Kvaliteten i lärarutbildningen

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 8 maj 2006

Interpellation: Kvaliteten i lärarutbildningen

Interpellation 2005/06:345 av Nilsson, Ulf (fp)

den 11 april

Interpellation 2005/06:345 av Ulf Nilsson (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Kvaliteten i lärarutbildningen

SCB visade i rapporten Gymnasieungdomars studieintresse häromveckan att andelen elever som kan tänkas sig att studera till lärare har sjunkit mycket kraftfullt de senaste åren. Läsåret 1997/98 ville 10 procent av gymnasieeleverna bli lärare medan de 2005/06 bara var 6 procent.

Siffrorna är mycket oroväckande, särskilt med tanke på att Högskoleverket i sin rapport Högskoleutbildningarnas dimensionering har varnat för en ökande brist på lärare. Dessutom visar Skolverkets statistik att ungefär under samma period har antalet personer som fastanställts som lärare utan rätt utbildning fyrdubblats.

Men även om vi inte skulle ha en brist på lärare är det av yttersta vikt att läraryrket är populärt, så att de bästa studenterna väljer att bli lärare. För att öka intresset för ungdomar att läsa till lärare krävs att statusen på utbildningen höjs. Jag har tyvärr hört många lärarstudenter säga att utbildningen är alldeles för kravlös, något som också styrkts av Högskoleverkets utvärdering förra året. Idag läser till exempel gymnasielärare i fysik och förskollärare samma utbildning i tre hela terminer. Folkpartiet anser att lärarutbildningen måste bli mycket mer specialiserad mot olika läraryrken. Ämneskunskaperna måste höjas, inte minst för dem som undervisar grundskolans äldre elever.

En lärarutbildningsreform måste genomföras under kommande år för att anpassa lärarutbildningen till den europeiska Bolognaprocessen, .Jag tror att detta är ett bra tillfälle att samtidigt komma till rätta med de kvalitetsbrister som finns. En naturlig utveckling av lärarutbildningen skulle vara att  gymnasielärare liksom ämneslärare i grundskolans högre årskurser i framtiden ska avlägga en internationellt gångbar masterexamen i enlighet med Bolognaprocessen. Detta skulle innebära en kraftig höjning av kraven på ämneskunskaper för högstadielärarna. Deras utbildning skulle därmed behöva förlängas.

Det är ett dubbelt problem att allt färre vill bli lärare samtidigt som allt fler lärare är obehöriga.

Jag vill mot denna bakgrund fråga utbildningsministern vilka åtgärder han vill vidta för att höja kvaliteten i lärarutbildningen.




………………………………………

Ulf Nilsson (fp)






                 Överlämnas enligt uppdrag


                 Ulf Christoffersson