Kustbevakningens regionledning och ledningscentral i Karlskrona

Interpellationsdebatt 14 juni 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 14

Anf. 42 Sten Tolgfors (M)

Fru talman! Peter Jeppsson har frågat mig vilka synpunkter jag har på den regionala fördelningen när det gäller Kustbevakningens verksamhet samt hur jag avser att behoven i Karlskrona, i den verksamhet som Kustbevakningen i dag genomför, ska kunna genomföras i framtiden när nedläggningsbeslutet förverkligas. Eva Sonidsson har frågat mig hur jag avser att agera för att bevara Kustbevakningen i Härnösand. De båda interpellationerna ställs mot bakgrund av Kustbevakningens interna översyn av myndighetens framtida regionala organisation, som redovisades tidigare i år, och det beslut som Kustbevakningens generaldirektör fattade i samma fråga den 9 maj i år. Jag besvarar därför interpellationerna i ett sammanhang. Som jag framfört i tidigare interpellationssvar (2010/11:164 och 174) är översynen av den regionala organisationen inte föranledd av uppdrag från Försvarsdepartementet. Regeringen beslutar inte om Kustbevakningens interna organisation. Myndighetens interna organisation bestäms och fastställs av myndigheten genom beslut av dess generaldirektör. Målet med den nya regionala organisationen är, enligt Kustbevakningen, att få mer kustbevakning för pengarna. Genom beslutade effektiviseringar i den egna verksamheten frigörs omkring 19-23 miljoner kronor, till förmån för den sjöburna operativa verksamheten. Antalet anställda i den sjögående verksamheten ökas, och myndighetens ansvar för bland annat sjöövervakning och miljöräddningstjänst längs hela Sveriges kust stärks. Generaldirektörens beslut innebär att det inom Kustbevakningen bildas två regioner, norra regionen och södra regionen, med regionledningar i Stockholm och Göteborg. Varje regionledning kommer att ha en ledningscentral. Därutöver skapas två samverkanskontor med placering i Härnösand och Karlskrona, vilka knyts till respektive regionledning. Kustbevakningen kommer således även fortsättningsvis att vara lokaliserad på samtliga fyra orter, och myndighetens huvudkontor kommer fortsatt att vara lokaliserat i Karlskrona. Viss kustbevakningspersonal med placering i Karlskrona och Härnösand kan enligt Kustbevakningen påverkas av myndighetens nya regionala organisation. Myndigheten har ansvaret att säkerställa att alla som påverkas av den nya organisationen tas väl omhand. Den nya regionindelningen planeras vara operativ från och med den 1 oktober 2011.

Anf. 43 Peter Jeppsson (S)

Fru talman! Försvarsministern har i sitt svar på min interpellation redogjort för hur regeringen ser på frågan om Kustbevakningens verksamhet i Karlskrona. Jag kan tyvärr bara konstatera att det inte blir något tydligt svar, men det var inte heller väntat. Svaret brukar vara detsamma, att myndigheterna gör som de vill till synes utan insyn eller kritisk granskning. Men, fru talman, jag vill för formens skull läsa upp vad min fråga beskriver och därefter ge lite kommentarer och följdfrågor. "Vi i Blekinge har nyligen nåtts av nyheten att Kustbevakningens verksamhet, i form av regionledning och ledningscentral, i Karlskrona planeras läggas ned. Det är för mig en gåta att regeringen, till synes passivt, ser på när detta sker utan att värna den viktiga verksamhet som Kustbevakningen i Karlskrona utför. Ett beslut i den riktning som nu föreslås är ett dråpslag mot den profession samt den lokala och regionala miljökännedom som finns i organisationen. Jag vill därför fråga försvarsministern: Vilka synpunkter har försvarsministern på den regionala fördelningen när det gäller Kustbevakningens verksamhet? Hur avser försvarsministern att behoven i Karlskrona, i den verksamhet som Kustbevakningen i dag genomför, ska kunna genomföras i framtiden när nedläggningsbeslutet förverkligas?" Fru talman! Försvarsministern säger att generaldirektörens beslut innebär att det inom Kustbevakningen bildas två regioner, norra regionen och södra regionen, med regionledningar i Stockholm och Göteborg och att varje regionledning kommer att ha en ledningscentral. Dessutom kommer det att skapas två samverkanskontor med placering i Härnösand och Karlskrona vilka knyts till respektive regionledning. Men, fru talman, denna omorganisation känns konstlad. Varför ska man lägga ned en väl fungerande regionledning och ledningscentral för att skapa något annat? Hur kan det säkerställas att det inte blir ett kontorsrum utan reella arbetsuppgifter? Vad innebär ett samverkanskontor? Vidare anser ministern att regeringen inte beslutar om Kustbevakningens interna organisation. Myndighetens interna organisation bestäms och fastställs av myndigheten genom beslut av dess generaldirektör. Men här kommer det intressanta: På Kustbevakningens egen hemsida står det nämligen att läsa att "de övergripande målen för Kustbevakningens verksamhet beslutas av riksdagen medan den närmare styrningen beslutas av regeringen." Detta ger faktiskt regeringen och försvarsministern möjligheten att agera vad avser styrning av myndigheten. Min fråga blir då naturligt: Vilken uppföljning kommer ministern att ha av denna hantering? Kommer ministern att ta den möjlighet som finns att styra myndigheten? Vad händer om det visar sig att det beslut som tagits är helt felaktigt? Kommer ministern att agera då, eller blir svaret detsamma, det vill säga att regeringen inte beslutar eller styr? Även om det inte är regeringen som beslutar borde väl rimligtvis regeringen och ministern ha ett ansvar att följa upp besluten som myndigheten tar, speciellt när det har kritiserats såväl från fackligt håll som från ATK Arbetstagarkonsultation AB. Fru talman! Jag väntar med stor spänning på svaren.

