Länsstyrelsernas tillsynsansvar för barn och ungdomar

Interpellationsdebatt 7 mars 2008

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 34 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Monica Green har egentligen interpellerat Göran Hägglund och Mats Odell på de här frågeområdena, men båda interpellationerna har hamnat hos mig. Det blir till att hålla till godo med det. Monica Green har frågat statsrådet Odell om han tänker vidta några åtgärder för att förbättra länsstyrelsernas möjligheter att bedriva sitt tillsynsansvar för barn och ungdomar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. För cirka fyra månader sedan överlämnade Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten sitt slutbetänkande Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten till mig. Utredningen föreslår bland annat att tillsynen organiseras om för att skapa en stark, tydlig och mindre sårbar tillsyn samt att tillsynen får en resursförstärkning. Utredningen har remissbehandlats och remisstiden gick ut för bara några dagar sedan. Utredningen har haft ett särskilt tilläggsuppdrag att överväga och föreslå åtgärder som särskilt stärker tillsynen över barns och ungas rättigheter inom socialtjänstens olika områden. De förslag som utredningen redovisar i denna del omfattar sammanfattningsvis att det ska utvecklas metoder för hur tillsyn som rör barn och unga ska genomföras, att tillsynsmyndigheten ska ta fram särskild information till alla barn och unga som får insatser - information om deras rättigheter och hur de kan komma i kontakt med tillsynsmyndigheten - och att alla HVB för barn och unga ska besökas för tillsyn minst två gånger per år, varav ett ska ske oanmält. Utredningens förslag tillsammans med samtliga remissvar ska nu noggrant gås igenom och beredas i Regeringskansliet. Men jag vill påpeka att tillsynen av socialtjänstens verksamheter för barn och unga även är och har varit ett prioriterat område under 2006, 2007 och 2008. Länsstyrelserna har haft och har fortfarande extra resurser för detta. Till resurserna har fogats ett par omfattande uppdrag. Länsstyrelserna ska bland annat utöva operativ tillsyn över enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser, granska hanteringen av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar, granska dokumentation och handläggning av utredningar och se till att hanteringen är rättssäker samt att barn kommer till tals och granska hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa. För de 10 miljoner kronor som länsstyrelserna får årligen för 2007 och 2008 ska man dessutom utöva tillsyn av samtliga enskilda HVB för barn och unga. Det så kallade Barnuppdraget ska redovisas för mig i slutet av mars i år. Jag är dock inte övertygad om att det enbart räcker med tillsyn för att komma åt de problem som många barn och unga drabbas av i form av bland annat övergrepp och våld i familjer. Regeringen har på mitt initiativ därför nyligen tillsatt en utredning som ska se över hur skyddet för utsatta barn kan stärkas. Den ska också överväga om alla åtgärder som berör barn borde sammanföras till en särskild barnskyddslag.

Anf. 35 Monica Green (S)

Herr talman! Tack för att vi kan ha den här diskussionen. Jag hade ställt frågorna till Mats Odell, och det var av den anledningen att det är Mats Odell som ger pengar till länsstyrelserna. Jag var också förvånad över att den generationsväxlingssatsning som Socialdemokraterna införde med 130 miljoner extra till länsstyrelserna, alltså 330 tjänster, har dragits in av den borgerliga regeringen. Det finns alltså 330 tjänster färre på länsstyrelserna nu för att kunna arbeta med tillsyn över bland annat sådana hem som vi pratar om nu. Det beklagar jag. Maria Larsson påpekar att regeringen har fortsatt att ge stöd såsom vi gjorde med de 10 miljoner som Socialdemokraterna började med för att tillsynen skulle bli bättre. Vi har ju tyvärr sett exempel på hem där barn inte har fått den behandling som de behöver när de har blivit omhändertagna. Därför måste det ske en tillsyn, och man måste fortsätta med det. Jag blir då oroad över att länsstyrelserna får mindre anslag än tidigare, bland annat genom indragningen av det som vi kallade för en generationsväxling. Dessutom är jag lite oroad över den privatiseringsiver som finns i samhället i dag. Finns det planer på att man ska privatisera även sådan här tillsyn? Jag har inte sett några exempel på det än, men vi ser ju privatiseringar på alla andra områden, och då måste jag ju ställa den frågan. Kan det bli så i framtiden att även sådana saker ska privatiseras? Det var de frågorna jag ville ha svar på. De barn som vi faktiskt pratade om redan i den förra interpellationen, de utsatta barnen, måste bli omhändertagna på ett bra sätt när det har gått så långt i familjer att man inte klarar det längre. Då måste också länsstyrelserna ha ett tydligt uppdrag och också ha resurser till att klara av den här tillsynen på ett bra sätt eftersom det är så många som far illa annars.

