Lärarnas administrativa börda

Interpellationsdebatt 13 februari 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 12 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Michael Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända utvecklingen och minska lärarnas administrativa börda.

Lärarna är nyckeln för att höja skolresultaten. Regeringen ser allvarligt på att läraryrket under en lång tid tappade i status och attraktionskraft. I departementspromemorian Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner från 2013 framgick att lärares arbetsuppgifter hade ökat över tid. Ökningen handlade bland annat om fler uppgifter kopplade till dokumentation och till uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt OECD-studien Talis från samma år ägnade svenska lärare mer av sin tid åt administrativa arbetsuppgifter och mindre åt undervisning och kompetensutveckling än lärare i andra OECD-länder.

Rapporterna visade på en ökning av lärares administrativa arbetsbörda som skett under många år. Den genomförda undersökningen från Lärarförbundet redovisar att många lärare upplever att mängden administrativa uppgifter har fortsatt att öka de senaste fem åren.

Regeringen har sedan den tillträdde haft ökad attraktivitet för läraryrket som en av sina viktigaste prioriteringar. Administration som tar tid från mötet mellan lärare och elev är en av utmaningarna som måste adresseras.

Lärare har använt för mycket tid åt att administrera och rätta de nationella proven. Regeringen har därför gjort de tidigare obligatoriska nationella proven i SO och NO för årskurs 6 frivilliga för huvudmännen att använda. När det gäller gymnasieskolan har regeringen nyligen beslutat att minska antalet obligatoriska prov för elever på högskoleförberedande program.

Regeringen har också i propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14), som riksdagen fattade beslut om den 15 november, gjort bedömningen att de nationella proven bör digitaliseras. Genom digitalisering kan den tid som lärare lägger ned på proven minskas.

Regeringen har även fattat beslut om en digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Genom digitaliseringen kan verktyg och metoder utvecklas som underlättar administration samt planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisningen. Samtidigt kan gemensamma lösningar minska risken för dåliga och tidskrävande digitala system.

Regeringen har vidare sagt nej till ordningsomdömen i grundskolan - en åtgärd som ytterligare skulle ha bidragit till dokumentationskraven på lärarna.

2015 års skolkommission gör i sitt slutbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) bedömningen att huvudmännen bör beakta den administrativa bördan för lärare och rektorer och vara restriktiva med att belasta dem med egna mål, anvisningar och redovisningskrav vid sidan av det som anges i nationella styrdokument. Det finns därför ett behov av att undersöka vilka administrativa uppgifter utöver de som följer av de nationella målen som läggs på lärare och skälen till detta samt se över vilka möjligheter det finns att minska mängden sådana uppgifter.

Detta görs nu i utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U 2016:06) som utifrån en analys av arbetssituationen och organisatoriska faktorer ska föreslå åtgärder för att minska lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete. Utredaren ska vidare identifiera och lyfta fram goda exempel på hur lärares administrativa börda kan minska samtidigt som exempelvis kontakten med barns och elevers vårdnadshavare och föräldrar kan genomföras på ett effektivt och förtroendefullt sätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars innevarande år.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 också föreslagit ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, i enlighet med Skolkommissionens förslag. Med en infasning på tre år föreslås 6 miljarder kronor årligen avsättas för syftet. Mer resurser kommer att underlätta för lärarna och innebära förbättrade möjligheter för dem att utföra sitt uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller att skapa mer tid för förberedelser, uppföljning och varje elev är det såklart viktigt att ca 20 000 fler personer, omräknat i heltidstjänster, har anställts i skolväsendet sedan läsåret 2014/15, bland annat genom regeringens satsningar på till exempel fler anställda i förskoleklass och lågstadiet.

Regeringen har således vidtagit och vidtar flera åtgärder för att minska lärarnas administrativa börda.


Anf. 13 Michael Svensson (M)

Fru talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.

Det finns en sak som är genomgående för det här och några andra svar som ministern har levererat här i kammaren. Det handlar om att regeringen, och inte minst utbildningsministern, gick in i mandatperioden med oerhört höga ambitioner. Men om man får vara lite skämtsam bidde det bara en tumme, på många av områdena.