Anf. 44 Eva Sonidsson (S)

Fru talman! Då står vi här igen. Sist vi stod här var det inte fullt ut beslutat vad som skulle hända med Kustbevakningen. Nu är det beslutat, och liksom Peter Jeppsson känner inte heller jag att jag riktigt fick svar på min fråga. Ministern säger att han inte lägger sig i vad generaldirektören beslutar och hur de ska göra. Men liksom Peter Jeppsson kan jag ändå känna den oro över vad som händer om detta inte får avsedd effekt. Det vet man ju inte förrän det är klart eftersom man heller inte har gjort någon djupare analys över hela den där utredningens konsekvenser. Det finns andra som har gjort det, och kritiken är massiv utifrån den oro man känner inför den utredning som gjorts och som man inte tycker är till fyllest. Ministern säger att viss kustbevakningspersonal med placering i Karlskrona och Härnösand enligt Kustbevakningen kan påverkas av myndighetens nya regionala organisation. För mig känns det som att alla påverkas, för på de samverkanskontor som ska bildas i Härnösand och Karlskrona ska bara fyra fem personer jobba. Jag tycker därför att det är i princip all personal som kommer att påverkas av det beslut som fattats. Jag kan bara instämma i Peter Jeppssons oro och funderingar och tänker inte förlänga det här debattinlägget så mycket. Men vi vill ha ett svar. Vad kommer att hända om man inte får den avsedda effekten? Vad har ministern för verktyg för att se till att detta inte får en sämre effekt än man förväntar sig?

