<h2>Interpellation 2024/25:629 Levnadsvillkor för nyanlända med funktionsnedsättning</h2>
av Nadja Awad (V)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
 
Sverige är bundet att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att svensk lagstiftning ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället. Så är det inte i dag. Personer med en normbrytande funktionalitet lever under ojämlika levnadsvillkor i Sverige. I synnerhet begränsas nyanlända med funktionsnedsättning avseende hälso-och sjukvård, arbetsmarknad, utbildning, bostad, meningsfull fritid och stöd och service.
Myndigheten för delaktighet (MFD) visade i rapporten ”Personer med funktionsnedsättning i asyl- och etableringsprocessen – situationen i dag och behoven framåt” från 2017 att kunskapen om situationen för nyanlända med funktionsnedsättning är låg och att gruppen ofta befinner sig i en svår situation.
Trots att rapporten är nästan 10 år gammal är de utvecklingsområden som lyfts fram aktuella än i dag.
MFD lyfter upp att det behövs mer analys av de behov av vård som finns hos nyanlända med funktionsnedsättning och att information om nyanländas rättigheter behöver spridas mer aktivt till hälso- och sjukvården.
Myndigheten lyfter även upp vikten av att främja etableringsprocessen utifrån ett funktionsrättsperspektiv med fokus på ersättningssystemets differentiering och vad som fångas upp i etableringssamtalen samt att det behöver genomföras en kartläggning av hur etableringsprocessen och dess olika (arbetsförberedande) insatser fungerar för personer med funktionsnedsättning.
Att inkomst från subventionerad anställning, ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd inte får beaktas inom ramen för olika försörjningskrav har lett till allvarliga konsekvenser för många. Exempelvis räknas en anställd på Samhall inte som förmögen att försörja sig själv eftersom det är en subventionerad anställning.
Det behöver även säkerställas att sfi-utbildningarna är tillgängliga ur ett funktionsrättsperspektiv. Bostadsmarknadens fysiska otillgänglighet på grund av lättade tillgänglighetskrav är ytterligare ett problem, men också bristen på billiga hyresrätter som är tillgängliga. Personer med funktionsnedsättning hänvisas därmed till en dyr andrahandsuthyrning som ofta saknar tillräcklig tillgänglighetsanpassning med hissar och tillgängliga toaletter.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: 
<ol>
<li>Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att förbättra livsvillkoren för nyanlända med funktionsnedsättning?</li>
<li>Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra livsvillkoren för nyanlända med funktionsnedsättning?</li>
</ol>

Interpellation 2024/25:629 av Nadja Awad (V) Levnadsvillkor för nyanlända med funktionsnedsättning

Video

Herr talman! Nadja Awad har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förbättra livsvillkoren för nyanlända med funktionsnedsättning samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra livsvillkoren för dessa personer.Under asyltiden är Migrationsverket huvudansvarig för mottagandet, och personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få bland annat boende anpassat efter sina behov och bidrag till hjälpmedel. Det pågår ett reformarbete med syftet att asylsökande som huvudregel ska bo i Migrationsverkets mottagnings- eller återvändandecenter i stället för att ordna boende på egen hand. På Migrationsverkets bemannade boenden bedöms det bli lättare att identifiera när sökande har särskilda behov av stöd.En nyanländ med funktionsnedsättning har efter uppehållstillstånd och mottagande i kommun i regel tillgång till samma breda stöd som den övriga befolkningen med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsätting rapporterar dock generellt sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Vi vet också att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än bland övriga befolkningen trots det breda stöd som finns tillgängligt i Sverige.För regeringen är det viktigt att underlätta för personer med funktionsnedsättning, oavsett bakgrund, att komma i arbete eller utbildning. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete eller utbildning.För att förbättra etableringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning har regeringen förstärkt det särskilda utbildningsstödet, som ska underlätta för studier på folkhögskola. Genom utbildning på folkhögskola förbättras individernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för nyanländas etablering och ska i det arbetet utgå från individens behov. Regeringen har vidgat Arbetsförmedlingens tolkstöd för personer med syn- eller hörselnedsättning för att de ska kunna inkluderas i arbetslivet i större utsträckning. Dessutom har regeringen avsatt medel för att förenkla stödet till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning.Regeringen har i regleringsbrevet för 2025 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fortsätta arbetet med att väsentligt korta den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen ska också, bland annat i syfte att öka antalet personer med lönebidrag, genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kunskapen hos arbetsgivare om de särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som finns tillgängliga i samband med och under en anställning. Dessutom ska myndigheten fortsätta att anvisa dem som varit arbetslösa länge till anställning med lönebidrag för utveckling hos Samhall.Jag vill också passa på att informera om att regeringen har för avsikt att besluta om en handlingsplan för funktionshinderspolitiken under 2026. Handlingsplanen utgår från de tolv prioriterade områdena som fastställts i strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken där 29 myndigheter är särskilt utpekade. Bland annat ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

