Kryssningsfartygen

Fru talman! Jimmy Ståhl har frågat mig om jag är beredd att avskaffa farledsavgiftsreduktionen för fartyg som tömmer avloppsvatten i Östersjön. Jimmy Ståhl har även frågat mig om jag, i väntan på att en internationell överenskommelse är på plats, på annat sätt kommer att se till att Sverige, eller Sverige i samråd med andra länder, verkar för att kryssningsfartygen ska använda reningsanläggningarna i hamnarna i stället för att dumpa avloppsvatten till havs.

Sverige prioriterar arbetet med att skydda Östersjöns miljö högt och arbetar på flera fronter med att minimera sjöfartens miljöpåverkan. Sverige arbetar därför hårt med att få igenom en reglering som förhindrar utsläpp av övergödande ämnen genom utsläppsförbud alternativt reningsanläggningar med strikta utsläppsgränsvärden för passagerarfartyg och kryssningsfartyg i Östersjön.

Vi har framgångsrikt varit drivande i frågan under många år och är på god väg att nå en slutbehandling av frågan. Vid FN:s sjöfartsorganisation, IMO:s, miljöskyddskommittés möte i början av maj togs det faktiska beslutet i denna fråga. Och nu återstår de legala aspekterna för att kunna verkställa beslutet.

Vad gäller farledsavgifterna gör Sjöfartsverket för närvarande en översyn av sitt avgiftssystem vilket även inkluderar möjliga miljöstyrmedel. Ett förslag till ny modell väntas bli klart i höst. Därefter kommer remittering och konsultation att äga rum. Jag vill inte på något sätt föregripa Sjöfartsverkets gedigna arbete med framtidens farledsavgifter.

Det är viktigt att frågan drivs på internationell nivå och i dialog med näringen för att vi ska komma fram till en effektiv lösning som inte bara flyttar problemet till annat ställe. Enligt ett inslag i en nyhetssändning nyligen var det endast i Sverige som avloppsvatten lämnades i land vilket, utan ett statistiskt signifikant underlag, kan tyda på att Stockholm är en av de enklare platserna att lämna avloppsvatten i land på. Därför krävs en dialog med grannländernas myndigheter och hamnar. Sverige har varit och kommer att vara drivande i denna fråga, bland annat via Helcom, där samtliga Östersjöstater är representerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Min slutsats är att ministern inte har några planer på att, utöver det som redan görs, försöka påverka kryssningsindustrin att sluta förorena Östersjön med avloppsvatten.

Jag vill inleda med ett exempel, för att visa det absurda i situationen. Vi kan tänka oss en allmän pool. För att komma till rätta med vattenkvaliteten bestämmer man att badare inte längre får urinera i vattnet och belägger det med höga straff. Samtidigt låter man kafeterian bredvid tömma sin orenade latrin rakt ned i poolen.

Detta är inte helt olikt situationen i Östersjön. De 115 000 fritidsbåtsägarna som har båtar med toalett riskerar böter, eller till och med fängelse i upp till två år, om de tömmer sin latrin i havet. Samtidigt är det helt okej för de stora kryssningsfartygen att tömma sin latrin utan påföljd.

De internationella kryssningsfartygen hade förra året 7 miljoner persondagar till sjöss. De båtarna diskar, tvättar, har toaletter och duschar och producerar troligen mycket mer gråvatten och svartvatten per person än fritidsbåtarna, där faciliteterna är mycket enklare.

Vi kan göra ett enkelt räkneexempel för att se hur det skulle vara om fritidsbåtarna med toalett skulle ha lika många persondagar till sjöss. Låt oss anta att varje båt har i snitt två personer ombord. Då skulle dessa behöva vara ute till sjöss ca 32 dagar per år för att tillsammans komma upp i lika många persondagar. Om det i snitt är tre personer ombord blir siffran ca 21 dagar. Detta känns osannolikt. Slutsatsen blir att kryssningsfartygen släpper ut minst lika mycket, troligen mycket mer, avloppsvatten än fritidsbåtarna.

Världsnaturfonden rapporterar att samtliga länder, bortsett från Ryssland, i dag uppfyller IMO:s uppsatta krav på mottagningsanläggningar i hamn. Därför tycker jag att det finns få skäl för att Sverige inte skulle kunna gå i bräschen när det gäller att sanktionera fartyg som inte använder dessa.

I stället för att invänta långa utredningar skulle vi snabbt kunna införa att de båtar som inte väljer mottagningsanläggningar i hamn, där detta finns, ej får ta del av farledsavgiftsreduktionen.

Jag skulle vilja höra mer om ministerns åsikt angående detta.

Fru talman! Som jag sa i mitt svar är detta en fråga som Sverige har drivit under lång tid. Och en utmaning i sammanhanget är att det inte är i första hand svenska hamnar som vi vill skydda utan det är Östersjön, som är ett oerhört känsligt innanhav.

Om Sverige ensamt skulle införa väldigt höga bötesbelopp eller på annat sätt gå före en internationell lagstiftning skulle resultatet möjligen inte bli att Östersjön blir mindre förorenat. I stället skulle samma kryssningsfartyg släppa ut samma mängd avloppsvatten rakt ut i Östersjön men inte anlöpa svenska hamnar. Jag vet inte riktigt vad vi skulle uppnå för något positivt med en sådan utveckling.