Anf. 36 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Det är inte bara Mats Odell som ger pengar till länsstyrelserna. Det kommer också pengar från andra budgetar, vilket man ser om man tittar på det departementsvis. Eftersom länsstyrelsen har hand om också den sociala tillsynen, som ligger inom mitt ansvarsområde, är det jag som ansvarar för den delen också gentemot länsstyrelserna. De 130 miljoner som Monica Green talade om var ju en förstärkning för att dölja lite arbetslöshet inför valet. Man tillförde mycket pengar till länsstyrelserna, men av de tjänster som tillskapades för att dölja arbetslösheten var det ju en försvinnande liten del som sysslade med social tillsyn. Det vet både Monica Green och jag. De pengarna har för övrigt också Socialdemokraterna nu dragit tillbaka. Däremot håller jag med om att tillsynen är väldigt central och väldigt viktig. Den är ett av de viktigaste instrumenten för att se till att vi har en väl fungerande vård för barn och unga när samhället måste ingripa. Det första är alltid att förebygga att ett omhändertagande sker och att ge stöd åt föräldrar i deras roll i hemmiljön, men ibland finns det inga andra val, utan ett ingripande måste ske. Att då garantera att det blir så positivt som det kan bli i den situationen och i den utsattheten, ja, det är min allra högsta prioritering och någonting som vi har arbetat väldigt mycket med. Vid sidan av tillsynen måste vi ha en bra lagstiftning som är till gagn för barnets bästa. Därför har riksdagen beslutat om en proposition med en lagändring som nu träder i kraft den 1 april, och jag är väldigt glad att den kommer på plats. Den stärker barns möjlighet att få komma till tals och att få sin egen vilja dokumenterad vid ett ingripandeförfarande. Det ska också vara en del av beslutsunderlaget när man måste gå in med LVU. För mig är det en oerhört central och viktig förbättring. Man får aldrig som vuxen tala över huvudet på ett barn, den det berör, vid ett ingripande som ett omhändertagande. Barnet ska ha rätt till information och rätt att få uttrycka sin vilja och att få den viljan dokumenterad. Sedan måste vi också, när en placering har skett i familjehem eller i ett HVB, ha en väl fungerande tillsyn. Därför har vi nu gett länsstyrelserna extra pengar just därför att de ska kunna ha tillsyn av varje HVB. Varje HVB ska besökas. Det är också det som den nya Tillsynsutredningen föreslår, nämligen att man ska ha kontinuerliga besök. Det ska vara två besök per år till alla, och ett ska vara oanmält. Man ska kunna tala med barnet utan att det finns andra vuxna i närheten. De här sakerna kan man tycka är självklarheter, men så har inte tillsynen gått till. Därför är det viktigt att vi kringgärdar tillsynen med ett ganska strikt reglemente, och allt ska ske med utgångspunkt i barnets bästa för att ge barn förutsättningar, också i utsatthet, att få en så trygg och förutsägbar tillvaro som möjligt så att tillit till vuxenvärlden kan skapas också utifrån denna utsatthet.