Herr talman! Jag har haft många debatter med regeringens olika ministrar, men jag ska vara ärlig och säga att minister Mats Perssons svar nog tar priset som det mest verklighetsfrånvända svar jag någonsin har fått i riksdagens kammare. Menar ministern på allvar att den här regeringen förbättrar någons liv på något sätt just nu – om det inte är just miljardärernas och miljonärernas liv vi snackar om? Det är de allra rikaste i det här samhället som regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna gynnar via skattesänkningar i omgångar. Miljardtals kronor pumpas ut från statskassan för att de allra rikaste ska få mer på bankkontot medan alla andra får ta notan för det. Det är den prioriteringen som den här regeringen har gjort. Vilket Sverige har vi i dag som konsekvens av detta? Vi har en rekordhög massarbetslöshet som utmärker sig över hela Europa. Det är nedskärningar inom svensk utbildning, nedskärningar i svensk hälso- och sjukvård, nedskärningar i folkbildningen och nedskärningar i samtliga LSS-insatser. Man har slutat bygga billiga bostäder runt om i Sverige. Socialförsäkringssystemet monteras ned. Det är i dag svårare än på länge att leva på sjukersättningen. Barnbidraget har inte höjts på flera år. Kollektivtrafiken nedmonteras också och blir dyrare. Ökad diskriminering, rasism och funkofobi i samhället gör det svårare för den här gruppen att få jobb, samtidigt som levnadskostnaderna bara ökar, vilket försätter hushållen och barnfamiljerna i ekonomisk otrygghet och i värsta fall i fattigdom. Regeringen gör det tufft för de flesta i det här samhället förutom de allra rikaste. På vilket sätt ska nyanlända i Sverige få livsvillkor som är jämlika med alla andra när till och med de som sedan tidigare är bosatta i Sverige och är födda och uppväxta här lever i ett ojämlikt samhälle? Och om de har en normbrytande funktionalitet i tillägg till det, hur ska det gå för dem, herr talman? Regeringen slår ut människor som är födda och bor i Sverige i utanförskap, segregation, fattigdom och utsatthet. Regeringen klarar inte ens det uppdraget – på vilket sätt ska man då kunna inkludera nyanlända i samhället som dessutom har en funktionsnedsättning? Det är ju regeringen som gör de här människorna arbetslösa. Det är regeringen som gör det svårare för dem att lära sig ett nytt språk eller att utbilda sig. Det är regeringen som stoppar alla typer av LSS-insatser. Det är regeringen som inte ser till att det byggs billiga bostäder över hela landet – bostäder som dessutom är tillgängliga. Ändå beskriver högern och Sverigedemokraterna invandrare som samhällsproblem och antyder att alla Sveriges utmaningar skulle lösas om vi bara hade färre invandrare i Sverige. Då inför man återvandringsbidrag på 2,5 miljarder kronor i stället för att satsa på språk, utbildning, arbete, inkomst och bostäder. Man halverar anslagen till arbetsmarknadsinsatser. Man minskar anställningarna på Samhall. Lönebidrag och andra stöd på arbetsmarknaden minskar kraftigt. Det skärs ned på anslagen till folkhögskolorna och sfi-utbildningarna. Man stoppar investeringsstödet, som syftade till att bygga billiga bostäder, och man lättar på tillgänglighetskraven för byggbolagen, i alla fall för de företag som är kvar efter konkurserna. Herr talman! Vilket Sverige kommer vi att ha kvar efter att vi har röstat bort den här regeringen i valet 2026? Kan minister Mats Persson se att det är helt fel prioriteringar som har gjorts hittills?

