Lantbrukarnas regelbörda

Interpellationsdebatt 8 november 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Magnus Oscarsson har frågat mig vad jag tänker göra för att minska regelbördan för de svenska lantbrukarna.

Regeringen och våra myndigheter arbetar aktivt med att utveckla en näringspolitik som främjar jobb och tillväxt. När det gäller jordbruket tar regeringen nu ett större grepp genom att ta fram en livsmedelsstrategi. I denna tar regeringen ett brett grepp om frågor som är viktiga för konkurrenskraften såväl i livsmedelssektorn som i jordbrukssektorn. Här utgör förenkling av regelverk en av flera viktiga delar. Regeringens avsikt är att kunna finna en bred parlamentarisk uppslutning i riksdagen för att skapa långsiktiga mål och en strategi för sektorn.

Regeringen anser att arbetet med förenkling av nationella regler ska fortsätta under mandatperioden. Att förenkla för företagen gör det möjligt för företagen att lägga mer tid på att utveckla verksamheten, vilket påverkar såväl deras konkurrenskraft som deras vilja och möjligheter att anställa. För att ge effekt behöver förenklingsarbetet bedrivas på alla nivåer som påverkar företagen. Det är viktigt att regler är ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Myndigheters service, bemötande och att de har korta handläggningstider är också av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter bör, i huvudsak, göras elektroniskt.

Inför all regelgivning, vilket även inkluderar myndigheternas föreskrifter, ska en konsekvensutredning genomföras som bland annat innebär att kostnaderna för företagen värderas och att olika alternativ till regelutformning undersöks. Regeringen avser att intensifiera arbetet med att höja konsekvensutredningarnas kvalitet genom ett utökat stöd och genom utbildning till regelgivarna. En väl utförd konsekvensutredning leder i förlängningen till mer ändamålsenliga regler och därigenom till ökad konkurrenskraft och tillväxt.

Oscarsson konstaterar i sin interpellation att vi troligtvis är det mest ambitiösa landet i världen när det gäller att ta ansvar för miljö, djurskydd, hälsa och kvalitet. Detta är jag, precis som Oscarsson, väldigt stolt över. Regeringen vill förenkla för företagen och samtidigt bibehålla detta ansvar och sprida dessa värden i EU-samarbetet. Arbetet med förenkling av regelverk visar att det delvis är en myt att man behöver sänka nivån på målen för det man önskar reglera. Det finns i själva verket stora möjligheter att förenkla för företagen och samtidigt behålla högt ställda mål. Det handlar om att göra reglerna smartare för att uppnå önskade mål. Det är också viktigt att modernisera regelverk utifrån hur företagens verksamhet utvecklas baserat på ny kunskap och ny teknik.


Anf. 16 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Min interpellation, som handlar om lantbrukets regelbörda, har jag skrivit därför att jag ständigt får frågor om detta på mina resor ute i landet, och jag känner att detta är en angelägen fråga för många. Det måste vara ett bakslag för oss i politiken att lantbrukarnas regelbörda inte minskar utan tvärtom ökar.

Nyligen presenterade tidningen Jordbruksaktuellt en undersökning som visar att antalet regler som en svensk lantbrukare måste hålla sig till har ökat från 274 regler för 20 år sedan till 605 regler i dag. I dagsläget finns det krav för lantbruksföretagare att föra 22 olika journaler, och för 36 olika verksamheter eller handlingar måste lantbrukarna söka tillstånd. Värst är det för de lantbrukare som sysslar med nötdjursuppfödning och med mjölk i samband med växtodling. I dagsläget har de runt 450 lagkrav att ta hänsyn till. Inte nog med att mjölkpriset är väldigt lågt, utan förutom det kommer det här som lök på laxen.

När jag besökte Nässjö för en tid sedan var det en mjölkbonde som sa till mig att varje morgon när han vaknar funderar han på vilken regel som han kommer att bryta mot den dagen. Och så är det för många jag möter. Det är illa, och det handlar inte bara om en liten regel hit eller dit, för det handlar om tusentals kronor som bonden kan få böta om det så bara är ett pyttelitet fel. Så kan det inte fortsätta.

Jag önskar att ministern sätter ned sin fot, och jag önskar att få ett svar från landsbygdsministern om vad han konkret tänker göra.


Anf. 17 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag delar Magnus Oscarssons oro för den växande regelbördan i det svenska lantbruket.

I den undersökning som Oscarsson relaterar till har man tittat på en 20-årsperiod. Under de första tio åren ökade antalet regler med 187 och under den andra perioden med 143. Trots att vi har haft olika regeringar av olika färger, som alla har velat minska antalet regler, har det skett en ökning. Vi kan konstatera att det har skett en ökning av regler sedan EU-inträdet 1995, då vi fick en gemensam jordbrukspolitik. Det är en i många stycken komplicerad jordbrukspolitik som också har inneburit väldigt många regleringar.