Enligt Lärarförbundet har Miljöpartiet och Socialdemokraterna svikit vallöftet om att minska lärarnas administration. Lärarnas administration har, vilket ministern själv hänvisade till, ökat de senaste fem åren. Och det är en oroväckande utveckling. Jag håller med Gustav Fridolin om att lärarna är nyckeln till framgångsrik undervisning, och vi ska ge dem mer tid med eleverna. Tyvärr har utvecklingen gått i motsatt riktning.

Regeringen har lämnat förslag på riksdagens bord om åtgärdsgarantin som innebar att lärarnas administration skulle öka. Det är därför glädjande att regeringen har tagit till sig och lyssnat till den breda kritik som funnits mot förslaget. Nu drar regeringen tillbaka förslaget för omarbetning, precis som vi har föreslagit. Det är viktigt att regeringen återkommer med ett förslag som säkerställer att lärarna får mer tid för eleverna.

Vi tycker också att regeringen har slagit in på fel väg genom att tro att den administrativa bördan minskas genom att man plockar bort flera nationella prov. Det finns andra administrativa bördor att plocka bort, till exempel resultat som inte alltid behöver samlas in. Men kunskapsresultat behöver samlas in för att följa elevernas utveckling.

Det finns alltså fortfarande mycket regeringen kan göra, även om tiden nu är kort.


Anf. 14 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Hur lång tid vi har på oss avgörs i den där mycket stora anställningsintervjun i september i år. Jag ser fram emot att tiden ska fortsätta vara lång. Det finns så mycket som behöver göras, precis som Michael Svensson beskriver.

När jag lyssnar på Michael Svensson förstår jag att vi är överens om problembeskrivningen. Lärare måste ha tid för undervisning och för det som skapar kvalitet i undervisningen. Det handlar om tid för att förbereda sina lektioner, för efterarbete där man reflekterar över dem, för att sitta ned med sina kollegor och dela kompetens med varandra, för att utvecklas i sitt yrke och för att ta det särskilda samtalet med en elev som behöver det. Man måste säkra att lärarna får den tiden. Det finns två saker som vi har till uppgift för att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ena är att se till att det är tillräckligt många som jobbar i skolan. Om lärarna är fler, om det är fler som delar på arbetet, och det finns fler som kan avlasta lärare med vissa arbetsuppgifter innebär det att lärare får vara just lärare och får mer tid för varje elev. Därför är det viktigt, vilket jag framhåller i mitt interpellationssvar, att vi har anställt fler i svensk skola och går vidare med det i och med det stora statliga tillskott som Skolkommissionens medel om 6 miljarder innebär.

Det andra är att vi rensar bland tidstjuvarna i lärares vardag, det som vi lite förenklat kallar för administrativ arbetsbörda. Det handlar om tre olika delar där.

Den första är de nationella proven. Man har frågat lärare: Vad upplever du som en stor administrativ arbetsbörda? Då hamnar nationella proven högt upp på listan, och de hamnar högst upp på listan av uppgifter som staten ansvarar för. Därför är det märkligt att Michael Svensson säger att vi är överens om att något bör göras, men när regeringen säger vad som ska göras vill inte Michael Svensson att just det ska göras.

Vi ska mäta kunskaper, och det gör vi. Men vi måste bestämma oss för när och hur vi gör det. Det stämmer att vi, genom en bred överenskommelse, har frivilliggjort de nationella proven i SO och NO i årskurs 6. Och jag tycker att det som Anna Ekström nu gör för gymnasieskolan är rätt. Det minskar nämligen antalet nationella prov utan att minska kvaliteten i kunskapsmätningarna.

Vi digitaliserar också de nationella proven, så att de kan genomföras på ett mer administrativt klokt sätt.

Den andra delen handlar om stöd. När man har sett att en elev har behövt extra stöd har det alldeles för ofta varit början på en byråkratisk resa, snarare än en pedagogisk resa. Det har behövts fyllas i mycket dokumentation om eleven i stället för att man har säkrat att eleven fått det stöd som behövs.