Anf. 45 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Kustbevakningen som jag och Peter Jeppsson har förmånen att ha på vår hemmaplan Blekinge, i Karlskrona, är en av våra allra viktigaste myndigheter på havsarenan. Både under förra alliansregeringens och framför allt under denna alliansregerings tid har det skett en stor satsning på Kustbevakningens verksamheter, både vad gäller materielförnyelse med tillförande av tre multirollfartyg och utökade befogenheter. Självklart innebär allt detta med det nya och utökade ansvaret för Kustbevakningen att man behöver se över hur man är organiserad och var man lägger sina medel och sin personal. Regeringen har också initierat samarbete mellan olika myndigheter som verkar på den marina arenan. Det gäller i högsta grad också Kustbevakningen. Ett första stort steg mot detta togs nere i Somalia förra året, där Kustbevakningen samverkade med marinen i den andra insatsen i Adenviken. Det har också skett vad det gäller kommunikationssamverkan bland annat i Göteborg, där man är samlokaliserad med ett antal andra myndigheter inom samma arena. Det förslag till omorganisation där nu beslut i stort har tagits som Peter Jeppsson och Eva Sonidsson i dag interpellerar försvarsministern om har, som sagt, varit uppe i kammaren ett antal vändor och diskuterats tidigare. Jag ska inte sticka under stol med att undertecknad har riktat mycket stark kritik mot den process som har förevarit vad gäller den interna organisationen. En av de uppgifter som vi som representanter och folkvalda har är ju att fånga upp och påpeka saker som kanske man vill ha belysta. Det har gällt både hur det har kommunicerats och hur det har gått till processuellt, personellt och ekonomiskt. Jag känner ett stort engagemang för Kustbevakningens verksamhet just på grund av att den marina arenan är någonting jag känner väldigt väl. Jag har erfarenhet av Sveriges långa kustmiljö och hur den är utformad från norr till söder, fast under en annan hatt än Kustbevakningens. Men när man ställer interpellationer, Peter Jeppsson och Eva Sonidsson, är det ändå ganska viktigt att lägga rätt ägg i rätt korg. Det är inte försvarsminister Sten Tolgfors som är myndighetschef. Kritiken som man framfört och som jag också har framfört ska gå till myndighetschefen för Kustbevakningen. Nu är beslutet taget. Det är dags att titta framåt. Det finns ett regleringsbrev att förhålla sig till som regeringen ställer till myndigheten. Där är ett antal mål och styrningspunkter uppsatta som man har att leva upp till. Självklart följer regeringen upp detta och det gör också vi som är intresserade av detta utifrån vårt ansvarsområde. Det som självklart också behöver ses över är hur det ligger till ekonomiskt. Det är lika intressant. Under en hel valrörelse har jag ställt en enda fråga vad gäller Kustbevakningen till Peter Jeppsson och det är hur man kunde föreslå en besparing på Kustbevakningen med 35 miljoner kronor. Det stod sammanfattat på en halv sida i deras budgetunderlag. Jag fick aldrig något svar. Hur tror man att man kan få en bättre organisation genom att föreslå detta?

Anf. 46 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Om man tittar på svaret som ministern ger ser man bland annat att regeringen inte beslutar om Kustbevakningens interna organisation. Det må vara så, fru talman, att regeringen inte bestämmer om den interna organisationen, men i samma svar säger ministern att man kommer att spara mellan 19 och 23 miljoner. Jag vill minnas att utredningen bara hade ett förslag. Det var ensidigt; man lägger nu ned Karlskronas och Härnösands regionkontor. Det fanns ju inte något alternativ i förslaget. Hur mycket kommer man att spara om man lägger ned regionkontor i Stockholm och Göteborg, har kvar regionkontoren i syd och nord, i Karlskrona och Härnösand, och har samverkanskontor i Stockholm och Göteborg? Det står inte någonting om det. Vi får aldrig veta hur mycket Kustbevakningen skulle kunna spara på det. Det bryr sig inte ministern om, fru talman. Det finns inte någonstans i ministerns värld. Den här regeringen är faktiskt känd för att skapa överhettning på arbetsmarknaden. Det är inte arbetslinjen för hela landet som gäller utan det är överhettning i en del regioner och isande kyla i de andra regionerna. Kustbevakningen är ett exempel på hur man inte alls bryr sig om alternativen. Man kör på det sättet att det i Sverige i dag är ett antal generaldirektörer som bestämmer, och alla har en och samma linje. Det är storstadsregioner som får allting. Därmed skapar man överhettning på arbets- och bostadsmarknaden och därmed har vi problem, missmatchning på arbetsmarknaden. Det här är ett litet exempel som bidrar till det, för det fanns inte något andra alternativ. Det fanns ingen beräkning av hur mycket man skulle ha kunnat spara om man hade vänt på perspektivet. Det bryr sig inte ministern om, fru talman, inte en sekund. Det gör mig faktiskt orolig. När jag tittar på de saker som regeringen gör blir jag faktiskt lite orolig för om ministern egentligen har någon bild av vad som görs på de här regionkontoren. Regeringen har fattat beslut om att det samarbete som Kustbevakningen hade med Umeå marina forskningscentrum ska flyttas från Kustbevakningen. Det har nu lett till att Umeå marina forskningscentrum har skrivit brev till generaldirektören på Kustbevakningen där man påpekar att om det inte vidtas åtgärder så att man får tillbaka den här uppgiften - Kustbevakningen har ju båtar som är byggda så att det går att genomföra det här arbetet - kommer Sverige inte att kunna uppfylla de åtaganden som EU:s vattendirektiv föreskriver. Det är också en miss från regeringen, något som man inte hade tänkt på. Det fanns inga andra alternativ. Det fanns bara ett alternativ och man kör på det. Det är beklagligt, fru talman, att man inte kan se bredare än man gör.