Det gäller att driva på. Det måste finnas en förenkling, inte minst inom EU-regelverket och sedan vidare i de nationella reglerna. Detta jobb måste hela tiden pågå.

Den forskningsstudie som Oscarsson refererar till är intressant och har precis påbörjats på Alnarp. Man kommer att följa 100 företag i denna fråga. Jag kommer givetvis att följa denna studie noga.

Vi ska kanske inte måla allt i svart. Det finns också ljuspunkter, Magnus Oscarsson. Jordbruksverkets goda initiativ Förenklingsresan har lett till 100 genomförda åtgärder. Jag säger inte att det är tillräckligt, men det är ett initiativ i linje med hur vi måste fortsätta att jobba.

Under Förenklingsresan har det visat sig att många lantbrukare anser att en god kommunikation är avgörande. Det finns många gånger missar där. Service och bemötande måste också förbättras.

Det är viktigt att ha en balans i tillämpningen och inte gå längre än vad EU-regelverket tillåter.

Det ska vara lätt att göra rätt. Detta behöver genomsyra styrningen av myndigheter så att företagen kan fokusera bättre på sin verksamhet.

Regeringen har mål för förenklingar fram till 2018 i två olika delar. Den första delen är bättre service. Det ska bli enklare att lämna uppgifter, servicen ska bli bättre och handläggningstiderna ska förkortas. Den andra delen är mer ändamålsenliga regler. Här är målet att reglerna ska främja företagens tillväxt och att kostnader till följd av regler ska minska.

Tidigare fokuserades förenklingsarbetet enbart på kostnader för administration till följd av regler. Den 40-procentiga minskningen av administrativa kostnader, som Magnus Oscarsson tar upp i interpellationen, handlar om regelverk för spårbarhet i livsmedelskedjan. Det var givetvis bra, men i den undersökning som Tillväxtverket gjorde svarade företagen att de inte har märkt av denna förenkling. Det gjorde att alliansregeringen breddade målet. Det arbetet fortsätter denna regering med, för det är viktigt att vi breddar detta.


Anf. 18 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Precis som du är inne på är allt inte denna regerings fel utan även föregående regeringars.

Det är dock bra att föra ett resonemang om detta, för när jag möter en bondekår som är så frustrerad känner jag att vi måste ta upp det i kammaren och diskutera det med ministern.

Det är bra att ministern har förståelse för lantbrukarnas frustration, men det räcker inte. Det måste gå från prat till verkstad.

Nyligen kom en konkurrenskraftsutredning. Den visar med tydlighet att med denna regelbörda minskar svenska lantbrukares chans att konkurrera i jämförelse med europeiska bönder.

Det här är tyvärr inte de enda bördor våra svenska bönder har. Det finns fler tyngder i den svenska bondens ryggsäck. Det handlar inte bara om fler och fler regler utan också om skatter. Det gäller exempelvis dieselskatten, som du som minister har ansvar för. Nu talas det dessutom om att regeringen ska införa en vägslitageskatt. Pålagor och regelbördor ökar, och hela tiden blir det en massa kostnader för lantbrukarna.

Det är bra det du säger, ministern, och att saker är på gång. Men jag undrar: När kan lantbrukarna se en effekt av det du har sagt i dag?


Anf. 19 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Digitaliseringen håller på att förändra mycket både i vårt land och globalt. It-driven verksamhet skapar tillväxt och nya jobb. Det krävs också mycket nytänkande. Det är därför ingen slump att ordet "digitalisering" kommer först i regeringens målbild för regelförenklingsarbetet.

Det är viktigt att Sverige är digitalt, transparent och innovationsfrämjande för att enklare ha konkurrenskraftiga företag. Vi ska ha tydliga förenklingsfokus och digitala processer som anpassas till företagens förutsättningar.

Ett mycket gott exempel är Skatteverket, som har kommit långt i dessa frågor. Många andra myndigheter följer nu efter. Det ska vara lättare att göra ändringar om något visar sig ha blivit fel.

Politiken behöver ta ett bredare och mer långsiktigt grepp för att nå konkreta resultat.

En viktig verkstad, som det är bra att Magnus Oscarsson efterlyser, är den livsmedelsstrategi som regeringen har tagit fram. I det förslag till proposition som jag vet att Magnus Oscarsson har läst finns ett helt kapitel om regler och villkor.

Det är viktigt att vi hittar en samsyn för att kunna hantera dessa frågor som är så viktiga för svenskt jordbruk, för hela industrin och för svenska konsumenter. Därför söker regeringen en bred uppgörelse i Sveriges riksdag om livsmedelsstrategin. Det handlar som sagt också mycket om regelförenklingar.

Vad gäller det Magnus Oscarsson tar upp om verkstad jobbar Jordbruksverket, förutom med Förenklingsresan, kontinuerligt med att förenkla sina föreskrifter.