Åtgärdsgarantin är för oss ett förslag för att minska den administrativa arbetsbördan, sett över hela grundskoleperioden, genom att säkra att lärarna redan i lågstadiet har mandat att se till att stödet är på plats. Det är en åsikt som vi numera delar med lärarfacken, som är den viktigaste vakthunden för att säkra att vi inte lägger på nya administrativa arbetsbördor. De står också bakom ett förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti.

Eftersom förslaget inte har fått stöd av en majoritet i riksdagen kommer vi att ta tillbaka det och återkomma före sommaren med ett nytt förslag som ska ge lärarna det mandatet, men som säkrar att det inte leder till ny dokumentation och nya dokumentationskrav.

Den tredje och kanske allra viktigaste delen när det gäller administrativ arbetsbörda är de många kommunala kraven. Många lärare beskriver att de måste svara på ungefär samma frågor till både stat och kommun. Kommunen har satt egna mål vid sidan av statens. Och här blir bördan extra stor. Skolkommissionen landar därför i att det måste rensas i den typen av arbetsuppgifter. Och därför gav vi Björn Åstrand i uppdrag att titta på var det finns goda exempel som kan spridas och om det finns behov av ytterligare regleringar för att rensa bland extra bördor som uppstått genom kommunala beslut eller i förekommande fall beslut inom friskolekoncerner.


Anf. 15 Michael Svensson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen försöker plocka poäng på att det har blivit fler anställda i skolan. Men det regeringen inte berättar är att det i stort sett är en effekt av att elevkullarna har vuxit. Då blir det naturligt. Men lärartätheten har inte förändrats under Fridolins år som utbildningsminister.

Jag och Gustav Fridolin är överens om att det är viktigt med central rättning av prov och att de blir digitaliserade snarast möjligt. Men vi vill inte att de nationella proven tas bort.

Vi föreslår också ordningsbetyg, vilket utbildningsministern kommenterade. Jag tror att ordningsbetyg skulle leda till mer rena ämnesbetyg. Det är mänskligt att lärare, när de sätter betyg, också funderar på hur eleven har uppfört sig i klassrummet. Därför skulle ordningsbetyg underlätta för många lärare.

Vi vill införa lärarassistenter. Det skulle också kunna underlätta.

Jag har en sista fundering och fråga till Gustav Fridolin. Den är kanske lite annorlunda. Jag tror inte att utbildningsministern vågar uttala någon åsikt i frågan, eftersom det egentligen är en facklig fråga. Det inser även jag, och jag har själv stuckit ut hakan ibland.

Det finns två typer av avtal på skolans område: ferietjänst och semestertjänst. Det är inte för inte som många friskolor har använt sig av semestertjänst. Även kommunala skolor har anställt många förstelärare på semestertjänst. Lärare med semestertjänst tillbringar nämligen mycket mer tid med sina elever.

Har utbildningsministern någon åsikt om detta? Vågar han i så fall uttala sig om det?


Anf. 16 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jag förstår att Michael Svensson använder ord som "vågar uttala sig", eftersom det ger lite mer effekt i interpellationsdebatten.

Om jag skulle uttala mig om det skulle jag dock kraftigt överträda den ansvarsfördelning som finns, nämligen att det är fack och arbetsgivare som gör upp om löner och arbetsvillkor och att det är vi som skapar förutsättningar för det. Precis den typen av förhandlingar pågår, och vad jag än skulle säga skulle det snabbt användas i de diskussionerna, säkerligen både lokalt och centralt. Det vore sannolikt inte bra för någon.

Jag måste helt enkelt, enligt den ordning vi har, passa på den frågan. Michael Svensson antydde också att han förväntade sig det.

När det gäller de två andra sakerna Michael Svensson tar upp vill jag svara att jag inte vill plocka poäng på att vi har anställt fler. Det är en prioritering vi gör när vi satsar statliga medel för att fler ska kunna anställas i skolan. Av de 20 000 fler som har anställts har ungefär 4 000 anställts bara i lågstadiet med de nya lågstadiemedlen. De är alltså anställda med statliga medel.