Anf. 47 Sten Tolgfors (M)

Fru talman! Ska vi då uppfatta det som att det är det socialdemokratiska partiet som har tagit officiell ställning för att Kustbevakningen icke ska få göra sina regionala förändringar, eller ska vi uppfatta det som att det är Socialdemokraterna i Härnösand och Karlskrona som har kommit till slutsatsen att deras ledamöter i riksdagen ska driva en avvikande uppfattning? Det leder till ett antal intressanta frågor om det är så att man avvisar den traditionella svenska modellen, där myndigheterna är självständiga, som vi brukar kalla det, och om man avvisar målstyrning och delegation till myndigheterna och i stället tycker att det är riksdagen som ska svara för detaljer i myndigheternas organisation. Jag är helt övertygad om att Socialdemokraterna har beräkningar av alternativen som de kan redovisa här i dag. Framför allt tycker jag att det är intressant, precis som Annicka Engblom pekade på, att notera det som står i den sista socialdemokratiska försvarsbudget som det över huvud taget har varit möjligt att granska, eftersom Socialdemokraterna i höstas inte ens hade en försvarspolitisk motion, vare sig partimotion eller kommittémotion. Vad säger man där? Apropå tydliga svar, Peter Jeppsson, säger man att 35 miljoner kronor ska skäras bort från Kustbevakningen. Till det ska vi lägga de 23 miljoner i effektiviseringar som man i dag avvisar. Då kommer vi alltså fram till att Socialdemokraterna har 58 miljoner ofinansierad verksamhet i Kustbevakningen. Hur ska det tas ut, Peter Jeppsson, Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic? Eftersom tydliga svar efterfrågas är jag alldeles övertygad om att Peter Jeppsson i sitt nästa inlägg kommer att redovisa hur man ska värna den sjögående verksamheten, tillföra 37 nya tjänster och samtidigt ta bort 58 miljoner i finansiering. Jeppsson sade också att detta har skett utan insyn. Det är något förvånande för den som brukar läsa riksdagsprotokoll, eftersom vi har haft flera debatter här i kammaren just om detta. Det är också något förvånande eftersom Kustbevakningens generaldirektör initialt valde att skjuta på beslutet för att kvalitetssäkra underlagen och det har varit en omfattande debatt, inte minst i Blekinge. Det är i grunden bra att Kustbevakningen vill förstärka den sjögående verksamheten, därför att den är väldigt viktig för Sverige, så att flera anställda kan övergå dit. Det är vad allt det här handlar om. Myndigheten har sagt att man kan översätta den här effektiviseringen till 37 nya tjänster på fartyg, vilket förstärker den operativa effekten och nyttan. Verksamheten kommer alltså att värnas. Jag noterar, som i alla försvarsdebatter med Socialdemokraterna, att kärnverksamheten aldrig nämns, vare sig försvarsförmåga i Försvarsmakten eller sjögående verksamhet i Kustbevakningen. Varför ändra? frågade Jeppsson. Man vill höja ambitionsnivån för den sjögående verksamheten, den operativa verksamheten, och man vill ha kvar den goda samverkan med andra myndigheter, både i Härnösand och på andra platser. Vi har fått stora materiella förstärkningar i Kustbevakningen de senare åren när det gäller den sjöverkande förmågan, nya fartyg, nya flygplan. Man vill också förstärka verksamheten till sjöss. Detta perspektiv fanns inte. Trots att tre socialdemokrater talade berättade ingen vad Kustbevakningen är till för och hur man ska stärka den verksamheten. Det är också så att Kustbevakningens ledning själv säger, och jag har då ingen anledning att misstro detta, att man har lagt stor vikt vid de synpunkter som har framförts av arbetstagarkonsulternas rapport. Man har lyft fram frågor som stationschefernas arbetsförhållanden, behovet av att ersätta KIBS, avsaknaden av särskilda kvalitetssäkringssystem och så vidare. Det är viktiga frågor som är omhändertagna eller kommer att omhändertas i andra former i samband med den regionala omställningen. Nu kommer, är jag alldeles övertygad om, det kompletta försvarspolitiska budgetalternativet från Socialdemokraterna. Tre talare har möjligheten att leverera det. I detta anförande instämde Hans Wallmark (M).