Låt mig ge några exempel. Villkorad läkemedelsanvändning för mjölkbönder förenklar och utvecklar det sjukdomsförebyggande arbetet. Ett annat exempel är enklare bestämmelser om frivilliga djurhälsoprogram. Dessa regler har mottagits mycket väl av näringen. Ett tredje exempel är flexiblare bete för mjölkkor. Man bibehåller antalet dagar men minskar administrationen. Detta har också tagits emot positivt av näringen.

Det är inte tillräckligt, men det är några exempel på att vi har en verkstad. Jag lovar Magnus Oscarsson att jag inte kommer att släppa dessa frågor. Detta arbete kommer att fortsätta.


Anf. 20 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaren. Jag tycker att det låter hoppfullt, för du ser bekymren. Men jag undrar ändå: När exakt kommer vi att få se detta?

Det finns en otrolig frustration över att regelbördan bara ökar hela tiden, och man önskar att man kunde se att den minskar. På grund av denna börda är det svårt för exempelvis den svenska mjölkbonden att konkurrera på samma villkor som den europeiska bonden.

Här kan regeringen faktiskt göra något. Ministern kan sätta ned foten och tala med exempelvis Jordbruksverket om hur man hanterar bönder när man är ute och träffar dem på plats. Jag hör ideligen att bönder anser att de kontrollanter som kommer till gården inte frågar hur de kan hjälpa utan snarare hur de kan stjälpa.

Jag tycker att du ska ha med dig hur man får till detta, herr minister. Du tar exempelvis upp Skatteverket, som jag tycker har gjort ett enastående arbete med hantering av kunderna. Jag önskar att det hade varit likadant med de kunder som Jordbruksverkets kontrollanter träffar. Jag önskar att mjölkbönder och lantbrukare över huvud taget kunde se en förändring. Jag hoppas att detta inte tar tio år, herr minister, utan kanske bara en månad.


Anf. 21 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Magnus Oscarsson frågade när exakt det kommer att genomföras. De exempel från Jordbruksverket som jag radade upp är genomförda. Det arbetet är avklarat, men det finns mycket mer att göra.

Ett jobb som inte är klart är livsmedelsstrategin. Jag hoppas att den kommer så fort som möjligt. Jag vet att du är en landsbygdspolitiker som vill mycket och väl, Magnus Oscarsson. Du har haft möjlighet att göra skillnad, och jag önskar att du hjälper till här i slutskedet så att vi får ihop livsmedelsstrategin.

Det är ett tufft jobb många gånger. Den förra regeringen jobbade mycket för att få till förenklingar när denna programperiod för EU:s budget utformades.

Vi har fått en förgröning. Det regelverk som finns är väldigt besvärligt, och det förslag som kommissionen nu har kommit med skulle ytterligare förvärra situationen. Där har vi agerat tillsammans med 20 andra länder för att få tydligare regler. De är inte bra, men vi har delvis lyckats få kommissionen att skjuta upp de strikta reglerna. Man vill förändra i sämre riktning fram till 2018, så vi får se om vi lyckas fullt ut.

Ett annat stort problem är tvärvillkoren. Det finns saker där vi har lyckats påverka kommissionen när det gäller lantbrukarnas sanktioner. Man har förändrat dessa så att ett fel som görs första gången inte ska innebära så hårda sanktioner. Vi trycker på mycket på EU-nivå och jobbar också med det nationella regelverket.

Tack, Magnus, för en bra debatt i en mycket viktig fråga!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:87 Lantbrukarnas regelbörda

av Magnus Oscarsson (KD)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Det svenska jordbruket är troligtvis det mest ambitiösa i världen när det gäller att ta ansvar för miljö, djurskydd, hälsa och kvalitet. Detta ska vi vara stolta över. Men om regelbördan blir för betungande riskerar vi att förlora det svenska jordbruket.

Nyligen presenterade tidningen Jordbruksaktuellt en undersökning som visar att antalet regler som en svensk jordbrukare måste förhålla sig till har ökat från 274 stycken år 1996 till 605 i dag. I dagsläget finns det krav på lantbruksföretagare att föra 22 olika journaler, och för 36 olika verksamheter eller handlingar måste man söka tillstånd.

Även om antalet regler inte ger en exakt bild av hur regeltrycket upplevs så är det en viktig signal om att regelmängden ökar. Det har uppskattats att de regelförenklingar som genomfördes under alliansregeringens tid 2006–2014 minskade kostnaderna för böndernas administrativa arbete med omkring 40 procent. Frågan om regelförenklingar är således komplex men likväl angelägen.

Kristdemokraterna anser att regelbördan inom jordbruket måste minska.

Det finns en bred uppslutning i riksdagen om att svenska bönder ska konkurrera med sina europeiska kollegor på en gemensam marknad. Men med en ständigt växande regelbörda får de svenska bönderna allt sämre chanser i denna konkurrens. Detta visas också av Konkurrenskraftsutredningen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Vad tänker statsrådet göra för att minska regelbördan för de svenska lantbrukarna?