Man ska veta att detta är prioriteringar som står i kontrast till den förra regeringens prioriteringar. Under den förra regeringsperioden skars nästan 10 000 medarbetare bort från skolan. Det är fler än vad minskade elevkullar motiverade. De 20 000 som har anställts under det här året är fler än vad ökade elevkullar motiverar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lärartätheten har minskat något trots att det är fler elever än någonsin i svensk skola. Barngrupperna i förskolan har minskat sedan 1992 trots att det är fler barn i förskolan än någonsin. Vi har brutit med växande barngrupper på fritis trots att det är fler barn på fritis än någonsin.

Det handlar om politiska prioriteringar. Jag tycker att vi behöver gå vidare där och investera mycket mer i skolan. Jag har därför lagt fram Skolkommissionens förslag, som nu röstats igenom i riksdagen, om 6 miljarder för att det nu ska bli verklighet. Jag ser framför mig att vi borde kunna nå en politisk enighet om det. Det är en tydlig nationell resursförstärkning till skolan som skapar tydligare ansvarsfördelning mellan statlig och lokal nivå när det gäller finansiering av skolan.

Både jag och Michael Svensson tog upp detta med ordningsomdömen. Anledningen till att jag lyfter det i det här sammanhanget är att den frågan har lyfts av olika partier och andra debattörer. Vad det i praktiken skulle innebära är att lärare ska skriva lappar hem, eftersom det enligt förslaget ska vara vid sidan av betygsdokumenten. Det ska alltså vara något särskilt och inte ingå i betygen. Lärarna får då skriva lappar hem till alla elever utanför betygen. Det gäller också de elever som sköter sig alldeles utmärkt i skolan med vilka man aldrig har några som helst diskussioner om ordningsproblem.

Jag har svårt att se att detta skulle vara någonting annat än just en ökning av den administrativa arbetsbördan.

Jag har också svårt att se, för de elever som man verkligen har ordningsproblem med, hur en lapp i slutet av terminen skulle hjälpa. Där måste det nog vara kontinuerliga diskussioner genom hela terminen och framför allt diskussioner med vårdnadshavaren - jag lyfte i mitt interpellationssvar att läraren kan behöva stöd och avlastning i det arbetet - som kan göra skillnad. Det gör sannolikt inte den lapp som man tar hem vid julavslutningen och som riskerar att vara glömd tre veckor senare när terminen drar igång igen, och ännu mindre den vid läsårsslutet.


Anf. 17 Michael Svensson (M)

Fru talman! Jag har ingenting övrigt att tillägga. Jag tror att vi är hyggligt överens i mycket om att bördan borde minskas. Sedan inser jag också att det till stor del ligger på kommunerna. Där får vi alla i de olika partierna försöka att ta krafttag.

Men jag hoppas att Gustav Fridolin som utbildningsminister hinner göra lite mer på det dryga halvåret som återstår.


Anf. 18 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Det hinns med att göra mycket mer. Vi ses i debatten, Michael Svensson!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:283 Lärarnas administrativa börda

av Michael Svensson (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Vi moderater vill öka undervisningstiden i skolan. Vi vill ha mer undervisningstid per dag och ett eventuellt införande av treterminssystem, så att varje elev får mer tid med en lärare.

Samtidigt är det viktigt att lärarna har goda förutsättningar att göra sitt jobb, såväl i klassrummet som i att förbereda undervisningen och i efterarbete. I jämförelse med lärare i andra länder sticker svenska lärare ut genom att lägga mer tid på att kopiera papper och möblera om i klassrummet.

Att lärare får ägna mycket tid åt annat än undervisning är allvarligt. Tiden tillsammans med lärare är helt avgörande för att stärka elevernas kunskaper.

Inför valet 2014 lovade Miljöpartiet och Socialdemokraterna att minska lärarnas administration. Nu visar en undersökning från Lärarförbundet att utvecklingen går i helt motsatt riktning i förhållande till vallöftet. Drygt åtta av tio lärare upplever att mängden administrativa uppgifter att hantera har ökat under de fem senaste åren. 59 procent upplever att uppgifterna ökat kraftigt och ytterligare 27 procent att de ökat något. Utvecklingen måste vändas.

Därför vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att vända utvecklingen och minska lärarnas administrativa bördor?