Herr talman! Det är viktigt för Sverige att vi tar ansvar i en för vårt land väldigt tuff tid. I det läge som Sverige befinner sig i, med oro i världen, är det också viktigt att vi fokuserar på det som är vårt lands styrka, och det är ju att vi tar hand om människor. Det är att vi i den här kammaren kan ha olika ideologiska utgångspunkter och tycka olika i olika sakfrågor, men vi har ändå till syvende och sist en gemensam syn på den välfärdsmodell som vi alla är väldigt stolta över, där vi tar hand om människor och ger människor många möjligheter. Det gäller inte minst gruppen funktionsnedsatta, som i Sverige får hjälp och stöd som man inte får i många andra länder. Men detta betyder inte att allting i den här politiken är bra eller att det inte finns mer att göra. Det är klart att det finns. Det är också därför som regeringen nu på flera punkter ser till att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning. Vi höjer ersättningen inom assistansen, den så kallade schablonersättningen, så att brukare ska kunna få bättre stöd och hjälp. Vi ser till att öka stödet för dem med olika typer av behov av hjälp kopplat till teckenspråk eller liknande för att de på det sättet ska kunna få möjlighet att hitta ett arbete. Vi ser också till att våra myndigheter i högre utsträckning prioriterar den grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden, så att vi på det sättet ska kunna ge människor mer egenmakt och större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Herr talman! Minister Mats Persson säger att den här regeringen värnar och tar hand om sina invånare i Sverige. Jag tror nog att de flesta inte håller med om den bild och den argumentation som Mats Persson ger i sitt inlägg.Mats Persson säger att Sverige är ett välfärdsland. Men det är exakt den välfärdsmodell som vi har i dag som regeringen på alla sätt och vis just nu håller på att nedmontera. En sak i taget nedmonteras. Sverige är just nu inget skyltfönster för världen där ute. Vi är inget föredöme. Ett starkt välfärdsland satsar på sina invånare genom språk, utbildning, inkomst och jobb. Menar statsrådet på allvar att Sverige har ett starkt välfärdssystem just nu och att man värnar om sina invånare? Vill man att de ska ha samma livsvillkor som alla andra, som uppenbarligen har fått enorma skattesänkningar i omgångar av den här regeringen? Med den här regeringen, stödd av Sverigedemokraterna, har vi nått en massarbetslöshet på rekordhöga 10 procent. Närmare 600 000 människor i Sverige är arbetslösa. Det är ju ett helt Göteborg! Det är en ökning med 114 000 arbetslösa bara under det senaste året. Arbetslösheten stiger inte bara bland utrikesfödda eller bland personer som har funktionsnedsättningar – den stiger i alla åldrar, bland män och kvinnor, inrikesfödda och utrikesfödda. Ungdomsarbetslösheten stiger, och långtidsarbetslösheten stiger. Detta är inte ett importerat samhällsproblem – det låter det annars oftast som när regeringen och Sverigedemokraterna deltar i debatter – utan det är ett resultat av en borgerlig regering som har prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste i omgångar. Man har prioriterat skattesänkningar framför en robust arbetsmarknadspolitik med tydliga insatser. Trots evidens och bred forskning har anslagen för arbetsmarknadspolitiska program och insatser halverats under Tidöregeringens tid. Som jag nämnde ska anställningarna på Samhall minskas. Lönebidraget urholkas och följer inte kostnadsutvecklingen, så företag anställer inte i dag, för de kan inte anställa med hjälp av lönebidraget. Statsrådet nämner att man höjer assistansersättningen, men det är fortfarande inte tillräckligt. Nästan alla LSS-insatser som ges av både kommuner och staten genomgår nedskärningar. Det finns tydliga siffror på det.Kommunerna och Boverket pekar på den rådande bostadsbristen när det gäller svårigheter att hitta bostäder som dessutom är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kommer dessutom att bli svårare att hitta tillgängliga bostäder, för regeringen har nu lättat på tillgänglighetskraven för byggbolagen.Statsrådet Mats Persson nämner folkhögskolorna och hur viktiga de är när det gäller att säkerställa utbildning och framtida anställningar för den här gruppen. Men Folkbildningsrådets rapport visar att 90 procent av folkhögskolorna har minskat verksamheten 2023 och 2024.På vilket sätt leder regeringens politik till fler i arbete bland gruppen nyanlända med funktionsnedsättning?