Anf. 48 Peter Jeppsson (S)

Fru talman! Det är ganska intressant att höra Annicka Engbloms och försvarsministerns inlägg. Annicka Engblom tycker inte att jag ska skylla på försvarsministern utan på myndigheten och myndighetschefen. Det må vara hänt. Men styrningen, viljan och ambitionen då? Om det är ett felaktigt beslut som fattas, vem kan rätta till det om inte regeringen och försvarsministern? Där tror jag att vi kan vara ganska överens, annars kan man ställa sig frågan vad vi gör här i riksdagen och i regeringen. Jag ska ta några exempel på den kritik som har framförts för att förtydliga. Den kommer alltså från den fristående konsultfirma som har varit inblandad i det hela. De menar att det saknas en analys från utredningen som visar att det här förslaget ger en ökad effektivitet i verksamheten. De säger också att utredningens kalkyler över de resurser som blir frigjorda är väldigt bristfälligt underbyggda. Dessa 16 frigjorda tjänster och 21 miljoner som ska avsättas för de sjögående verksamheterna är överskattade enligt den här utredningen. Det finns ett antal punkter till. Jag hoppas, och får väl också tro, att både försvarsministern och Annicka Engblom har läst den kompletterande utredning som finns, annars kan jag rekommendera den. Där står en hel del svar på just de frågor som framför allt försvarsministern ställde till mig. Fru talman! Jag anser att det här talar sitt tydliga språk. Frågan är bara hur försvarsministern ser på den kritik som framförts. Man kan också fråga sig varför man har valt Göteborg och Stockholm och inte Härnösand och Karlskrona som exempel. Jag ska nämna ett exempel till. Vid varje enskilt tillfälle, just nu, finns det 2 000 fartyg i Östersjön. Mellan Bornholm, Utklippan och södra Öland finns den största trafiken, det vill säga utanför Blekinges kust. Marinbasens ledning finns där, fartygsförbanden finns där och F 17 finns där. En samverkan mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen har alla förutsättningar att utvecklas i det här området. Man kan också undra varför man nu ska göra förändringar, speciellt med tanke på att regeringen har utsett en särskild utredare som ska "föreslå ett effektivt och flexibelt utnyttjande av samhällets samlade maritima resurser genom stärkt operativ samordning av och samverkan mellan svenska statliga myndigheter med maritima uppgifter". Fru talman! Detta ska redovisas den 1 juli 2012. Då kan man undra varför man ska tillsätta en utredning och ge den direktiv att titta på detta när man samtidigt ska göra förändringar i en av de myndigheter som man pekar ut. Utredaren kan ju komma med förslag här. Sedan undrar jag också vad försvarsministern anser om Arbetstagarekonsults bedömning och slutsatser. Är de felaktiga? De säger själva att det inte handlar om pengatillförseln, utan det handlar om hur man organiserar sig. Det är detta det handlar om. Det finns en uppenbar risk att budgeten kommer att haverera med alla omställningar, lokaler, teknik och personal. Då vet vi också hur det blir med det, för då tappar vi också kompetens. Visar det sig att utredaren om ett år säger att man ska göra om och göra rätt kan vi bara hänvisa till dagens debatt. Tyvärr får jag väl säga: Vad var det jag sade? Men jag hoppas att jag slipper det.

Anf. 49 Eva Sonidsson (S)

Fru talman! Vi är naturligtvis inte emot effektiviseringar som gör att det blir bättre samordning. Det är mycket bra. Det finns en fråga som jag ändå måste ställa, och den har nämnts här flera gånger tidigare, som vi egentligen inte får något svar på. Varför ska man etablera sig på en marknad som redan är överetablerad, till exempel i Stockholm? Vi hade en bra fungerande kustbevakningsverksamhet i Härnösand. Man måste på något sätt, till exempel i regleringsbrev, påpeka för generaldirektören att det kanske ska tas regionala hänsyn. Det är kanske bättre att man fördelar arbetstillfällen och myndigheter runt om i vårt land. Det finns faktiskt även kompetens i andra delar än i Stockholm. Det har framkommit här att man ska kunna pendla till Stockholm för att kunna följa med organisationen och jobba där. Det är inte alla gånger det är en bra lösning att pendla. Att pendla en lång tid leder till ökad ohälsa. Det finns även risk för skadlig arbetsbelastning i den organisation som nu kommer att sättas i sjön. Jag har en fråga till ministern som jag skulle vilja ha svar på: Varför ska man strama åt i Karlskrona och Härnösand och inte i Stockholm och Göteborg? Varför är det alltid landsbygden som ska drabbas med regeringens politik?

