Krav vid offentlig upphandling

Interpellationsdebatt 25 februari 2014

den 31 januari

Interpellation

2013/14:264 Krav vid offentlig upphandling

av Jens Holm (V)

till statsrådet Stefan Attefall (KD)

Varje år upphandlar våra kommuner, landsting och staten varor och tjänster för uppskattningsvis 600 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen skulle kunna vara ett av våra främsta verktyg för att ställa om vår ekonomi till en hållbarare utveckling. I dag spelar Miljöstyrningsrådet en helt avgörande roll som kunskapsbank och rådgivare åt våra upphandlare. Tack vare Miljöstyrningsrådet kan våra upphandlare ställa sociala och miljömässiga krav för att driva utvecklingen åt rätt håll.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att hela ansvaret för sociala och miljömässiga krav samt innovationer underordnas Konkurrensverket (se s. 75–76, utgiftsområde 24). Regeringens förslag har kritiserats av regeringens egen utredare om offentlig upphandling, Sveriges Kommuner och Landsting, Lantbrukarnas Riksförbund och Naturskyddsföreningen (DN Debatt den 23 oktober 2013). Det finns en stor rädsla för att när upphandlingsstödet koncentreras till Konkurrensverket riskeras det viktiga arbete som till exempel Miljöstyrningsrådet bedrivit att försvinna.

Konkurrensverket har vid flera tillfällen tydligt understrukit vikten av att i första hand främja den fria konkurrensen framför att ställa hårda sociala, miljömässiga eller djurskyddskrav i upphandlingen. År 2011 gick man ut till svenska kommuner och uppmanade dem att inte ställa hårdare krav än vad EU-lagstiftningen medgav. I rapporten Mat och marknad (rapport 2011:4, se till exempel s. 12) vill man se en harmonisering av djurskyddslagstiftningen i EU, något som med stor sannolikhet skulle leda till försämringar i Sverige. I skriften Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling argumenterar man för att den så kallade bör-regeln ska tas bort ur svensk offentlig upphandling. Bör-regeln handlar om att våra upphandlare bör beakta miljön och sociala hänsyn vid offentlig upphandling (s. 9–10).

Det kan också vara svårt för en myndighet, som Konkurrensverket, att ge tydliga råd i upphandlingar. Miljöstyrningsrådet har i dag en friare roll att göra just det.

Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga statsrådet:

På vilket sätt bedömer statsrådet att överflyttningen av ansvaret till Konkurrensverket kommer att stärka möjligheterna att ställa sociala, miljömässiga och djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen?