade Post- och telestyrelsen sin uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. Målet i den strategin är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 megabit per sekund till 2020. I sin uppföljning av bredbandsstrategin gör PTS bedömningen att förutsättningarna för att Sverige ska kunna nå målet i bredbandsstrategin är goda. Precis som Monica Green skriver i sin interpellation är det viktigt att bygga ut bredbandsnäten och möta behovet av snabbt bredband i hela landet. Därför arbetar regeringen intensivt med att förverkliga målen i bredbandsstrategin. Många behöver dra sitt strå till stacken för att få den nödvändiga infrastrukturen på plats. Det krävs stora investeringar från marknadens aktörer. Det krävs bra förutsättningar för de byanät som nu tydligt drar fiber hem till byn. Och det krävs strategisk medfinansiering från staten, där marknadens krafter inte räcker till. För att aktörerna på bredbandsområdet ska vara villiga att göra de stora investeringar som krävs behövs det goda förutsättningar och samverkan mellan de parter som påverkar utbyggnaden, allt från byanätet till kommunen och operatörerna. Därför är det arbetet i regeringens Bredbandsforum, som samlar alla berörda aktörer, ett väldigt viktigt verktyg. En särskild utmaning är att bygga ut höghastighetsbredband på landsbygden, där de kommersiella aktörerna ofta saknar tillräckligt starka intressen för att själva bära den investeringen. Därför har regeringen sedan flera år medvetet satsat på att medfinansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Under perioden 2008-2014 finns det därför sammantaget 2,2 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad på landsbygden, en satsning som hittills har lett till att uppskattningsvis 75 000 hushåll runt om i landet har kunnat få tillgång till riktigt snabbt bredband. I december 2012 tillsatte regeringen en utredning som ska göra en uppföljning av bredbandsstrategin. I det delbetänkande som utredningen överlämnade den 12 juni i år lämnas ett antal förslag för att göra bredbandsstödet mer effektivt. I utredningens uppdrag ingår också att följa upp hur tillgången till bredband utvecklats, både i förhållande till Sveriges och till EU:s bredbandsmål. Utredningen ska också se över kommunernas roll i bredbandsutbyggnaden och ge förslag på åtgärder som kan leda till att samordning och samförläggning av bredbandsinfrastruktur vid gräv- och markarbeten stimuleras ytterligare. Staten är i sig själv en stor och viktig ägare av bredbandsinfrastruktur. En effektivare användning av statens egna bredbandsresurser kan ytterligare förbättra förutsättningarna för att vi ska kunna nå bredbandsmålen. Därför har regeringen för avsikt att tillsätta en utredning i syfte att se över hur statens verksamheter på bredbandsområdet och statens eget innehav av bredbandsinfrastruktur kan samordnas och användas på ett bättre sätt för att stödja regeringens bredbandsstrategi. Tack vare de insatser som görs - av regeringen, av kommersiella och andra aktörer - och tack vare det stora engagemang som finns runt om i landet för bredbandsfrågan ökar nu tillgången till snabbt bredband väldigt snabbt, vilket är en del av förklaringen till att Post- och telestyrelsen gör bedömningen att Sverige har goda förutsättningar att nå regeringens bredbandsmål.