Anf. 50 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Det ekar lika tyst från den socialdemokratiska sidan nu, ett år senare, som under hela valrörelsen när det gäller var man ska skära bort dessa 35 miljoner från Kustbevakningens verksamhet som har en omsättning på ungefär 900 miljoner. Det är en ganska betydande nedskärning som det inte fanns några ekonomiska beräkningar för. Det sammanfattades på en halv sida i ett undermåligt budgetunderlag. Jag har tappat räkning på hur många gånger jag har ställt den frågan. Jag har aldrig fått ett svar. Det ekar lika tomt i dag. Samtidigt som jag frågar det har Peter Jeppsson i sitt tidigare anförande flaggat för att det kanske behövs ekonomiska förstärkningar på grund av omorganisationer och materielförnyelse. Hur avser Socialdemokraterna att möta det med en nedskärning på 35 miljoner kronor? Fru talman! Jag tycker att vi ska vara lite försiktiga när det gäller att blanda in regionalpolitik i organisationsbeslut. Det är någonting som har förekommit i flera socialdemokratiska försvarsbeslut. Vi har också sett konsekvenserna av det när kärnverksamheten, bland annat i Försvarsmakten, inte har gått ihop därför att man inte har tittat på vad man ska utföra utan gått in på regionalpolitik. Låt oss inte utsätta Kustbevakningen för samma sak! Kustbevakningens ledning har självfallet uppfattat den kritik som vi samfällt har framfört. Vi har att följa detta, och det gör man också från myndighetshåll. Jag vill avsluta med att säga att om försvarsministern i stället hade hetat Peter Hultqvist hade både Peter Jeppsson och Eva Sonidsson fått samma svar.

Anf. 51 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag trodde att jag skulle få svar på mina frågor. Jag trodde att jag skulle få svar på vilket det andra alternativet är. Tänkte man aldrig på det andra alternativet? Först sade ministern att jag skulle lägga fram beräkningar. Och nu sade Annicka Engblom att man kan ha hela Försvarsmakten i Stockholm och Göteborg och inte någon annanstans. Det är bara i storstäderna det fungerar. Hon sade det inte ordagrant utan med andra ord. Problemet kvarstår. Hur mycket skulle man kunna spara om man hade tänkt lite bredare? Hur mycket skulle man kunna spara om man hade lagt regionkontoren i Karlskrona och Härnösand och samverkanskontoren i Stockholm och Göteborg? Hur mycket? Det kommer vi aldrig att få veta, fru talman. Är det 20 eller 35 miljoner? Det kommer vi aldrig att få veta. Den tanken har aldrig funnits, varken hos ministern eller i departementet. Beklagligt nog är det så. För att återvända till den andra frågan vill jag peka på den oro man känner för ett beslut som regeringen har fattat, att bryta det samarbete som Umeå marina forskningscentrum hade med Kustbevakningen, ett exempel på att man sparade pengar och samordnade. Det har man tagit bort. Nu hotas vi av att Sverige inte kan uppfylla de åtaganden som EU:s vattendirektiv föreskriver. Det är beklagligt.

Anf. 52 Sten Tolgfors (M)