Herr talman! Sverige är ett av de länder som har högst sysselsättningsnivå i hela Europa. I Sverige jobbar de flesta människor. De flesta människor stiger upp på morgonen, går till jobbet, tar sitt ansvar och försörjer sig själva.Sedan har vi för många som inte har förutsättningar att göra det. Huvuddelen av dem som i dag är arbetslösa är personer som inte är födda i Sverige, som har låg utbildning och som har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Då behöver vi göra mer för att se till att de lär sig språket, att arbetsgivare har drivkrafter att anställa och att vi inte har för höga skatter, så att vi kan få fler av dem som i dag är i utanförskap att försörja sig själva.Det handlar om att se till att man inte år efter år kan leva på bidrag utan att göra en motprestation. Det handlar om att se till att människor gör aktiviteter, stiger upp på morgonen, utbildar sig, söker jobb eller gör en praktik för att erhålla ett bidrag från alla andra skattebetalare.I Sverige får man många möjligheter, men man har också skyldigheter och ett eget ansvar. Sverige är möjligheternas land, men i det ligger också att man har ett eget ansvar att göra sitt yttersta för att ta de utbildningar som finns och söka de jobb som finns.Just i denna stund finns det 140 000 utbildningsplatser. 140 000 svenskar kan gå en yrkesutbildning i Sverige under 2025 för att lära sig ett yrke och i nästa skede få ett arbete så att de kan försörja sig själva.Där kan vi göra mycket mer. Jag talar gärna med Vänsterpartiet om hur vi gemensamt kan se till att underlätta för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och om hur vi på olika sätt kan göra det lättare att få ett arbete och gå en utbildning.

Herr talman! Vi pratar just nu om nyanlända med olika funktionsnedsättningar och om deras rätt till goda livsvillkor, precis som för alla andra.Att vi har en arbetsmarknad, utbildningar, en bostadsmarknad och så vidare innebär inte att alla har samma tillgång till de olika delarna av välfärden. Uppenbarligen måste man differentiera. Man måste ge stödinsatser. Man måste se: Vad är det som möjliggör för den enskilda gruppen att lättare få en försörjning, att lättare klara en utbildning och att lättare få en bostad som är tillgänglig?Uppenbarligen har inte den här regeringen någon som helst övergripande plan. Det finns ingen långsiktighet i detta. Det handlar om ett samhälle med välfärdssatsningar och satsningar på infrastruktur. Det handlar om hur vi ska säkerställa att människor i den här gruppen får en egen försörjning, att de kan leva på en inkomst, att de kan få ett arbete som är meningsfullt och att de kan nyttja olika delar av fritids- och kulturverksamheter i Sverige.Uppenbarligen finns det ett antal funktionshinder som gör att det blir svårare för den här gruppen.Det jag efterfrågar i den här debatten är: Vad har regeringen för plan för att mota bort hindren? Med alla slags satsningar som den här regeringen pekar på händer ju inte detta. Man plockar bort arbetsmarknadsinsatserna. Folkhögskolorna genomgår nedskärningar. Lönebidraget urholkas. Sfi-undervisningen minskar runt om i landet, för det saknas behöriga lärare. Det går inte att säkerställa att utbildningarna är tillgängliga. Det är alltså en rad olika saker som inte funkar.

Herr talman! Jag noterar att ledamoten säger: Sverige är inget föredöme.Jag delar den uppfattningen, för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för väldigt många människor som bor i vårt land. Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partiets partistyrelse.Detta är något som inte gör att Sverige är ett föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.