Fru talman! Vi har stora ambitioner för Sverige. Sverige har varit en ledande it-nation. Alltsedan våra satsningar från mitten av 90-talet och framåt har vi legat i topp. Vi har legat i topp under lång tid, även under den borgerliga regeringens tid, och det är jag glad över. Nu finns oroväckande tecken på att vi tappar på område efter område och att vi inte är den förebild som andra tidigare tyckt att vi varit. Det oroar mig. Det oroar mig också att Anna-Karin Hatt, som visar ett stort engagemang i frågan, är så pass tillfreds med de satsningar som görs. Anna-Karin Hatt är även tillfreds med de besked hon får från PTS. Vi har hört det förut. Under två års tid hade vi många och långa debatter i kammaren om mobiltäckningen, och Anna-Karin Hatt sade om och om igen att det var en bra täckning och hänvisade till de kartor som PTS hade visat upp. Sedan visade det sig att Anna-Karin Hatt under april månad fick vända, och hon är nu väldigt kritisk till operatörerna - med rätta. De har, precis som Anna-Karin Hatt säger, använt sig av falsk marknadsföring eftersom de inte levt upp till det som de lovat. Man kan känna samma oro här. Om Anna-Karin Hatt nu är nöjd med det som rapporteras, om hon är nöjd med utbyggnaden, så är jag inte lika nöjd. Jag känner många människor i gles- och landsbygd, och för den delen också i villaområden, som inte får den skjuts de behöver för att kunna dra in fiber till sina hus. Det är sant att det görs satsningar, och det välkomnar jag. Anna-Karin Hatt säger att det krävs stora satsningar från marknaden, bra förutsättningar för byanäten, strategisk medfinansiering från staten samt "goda förutsättningar och samverkan". Allt det där kan vi vara överens om, men hur ska Anna-Karin Hatt se till att det blir så? Ett sätt är förstås att blunda för den urbanisering som pågår. Vi har sett siffror som visar att det ser bättre ut, att fler har fått snabb uppkoppling. Men detta har vi tittat lite närmare på. Är det verkligen så? Då får vi plötsligt se: Aha! Folk har flyttat ifrån landsbygden på grund av den dåliga servicen, som blir sämre och sämre i gles- och landsbygd. Folk flyttar nu i väldigt stor utsträckning till storstäder och andra städer. Då kan man förstås visa upp en bättre täckningskarta och säga: Titta, det är inte så många som inte har den hastighet som vi kräver! Det är också ett sätt att förvränga statistiken, tycker jag. Jag tror att Centerpartiet vill ha en levande landsbygd och tycker att man då borde jobba aktivt för att till och med trycka tillbaka, ge människor, företag och turister möjligheter att finnas i gles- och landsbygd och se till att det finns höga hastigheter i näten och att bredbandsutbyggnaden fortgår. Jag tycker att regeringens mål att 90 procent av befolkningen ska ha höga hastigheter är lågt. Det innebär att lämna 10 procent av befolkningen bakom sig när vi går in i framtiden. Att vi dessutom känner en oro för att inte ens det låga målet blir uppfyllt är jag inte nöjd med, men jag förstår att Anna-Karin Hatt är nöjd med det.

Fru talman! Det är bra att Monica Green erkänner att Sverige är ett it-land i världsklass. Men sedan påstår hon att Sverige tappar på område efter område. Sanningen är precis den motsatta. Sverige har en väldigt väl utbyggd it-infrastruktur. Vi brukar komma högt upp i internationella rankningar. Det är möjligt att Monica Green inte har noterat det, men så sent som för ett par veckor sedan kom FN-organet ITU med sin rapport Measuring the Information Society , där Sverige kom på andra plats efter Sydkorea. ITU konstaterar i rapporten att den svenska it-infrastrukturen är högt utvecklad. Därmed inte sagt att det inte ska göras mer. Det ska göras mer, men redan nu är den svenska it-infrastrukturen högt utvecklad jämfört med andra länder. Vi har också en väldigt hög andel fiberanslutningar. Det är en framtidssäker teknik som medger väldigt höga överföringshastigheter. Efter Sydkorea och Japan ligger Sverige högst i världen, vilket är en rätt så imponerande siffra, inte minst med tanke på hur vår geografi ser ut. Monica Green har en tendens att blunda för verkligheten. Verkligheten är att regeringens politik är framgångsrik på det här området. Vi har de senaste åren satsat 2,2 miljarder på att bygga ut bredband på landsbygden. Men jag är helt övertygad om att vi kommer att behöva satsa ännu mer framöver. Jag hoppas att vi kommer att ha möjlighet att satsa på bredband i det nya landsbygdsprogrammet. Detta är pengar som gör väldigt stor nytta och som i stor utsträckning går till entusiaster i byalag, där människor lägger ned mycket tid och arbete på att själva gräva ned kanalisation och fiber. Samtidigt ser vi att operatörerna nu gör rekordstora investeringar i att gräva ned fiber. Sammantaget gör detta att svenskarna i snabb takt får uppkoppling via fiber eller annan snabb elektronisk uppkoppling. Varje år investerar operatörerna någonstans mellan 8 och 9 miljarder kronor i bredband. Telia skriver i sin senaste delårsrapport: "I Sverige är för närvarande efterfrågan från kunderna större än vår förmåga att leverera." Det visar att det finns en stark efterfrågan och ett starkt intresse av att bygga ut näten ännu mer. I den senaste bredbandskartläggningen från PTS är andelen hushåll som kan få 100 megabit per sekund redan i dag 53 procent, vilket är en avsevärd ökning på bara ett år. Om vi omvandlar de där 53 procenten till människor av kött och blod kan vi fastslå att det på bara ett enda år är ytterligare nästan 370 000 personer som fått möjlighet till 100 megabit per sekund. Det är väldigt många människor. Det är fler människor än de som bor i Monica Greens gamla hemlän, Skaraborg. I själva verket måste man förutom Skaraborg lägga till alla invånare i Borås kommun för att komma upp i dessa 370 000 människor. Detta är en av förklaringarna till att PTS, som är expertmyndigheten på området och är de som har bäst kunskap och också för statistiken, gör bedömningen att regeringens bredbandsmål är inom räckhåll.