Fru talman! Så skulle då svaren komma! Är det Socialdemokraterna nationellt eller endast Socialdemokraterna i Karlskrona och Härnösand som driver denna linje? Var finns budgeten för Kustbevakningen? Vilka beräkningar har Socialdemokraterna till grund för de påståenden de gör om andra alternativ? Ska riksdagen detaljstyra myndigheternas interna organisationer? Svarade Peter Jeppsson? Nej. Vad var det jag sade? sade han. Frågan är snarare vad han inte sade, för det var inte mycket. Svarade Eva Sonidsson? Nej. Svarade Jasenko Omanovic? Nej. Till honom kan jag säga att Blekinge är en av försvarets huvudlokaliseringar. Det finns mindre försvarsverksamhet i Göteborg än i Blekinge, inte tvärtom. Hur var det med budgeten som skulle haverera, Peter Jeppsson? Är det sannolikast att en budget havererar om man skär bort 35 miljoner och säger nej till effektiviseringar för ytterligare drygt 20 miljoner eller om man har oförändrad budget? Socialdemokraterna har mellan 55 och 58 miljoner ofinansierad verksamhet i Kustbevakningen. Om Peter Jeppsson tror att det är smärtsamt att göra omfördelningar av 20 miljoner, kan han då inte se att det kan vara något svårare att göra omfördelningar av nästan 60 miljoner? Generaldirektören har gått igenom synpunkter på de underlag som fanns, skjutit upp beslutsprocessen, sökt kvalitetssäkra besluten och förklarat sig nöjd med detta. Men Socialdemokraterna vet bättre. Organisationsförändringen innebär inte att någon av dagens kustbevakningsstationer kommer att försvinna eller att fartygsplanen förändras. Nu hörde vi ytterligare tre socialdemokratiska inlägg om Kustbevakningen, alla i total avsaknad av resonemang om kärnverksamheten, den sjögående förmågan. Socialdemokraternas försvarspolitik, eller politiken för Kustbevakningen, handlar inte om operativ verksamhet. Det handlar om regionalpolitik. Det framgick med all önskvärd tydlighet av inläggen. Kustbevakningen planerar att ett av de nya fartygen i 031-klassen kommer att få Härnösand som hemmahamn, och myndighetens nya svävare placeras i Luleå. Var det någon i kammaren som hörde Socialdemokraterna nämna det? Den operativa verksamheten utvecklas i Härnösand och Luleå. Man har enligt Kustbevakningen under utredningsarbetet tagit särskild hänsyn till den geografiska lokaliseringen av Försvarsmaktens ledningscentraler. Lokaliseringen av Kustbevakningens huvudkontor påverkas inte av förändringarna. Det blir kvar i Karlskrona. Möjligen kan den som lyssnar på den här debatten och inte har sett underlagen tro att allt ska försvinna från Karlskrona när de hör hur Socialdemokraterna resonerar. I Karlskrona finns också marinen lokaliserad. Enligt Kustbevakningens beräkningar frigörs nu medel på omkring 21 miljoner kronor årligen, vilket man kan satsa på den sjögående verksamheten. Återigen: Detta ska ses i relation till oppositionens förslag som handlar om att skära ned Kustbevakningens budget med 35 miljoner kronor per år. Jag kan säga att det kommer att bli många debatter i kammaren där Peter Jeppsson kan utveckla vilka som får gå, vilka verksamhet som ska bort, vilka fartyg som får läggas vid kaj, eftersom man skär ned budgeten och säger nej till effektiviseringar. Det är den operativa verksamheten som gör skillnad för människor i Sverige. Genomförandet av sådana förslag som Jeppsson driver skulle innebära att man behövde ställa fartyg och säga upp personal. Det om något skulle försvåra möjligheten för Kustbevakningen att bedriva effektiv miljöräddningstjänst och sjöövervakning runt Sveriges hela kust. Det vore intressant att någon gång få höra Socialdemokraternas syn på den operativa verksamheten och nyttan av Kustbevakningen.

Anf. 53 Peter Jeppsson (S)

Fru talman! Debatten handlar fortfarande inte om ekonomin ur den aspekten. Den handlar om organisationen, hur man organiserar sig. Jag blev förvånad över Annicka Engbloms inlägg. Hon lade krutet på helt fel saker i sitt inlägg. Det gynnar inte Kustbevakningens verksamhet. Nu vet vi vad som kommer att göras från det hållet, men det kan vi lämna därhän. När det gäller försvarsministerns inlägg vill jag säga att ja, vi socialdemokrater sitter här, vi socialdemokrater finns här. Vi har tagit del av utredningar som kommit från myndighetshåll och av parallella utredningar, och det är dem vi jämför. Det sparas inga pengar, säger utredningen. Man ska, eller bör, titta på samverkan mellan myndigheterna. Vad är ett samverkanskontor? Det finns ingen förklaring till vad det är. Är det ett rum med en stol och ingenting mer, eller vad är det? Det finns bara ordet samverkanskontor men ingen beskrivning. Regeringen har tillsatt en utredare som ska titta på den utökade samverkan och samordningen av Sveriges maritima resurser. Arbetet ska presenteras den 1 juli 2012. Varför tillsätta en utredning om allt redan är klart? Jag kan inte förstå det. Man satsar så hårt att organisationen blir sämre och sämre på att klara sina bevakningsuppgifter. På vilket sätt bidrar man till att öka effektiviteten när man avvecklar i Karlskrona och Härnösand? Det har jag inte fått något svar på, fru talman.