Anf. 37 Monica Green (S)

Herr talman! Jag tycker att det är beklagligt att Maria Larsson påstår att hårt arbetande tjänstemän på länsstyrelserna, som gör ett oerhört viktigt jobb med bland annat den här tillsynen, skulle syssla med något slags dold arbetslöshet. Det är väldigt låg retorik, tycker jag. Det är möjligt att man försöker använda sig av det från den borgerliga regeringens sida, men det är oerhört trist att man påstå att tjänstemän på länsstyrelserna, som gör ett så oerhört viktigt jobb, finns där för att de ska dölja arbetslöshet. Det är tragiskt att man ser det på det sättet från regeringens sida, och det är också tragiskt att man har dragit in de pengarna. När det gäller de särskilda medel för tillsyn, som vi startade med under vår socialdemokratiska tid i regeringsställning och som också regeringen har fortsatt med, har vi nu utökat dem i vårt budgetalternativ. Vi vill ha en större satsning på den tillsynen eftersom vi tycker att det här är så viktigt. Men regeringen har inte ökat på det utan behållit det som vi hade tidigare. Vi har en högre anslagsnivå i vårt budgetalternativ. Min interpellation handlade ju faktiskt inte bara om själva tillsynen utan också om de utsatta barnen och om att 26 procent av Sveriges tonåringar säger att de har personliga problem och att de inte har någon att tala med utanför familjen när det uppstår en krissituation i familjen. De saknar en person att få tala med, som jag beskriver i interpellationen. De behöver ha en skolkurator eller skolsköterska, eller någon annan vuxen, som de kan tala med när det uppstår en kris i familjen. Dessutom beskriver jag i interpellationen den barnfattigdom som enligt EU:s definition ökar i Sverige i dag. I Sverige finns drygt en miljon hushåll med barn, och en undersökning som riksdagens utredningstjänst gjort visar att 10 000 barnhushåll som tidigare inte var fattiga nu är det. Jag undrar hur Maria Larsson ser på detta. Hur ska man stödja familjerna för att motverka barnfattigdomen i Sverige? Det är beklagligt att samhället blir tudelat och klyftorna ökar. Jag skulle gärna vilja ha kommentarer även till detta, vilket jag också skrev i interpellationen.

Anf. 38 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Låt oss först klara upp detta med de 130 miljonerna. Det låter nästan som om Monica Green skäms över att Socialdemokraterna gjorde en arbetsmarknadspolitisk satsning. Det är inget att skämmas över, men man får ta sakerna för vad de är. Vad gäller de 330 jobben var 210 av dem traineeutbildningar för att så småningom fylla kompetensen. De var inte på något sätt specialdestinerade till tillsyn av den sociala barn- och ungdomsvården. Det ska vi ha klart för oss. Sedan var det 100 arbetstillfällen som skulle förstärka ärendehandläggning och tillsyn, men det gällde den totala tillsynen vid länsstyrelserna. Endast en bråkdel av dem sysslade med tillsynen av den sociala barn- och ungdomsvården. Vi måste ha lite ärlighet i debatten, Monica Green, och inte fara med siffror som ger intrycket att 330 personer hade extra tillsyn över den sociala barn- och ungdomsvården. Så var inte fallet. Den satsningen var på marginalen och hade andra bevekelsegrunder. De kan ha varit väl så viktiga, men de måste betraktas för vad de var. Nu handlar debatten om den sociala barn- och ungdomsvården, och då är det den vi ska diskutera. Därför ska vi också använda de siffror som är relevanta för just den debatten. När det gäller de pengar ni från början tillförde var inte heller de specialdestinerade till den sociala barn- och ungdomsvården. De 10 miljoner som nu finns har vi gett tydliga uppdrag för. Barnuppdraget kommer att redovisas för mig. Den andra satsningen fortsätter även under 2008, och jag hoppas få en bra rapport från länsstyrelserna över vad de åstadkommit. Jag tror att det i framtiden kan behövas ökade insatser för tillsyn. Tillsynsutredningen pekar tydligt på att det finns behov av mer resurser. Det är en fråga som vi så småningom naturligtvis måste ta ställning till. Tillsynen är central. Den är ett organ för att kontrollera att ingen faller mellan stolarna, att inga glapp uppstår när människor hamnar i utsatthet. Jag ser det som oerhört viktigt att vi har en aktiv och duktig tillsyn, och det kommunicerar jag givetvis på ett tydligt sätt i våra regleringsbrev till länsstyrelserna. Det var därför de fick uppdraget. Barnfattigdomen ökar, säger Monica Green. Ja, så kan det vara, även om vi ännu inte har riktigt tydliga siffror. Eftersom barnfattigdomen är ett relativt mått beror ökningen i sin tur på att arbetslösheten sjunker och många människors inkomster ökar. Det låter paradoxalt, men så fungerar det. Andelen hushåll som har inkomster under 50 procent av medianinkomsten ökar. Det vi alltså har att förhålla oss till är ett relativt mått. Jag vill nog tro att också Monica Green är glad över att fler människor i vårt land i dag har ett jobb och får ökade inkomster. Det tror jag är ett av de allra tyngst vägande skälen till att kunna trygga en bra tillsyn i framtiden. Vilka resurser vi har hänger ihop med att ha en väl fungerande välfärd och en väl fungerande tillsyn. Det gäller också att vi har många människor i jobb och får skatteintäkter så att människors levnadsstandard ökar. Sedan ska resurserna och samhällets skyddsnät finnas på plats för dem som hamnar i utsatthet. Därom är vi överens.