Fru talman! Kan Anna-Karin Hatt då svara på hur många av dessa 370 000 som flyttat till storstäderna i stället för att få bredband i sitt tidigare hem? Det skulle vara intressant att veta. Även jag är glad över att marknaden investerar. Jag tycker att det är fantastiskt. Det har vi varit vana vid sedan mitten av 90-talet, då staten, marknaden och kommunerna gjorde en överenskommelse om att satsa tillsammans i det här landet. Och Sverige kom etta! Vi låg etta. Vi vann i tävling efter tävling. Men vad gör man när man har vunnit en tävling? Och vad gör de andra? De andra ser till att de går hem och tränar, så att de blir bättre och kan ta matchen. De ligger inte på latsidan. Därför får inte heller Sverige ligga på latsidan. Vi var bäst i världen. Nu är vi tvåa och trea, säger Anna-Karin Hatt. Det är möjligt att man kan vara nöjd med det. Men man kan också ha högre ambitioner. Man kanske vill ligga kvar på toppen. Då måste man satsa. Man måste vara tydlig i sina strategier. När det gäller landsbygdsprogrammet har regeringen misslyckats med att förhandla inom EU. Det beklagar jag. Ni valde att lägga tillbaka lite i årets budget och satsa själva, men vi socialdemokrater satsar hela den peng som ni förlorade i era förhandlingar, för det behöver satsas på gles- och landsbygden. Vi vill se en levande landsbygd. Vi vill att människor ska kunna stanna kvar med god service och höga hastigheter i näten. Jag vill inte att inflyttningen till städerna ska fortsätta med den höga hastighet som nu råder. Jag vill vända den trenden. Därför måste Sverige satsa mer än man gör nu. Anna-Karin Hatt är nöjd och berömmer marknaden, vilket jag också gör. Men man kan inte bara lita på marknadens krafter. Staten måste också se till att man bygger och ger goda förutsättningar i de områden där det inte är lönsamt för marknaden. Telias kunder efterfrågar mer, men Telia klarar inte av det. Telia ser redan nu att det behöver byggas mer. Ja, efterfrågan är stor, även i gles- och landsbygd. Den kommer att bli ännu större när vi lyckats med en digital agenda inom skolan och en bättre hemsjukvård genom digitala tjänster. Efterfrågan kommer inte att minska på något sätt. Det är därför vi inte får lägga av. Det är därför vi aldrig får nöja oss med att hänvisa till att det är jättebra att vara tvåa eller trea. Vi låg på toppen. Jag tycker att vi ska tillbaka dit.

Fru talman! Det är nästan så att jag undrar var Monica Green har befunnit sig de senaste tre åren. Har hon missat att regeringen har antagit den digitala agendan? Har hon missat att vi har en bredbandsstrategi med väldigt ambitiösa mål? Har hon missat att regeringen för mindre än ett år sedan antog en e-förvaltningsstrategi för att se till att staten, myndigheterna och det offentliga drar full nytta av digitaliseringens möjligheter? Har hon missat att det i den här kammaren har slagits fast ett mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter? Självklart är det så att it-utvecklingen öppnar enorma möjligheter för hela landet. Om vi bygger ut infrastrukturen öppnar det möjligheter till att slippa resor till möten, till att olika delar av landet kan växa och utvecklas, till att företag och individer kan utvecklas alldeles oavsett var i landet de finns. Vad gör man när man ligger i topp? Jo, man kavlar upp ärmarna och jobbar ännu hårdare, precis som regeringen gör. Faktum är att när jag utsågs till it-minister hösten 2010 var en av de första saker som jag upptäckte när jag gick igenom historien att inte en enda gång under Socialdemokraternas regeringstid hade ni tagit chansen att forma en bred och horisontell it-strategi. Med den digitala agendan som alliansregeringen gemensamt har tagit fram har Sverige för första gången fått en bred och sammanhållen it-strategi som sträcker sig över alltifrån småföretagande till it i skolan, hur vi kan använda it för att främja demokrati och frihet på nätet och som sätter upp väldigt ambitiösa mål. Den agendan behövs. Det är precis så som Sverige ska arbeta. När vi märker att vi ligger i topp internationellt ska vi dra slutsatsen att vi behöver fortsätta att utveckla oss för att också i framtiden kunna vara ett it-land att räkna med, att vi har en industri som fortsätter att vara väldigt duktig på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter och att vi också använder it:s potential för att minska våra koldioxidutsläpp, förbättra demokratin och se till att våra barn får bättre kunskaper med sig från skolan och är förberedda för morgondagens arbetsliv. Jag har inte någon av de gånger som jag har gått igenom och sökt med pannlampa i Socialdemokraternas budgetmotioner hittat en enda stavelse som beskriver vad Socialdemokraterna vill göra utöver vad regeringen gör. Det är mycket prat här i kammaren om att det som regeringen gör inte räcker till, men i praktiken står ni socialdemokrater tomhänta och lämnar inga egna förslag på hur ni tycker att Sverige ska fortsätta att vara ett it-land i frontklass.