Anf. 54 Eva Sonidsson (S)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Vi socialdemokrater anser att statliga myndigheter via regleringsbrev ska ges möjligheter, eller åläggas, att ta regionala hänsyn. Det är vår bestämda uppfattning. Ska hela Sverige ges möjligheter att utvecklas måste man stödja de utvecklingskrafter som finns. Fortfarande har ministern inte fått svar på sina frågor, säger han, och jag har inte fått svar på mina frågor. Vad är det för fel på kompetensen i Härnösand och Karlskrona?

Anf. 55 Sten Tolgfors (M)

Fru talman! Det handlar inte om ekonomin, säger Peter Jeppsson. Men det är ju på grund av ekonomin som Kustbevakningen omorganiserar, för att frigöra pengar för den sjögående operativa verksamheten. Det är där bevakning kan ske ute till havs, det är där vi får den operativa nyttan, det är där man gör skillnad. Om man inte tror att ekonomin spelar roll kan man som Socialdemokraterna gör skära bort 35 miljoner utan att ha minsta uppfattning om hur det ska gå till. Man kan säga nej till effektiviseringar på ytterligare drygt 20 miljoner, men då har ni, Peter Jeppsson, ett svart hål i Kustbevakningens verksamhet och ni är svaret skyldiga dem som jobbar i Kustbevakningen beträffande hur pengarna ska tas bort. 55-58 miljoner varje år är en icke oansenlig summa. Jag har inte fått svar på frågan om det är Socialdemokraterna i landet som står för uppfattningen att i just Karlskrona och Härnösand ska icke något få ske, eller om det är socialdemokratiska ledamöter från Karlskrona och Härnösand som anser att icke något ska få ske på dessa orter. Tre socialdemokrater har deltagit i debatten i dag, men vi har inte fått några besked om var partiet Socialdemokraterna står i centrala frågor som rör Kustbevakningens framtid. Det ska tas regionala hänsyn, säger Eva Sonidsson. I hennes värld betyder det: Lägg ned någon annanstans! Sluta prioritera den operativa sjögående verksamheten! Hon vill värna sin valkrets. Jag kan förstå det, för jag har själv varit valkretspolitiker i många år. Men att ett parti inte har en samlad syn på en stor myndighet som Kustbevakningen duger icke. Vi stärker Kustbevakningen med nya fartyg, nya flygplan och en budget som möjliggör att verksamheten bedrivs effektivt inför framtiden. Det är icke min intention att stoppa Kustbevakningens arbete för att enligt egen uppfattning bedriva verksamheten effektivare och prioritera operativ verksamhet. Men uppenbarligen anser åtminstone delar av Socialdemokraterna att den politiska gärningen ska användas till det.

den 11 maj

Interpellation

2010/11:360 Kustbevakningens regionledning och ledningscentral i Karlskrona

av Peter Jeppsson (S)

till försvarsminister Sten Tolgfors (M)

Vi i Blekinge har nyligen nåtts av nyheten att Kustbevakningens verksamhet, i form av regionledning och ledningscentral, i Karlskrona planeras läggas ned. Det är för mig en gåta att regeringen, till synes passivt, ser på när detta sker utan att värna den viktiga verksamhet som Kustbevakningen i Karlskrona utför. Ett beslut i den riktning som nu föreslås är ett dråpslag mot den profession samt den lokala och regionala miljökännedom som finns i organisationen.

Jag vill därför fråga försvarsministern:

Vilka synpunkter har försvarsministern på den regionala fördelningen när det gäller Kustbevakningens verksamhet?

Hur avser försvarsministern att behoven i Karlskrona, i den verksamhet som Kustbevakningen i dag genomför, ska kunna genomföras i framtiden när nedläggningsbeslutet förverkligas?