Anf. 39 Monica Green (S)

Herr talman! Det är jättebra att det tillkommer fler jobb i samhället. Det är kanon att vi efter en lång tid av internationell högkonjunktur och ordning och reda i statens finanser sett till att vi får nytta av högkonjunkturen så att det blir fler jobb. Det var 150 000 nya jobb som kom till under vårt senaste år i regeringsställning. Endast 60 000 nya jobb kom till under förra året. Nu ser vi dessutom att tillväxtsiffrorna inte ökar i den takt som Anders Borg tidigare trodde, utan han har fått skriva ned tillväxttakten. Tyvärr kommer vi inte att få se arbetslösheten minska lika mycket framöver. Men vi ska glädjas åt den högkonjunktur som vi för närvarande har, och vi får hoppas att Sverige kan hålla kvar den så länge som möjligt. Det var alltså under vår tid i regeringsställning som högkonjunkturen började och betydligt fler kom i arbete under vårt sista regeringsår, 2006. Det är vi glada och stolta över. Vi är också glada och stolta över att det just nu tillkommer jobb. Där har vi absolut inte någon annan uppfattning. Då kan vi också använda de skattemedel som kommer in. När människor är i arbete kan vi använda skattemedlen på ett bra sätt, bland annat se till att tillsynen vid länsstyrelserna fungerar väl. Därför har vi i vårt budgetalternativ satsat mer på sådan tillsyn. Jag skäms inte för ett ögonblick över att vi gjorde en generationsväxling och satsade på det vid länsstyrelserna. Det var Maria Larsson som påstod att det var fråga om något slags dold arbetslöshet. Det var hon som tog de orden i sin mun. Det var inte jag. Jag tycker att de gjorde ett mycket bra arbete, och jag beklagar att den borgerliga regeringen inte vill satsa på det sättet.

Anf. 40 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Så roligt att både Monica Green och jag kan glädjas åt att jobben växer i Sverige! Monica Green är kanske en av bedömarna, men det finns bland annat ganska många utländska bedömare som säger att omläggningen av politiken i Sverige har genererat en del av de nya jobben. Ja, en del är konjunkturberoende, precis som det var under Socialdemokraternas tid, men det betonas att omläggningen av politiken renderat de 60 000 nya jobben. Totalt handlar det om 163 000 nya jobb. Det är fantastiskt och visar att man med politiska medel, genom att skruva om, kan få fram fler jobb än vad som skulle uppstått enbart ur ett konjunkturläge. Sverige utpekas från Europa som ett föredöme, som det land som lyckats allra bäst under den här högkonjunkturen när det gällt att tillskapa nya jobb. Högkonjunkturen finns på plats i alla länder, men den skapar inte alltid nya jobb. Det beror till stor del på hur politiken utformats. Herr talman! Jag har pekat på en hel del saker som denna regering gör för att öka barns skydd i händelse av utsatthet. Jag har pekat på att vi redan nu har satt en lagstiftning på plats som jag tror kommer att bli väldigt central. Barn får rätt att komma till tals, de har rätt att bli dokumenterade och deras vilja ska vara en del av beslutsunderlaget. Jag har tillsatt en utredning som ska titta på hur vi kan stärka skyddet för de utsatta barnen ytterligare. Vi har dessutom gett en stor resursförstärkning till psykiatrin, varav merparten gått till just barn- och ungdomspsykiatrin. Stora satsningar är på gång för att åtgärda problemet. Därtill kommer att vi ska ha en väl fungerande tillsyn, och remissinstanserna har nu tittat på Tillsynsutredningens förslag. De har vänt och vridit på det, och jag ser fram emot att få en sammanställning av remissvaren för att se hur vi kan gå vidare och ytterligare förstärka tillsynen. Jag tackar för debatten.