Fru talman! Då får nog Anna-Karin Hatt tända pannlampan - hon är ju energiminister - och läsa vår motion i höst. Vi satsar där ni har förlorat inom landsbygdsstödet. Ni fallerade i en förhandling i EU, och ni lever inte ens upp till det som ni förlorade där. Det gör vi. Vi säger att vi behöver de 500 miljonerna, och vi behöver ännu mer. 500 miljoner har vi avsatt, men ni valde att avsätta 136 miljoner inom landsbygdsstödet. Ni har misslyckats där. Det är klart att Anna-Karin Hatt kan gå till anfall och säga att jag inte har sett verkligheten. De människor som jag träffar ute i byarna, i samhällena och för den delen också i villaområdena har en annan bild än den som Anna-Karin Hatt har. De är oroade. De ser inte allt det fantastiska som Anna-Karin Hatt målar upp här. Jag tycker att regeringen borde satsa mer. Vi socialdemokrater gör faktiskt det. Dessutom förvränger Anna-Karin Hatt historien och påstår att vi socialdemokrater inte gjort det ens historiskt. Då får jag återigen påminna om ITIS, it i skolan, om de kommunala bredbandspengarna och om hem-pc-reformen. Det var dessa tre satsningar som gjorde att Sverige hamnade på första plats. Det var det som placerade oss som etta som it-nation. Dit behöver vi komma tillbaka. Anna-Karin Hatt säger att jag har missat den digitala agendan. Ja, jag vet att regeringen valde att inte lägga fram den till riksdagen utan presenterade den borta vid Münchenbryggeriet. Men jag var där när den presenterades. Den borgerliga majoriteten vill att det ska finnas tillgång till bredband för 90 procent av befolkningen. Vi har högre ambitioner än så. Vi vill att det ska finnas för 100 procent av befolkningen.

Fru talman! Om Monica Green till och med var på plats när den digitala agendan presenterades vore det lite klädsamt om hon i den här debatten, som handlar just om hur vi ska styra den här utvecklingen, kunde erkänna att den strategin finns. Den är den första sammanhållna strategi som Sverige någonsin har haft på det samlade it-området. I stället väljer Monica Green att hävda att Socialdemokraterna satsar mer på landsbygdsprogrammet än vad regeringen gör men glömmer att berätta att det som Socialdemokraterna vill satsa på landsbygdsprogrammet ska finansieras genom att avskaffa direktstöden till lantbrukarna. Ni tar med ena handen från landsbygden och ska ge tillbaka en liten skärv med den andra. Om det är socialdemokratisk fördelningspolitik har jag stora frågetecken kring den. Jag är glad att kunna konstatera att bredbandsutvecklingen i Sverige nu går snabbt framåt, att den går så snabbt framåt att de som ska rulla ut fiber har svårt att hålla jämna steg med utvecklingen. Vi kan också se att det finns fiberföreningar som är förberedda. De står med spaden i handen och är beredda att sätta den i backen när de får ihop sin finansiering. Det är därför som regeringen prioriterar att satsa 2,2 miljarder kronor på att just de eldsjälar som vill dra fiber hem till den egna gården, hem till den egna byn på landsbygden faktiskt ska få ett stöd för att göra detta. Det är precis så vi ska prioritera statens resurser. Vi ska se till att operatörerna har bra förutsättningar att snabbt bygga ut snabbt bredband över hela landet och att där det inte räcker till vara med och medfinansiera så att fiber-till-byn-projekten kan förverkligas i de resterande delarna. Härmed var överläggningen avslutad.