Därför är det internationella arbetet oerhört viktigt. Det handlar om att skydda Östersjön som innanhav och belägga just det området med speciella restriktioner. Det är därför som Sverige under lång tid har drivit arbetet med att få IMO att vidta de åtgärder som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt pågår det som jag sa ett internt arbete inom Sjöfartsverket. Man ser över farledsavgifterna, och inför hösten tittar man också på möjligheten att till exempel sänka farledsavgifterna för fartyg som agerar på ett miljömässigt bättre sätt. Det är på Sjöfartsverket som det arbetet hör hemma och inte på regeringsnivå. Arbetet försiggår på Sjöfartsverket, och de kommer att komma med förslag. Därefter kommer man att ta ställning till hur farledsavgifterna eventuellt ska förändras.

Det viktiga arbetet med att skydda Östersjön kan dock inte föras på någon annan nivå än internationellt. Vi ska naturligtvis samtidigt ha kontakter inom Helcom, med de andra Östersjöstaterna, för att se till att de tar ansvar för att det finns fullgoda möjligheter att tömma i hamn, men också för att vi ska vara överens om vilken gemensam hållning vi ska ha till frågorna. Östersjön gränsar nämligen inte enbart till Sverige utan till ganska många fler länder.

Sverige har hittills varit både uthålligt och relativt framgångsrikt i det här arbetet. Och jag hoppas verkligen att mötet som kommer att äga rum i oktober kommer att leda till att vi får en internationell lösning. Det är det som Östersjön behöver.

Fru talman! Jag är mycket nöjd med den höga ambition som ministern talar om.

Vad gäller Östersjön är det mycket riktigt inte bara svenskt vatten. Problemet i dag är att man påför småbåtsägare dyra avgifter, alltifrån 1 500 till 7 000 kronor, för att de ska ändra sina septiktankar och kunna lossa sitt avfall i hamnarna.

Jag är glad över att småbåtsägarna gör sin del för att hålla Östersjön i schack. Jag är glad över att vi har fått ett svaveldirektiv för att göra Östersjön till ett renare hav. Men vi förstår samtidigt att småbåtsägarna inte ser med blida ögon på kryssningsfartygens utsläpp i havet.

Jag vill fråga ministern om det finns ett snabbare sätt att nå de övriga länderna runt Östersjön för att få till ett snabbare direktiv eller ett sätt att få fartygen att inte dumpa sitt avfall i havet.

Fru talman! Jag förstår fritidsbåtsägarnas frustration över att bli belagda med en restriktion och ett tvång att tömma sitt toalettavfall någon annanstans än i vattnet, även om jag egentligen kan tycka att det är naturligt att man inte tömmer sitt avloppsvatten i havet, men det är en annan historia. Samtidigt kan de stora kryssningsfartygen göra det utan att bli vare sig ekonomiskt eller på annat sätt straffade för att de beter sig på det sättet.

Det som gör att det ser ut så här är att småbåtstrafiken inte är internationell. Därför omfattas den inte av internationella regelverk. Däremot är kryssningstrafiken internationell och regleras av internationella överenskommelser på samma sätt som till exempel flygtrafiken i stor utsträckning styrs av internationella konventioner.

I det här fallet har Sverige drivit på under lång tid för att regelverket ska gälla för all trafik i Östersjön. Nu äntligen verkar det som att vi börjar nå framgång. Vi har fått med oss flera andra länder kring Östersjön. Vi har nått framgång i och med att sakfrågan är beslutad, och det som återstår nu är att de legala frågorna ska få sin lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är alltså pådrivande, och vi bedriver arbetet på många fronter, internt inom Sjöfartsverket, i kontakter med andra Östersjöländer inom Helcom och gentemot IMO. Den svenska regeringen gör alltså vad den kan. Där kan jag ge kredd till den tidigare regeringen, för det här arbetet pågick även under den perioden. Nu fullföljer regeringen det arbetet.

Vi ser att Östersjön inte tål så mycket mer. All kredd till småbåtsägarna som tar sitt ansvar! Nu ska vi bara se till att kryssningsfartygen också gör det.

Fru talman! Jag har egentligen inget mer att tillföra debatten. Jag känner mig mycket nöjd med ministerns svar. Östersjön är ett hav som vi har att förvalta. Jag hoppas att man från svenskt håll fortsätter att driva på och bygger upp kontakter för få till en snabbare lösning än den jag befarar i och med att detta ju brukar dras i långbänk.

Jag ser positivt på frågan. Ministern har sagt att vi ligger i framkant. Jag hade gärna önskat att vi hade kunnat ta ytterligare ett steg och påföra full avgift fram till dess att det hela är färdigt eller på annat sätt pressa på kryssningsfartygen så att de slutar med sina utsläpp. Om det är effektivt eller inte vet jag inte. Samtidigt tror jag att det kan ge en indikation till andra stater vid Östersjön om att man med hjälp av påtryckningsmedel kan visa att vi inte accepterar dessa utsläpp i svenska vatten.

Jag hoppas att de tar till sig detta och att man får fram ett snabbare beslut.

Fru talman! Som sagt är detta ett prioriterat arbete. Det pågår ett internt arbete inom Sjöfartsverket för att se över farledsavgifterna. Det pågår ett intensivt påtryckningsarbete internationellt, och det pågår ett intensivt samarbete mellan Östersjöländerna för att få en lösning på den här frågan.

Det är oerhört angeläget att dessa utsläpp upphör och att vi kan påbörja arbetet med att säkerställa att Östersjön kan utvecklas till ett friskt och rent hav som kan bidra till affärsmöjligheter och rekreationsmöligheter under lång tid framöver. I dag är Östersjön ett hav som i det närmaste är i kris. Det krävs ganska många åtgärder för att vända den utvecklingen. En åtgärd är att minska utsläppen av övergödande ämnen i havet. Där är den här frågan naturligtvis oerhört viktig.

Arbetet pågår, och vi kommer att fortsätta att driva på för att få en lösning till stånd så fort som det över huvud taget är möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.