Kvotering inom brandkåren

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 18 mars 2016

Interpellation: Kvotering inom brandkåren

Interpellation 2015/16:423 av Kent Ekeroth (SD)

Interpellation 2015/16:423 Kvotering inom brandkåren

av Kent Ekeroth (SD)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

För inte så länge sedan var kraven för att bli brandman mycket högre än de är i dag. Men kraven började sedermera sänkas för att de styrande av någon anledning såg det som ett problem att, som statliga Räddningsverket (sedermera MSB) uttryckte det, ”alltför hårda fysiska test leder till att få kvinnor blir brandmän”.

Stefan Lundqvist, utbildningsansvarig på Räddningsverket, sa följande: ”Räddningstjänsten ska avspegla samhället i stort.”

Räddningsverkets förslag om att ta fram nya riktlinjer för anställningskraven på brandmän välkomnades av Per Widlundh, förbundsdirektör för Räddningstjänst Syd: ”Naturligtvis ska både killar och tjejer klara av jobbet men ett par av momenten i testerna som vi använder idag kan missgynna kvinnor.”

MSB fortsätter på det inslagna spåret. På deras hemsida står det att de måste ”öka andelen kvinnor och medarbetare med annan etnicitet”.

På Räddningstjänst Syds hemsida står det i sin tur: ”Målet är att tre av fem arbetslag ska ha lika många kvinnor som män.”

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kallar det ”sned” fördelning att ”endast ett par procent av de heltidsanställda brandmännen och räddningstjänstpersonal i beredskap är kvinnor”.

Alla tre storstadsregionerna i Sverige har sänkt de fysiska minimikraven för brandmän – allt för att uppnå det som beskrivs ovan. Att det endast inom Stockholms län vid de fyra olika räddningstjänsterna existerar fyra olika krav på fysik och utbildning vittnar om ett famlande från kommunerna.

Dokumentärkanalen Samhällsmagasinet uppmärksammade detta i sin dokumentär En räddningstjänst i kris?, som visar hur Södertörn, ett av Sveriges största brandförsvarsförbund, valt bort rutinerade och kompetenta svenska män, till förmån för kvinnor och invandrare, som saknade grundläggande kunskaper och/eller förutsättningar.

Antagningskraven har sänkts, och diskriminering av män och svenskar har institutionaliserats. Allt detta leder till minskad säkerhet för allmänheten.

Jag vill därför fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilket anser statsrådet ha högst prioritet: att räddningstjänsten ska spegla befolkningssammansättningen eller att den ska få in bästa möjliga kompetens för att kunna utföra sitt huvuduppdrag?

Ämnar statsrådet förändra lagar, regler, förordningar eller annat för att stoppa kvoteringen och de riktade kampanjerna till kvinnor och invandrare?

Avser statsrådet att verka för att införa nationella enhetliga krav som är anpassade efter den verkliga arbetssituation som gäller för brandmän?