den 20 februari

Interpellation

2007/08:417 Länsstyrelsernas tillsynsansvar för barn och ungdomar

av Monica Green (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Det blir allt tuffare att växa upp i dagens samhälle. Många barn och ungdomar upplever att de far illa, inte blir sedda eller att de till och med saknar en framtid. 26 procent av Sveriges tonåringar har inte någon utanför familjen att tala med när de har personliga problem. Bris frågade nyligen nästan 10 000 14–17-åringar vem de skulle kontakta om de har personliga problem. Nära hälften av ungdomarna svarar att det är svårt att få tag på en skolsköterska eller skolkurator vid behov. Lika många menar sig inte veta något alls om socialtjänsten.

Det här är en utmaning för hela vuxenvärlden. Det handlar om ett förebyggande arbete – bättre utbildning för socialpersonal, fler skolsköterskor och kuratorer. Men det handlar också om att stödja utsatta föräldrar att klara av sin föräldraroll.

När fattigdomen ökar bland utsatta familjer kan alkohol, droger och brottslighet bli ett större problem både för barnen i familjerna och för samhället. Barnfattigdomen enligt EU:s definition ökar i dag i Sverige. Det finns i dag drygt en miljon hushåll med barn i Sverige. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst har regeringens politik gjort drygt 10 000 barnhushåll, som tidigare inte var det, fattiga. Arbetslöshet och sjukdom ses av den nuvarande regeringen mer som den enskildes problem än som samhällets. Det förs nu en konsekvent politik där den som blir arbetslös eller sjuk ska få sin ekonomiska standard kraftigt försämrad. Detta går givetvis ut över barnen i de familjerna.

Kommunerna har, genom socialtjänstlagen, ett särskilt ansvar för de barn och ungdomar som har den här typen av problem. Men de har inte fått ökade resurser för att möta den nya verkligheten. Länsstyrelsernas tillsynsansvar får då allt större betydelse för att se till att barn som far illa verkligen får rätt stödinsatser. Det kan vara fråga om barn som har utsatts för övergrepp och våld i familjen. Det kan vara fråga om barn som själva håller på att fastna i missbruk och kriminalitet. För dessa barn gäller bara en enda devis i dessa situationer, och det är att när familjen är svag måste samhället vara starkt.

Många av dessa barn placeras på olika typer av institutioner, privata eller offentliga, eller är föremål för insatser av annat slag från exempelvis socialtjänst. I detta sammanhang är länsstyrelserna statens verktyg för att övervaka både de kommunala och de privata verksamheterna. De allra flesta barn får ett betydligt bättre liv genom samhällets insatser, men ibland fungerar det inte som tänkt.

Då och då när saker och ting går snett flammar det upp bloss i debatten, till exempel när det gällde mordet på Bobby eller det som hände i Vetlanda. Men det är undantag därför att dessa barn oftast inte är i centrum av den politiska debatten. Det stora flertalet barn får inga rubriker. De har själva inga starka röster. Många har därför talat om denna grupp av barn som de glömda barnen. Men de får inte glömmas bort, vare sig här i riksdagen, hos länsstyrelserna eller ute i kommunerna.

Det är upp till varje kommun att inom socialtjänstlagens ram och mot bakgrund av det kommunala självstyret organisera detta. Men alla nivåer ska följa FN:s barnkonvention. Det tillsynsansvar som utövas av länsstyrelserna är dock i allra högsta grad en fråga för både regeringen och riksdagen.

Min fråga är därför:

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förbättra länsstyrelsernas möjligheter att bedriva sitt tillsynsansvar för barn och ungdomar?