Kontroll av enskilda företag som anlitats för att utföra tjänster

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 23 november

Interpellation

2011/12:140 Kontroll av enskilda företag som anlitats för att utföra tjänster

av Jonas Sjöstedt (V)

till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

I en skrivelse daterad den 4 november till Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens framför den svenska regeringen sina åsikter på nya dokument om tillämpningen av statsstödsreglerna avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Kommissionen har i sitt förslag tagit med frågan om efterkontroll av enskilda företag som anlitats för att utföra tjänster. Regeringen avvisar detta förslag med följande motivering (med min kursivering):

I de fall en tjänst utformas enligt beslutet och tilldelas på ett sätt som säkerställer en genomsynlig (transparent) och icke-diskriminerande tilldelning i konkurrens bör det inte krävas någon efterhandskontroll och granskning av kostnaderna. En genomgång av ett bolags redovisning kommer aldrig att kunna ge en helt rättvisande bild enligt de premisser på vilka överkompensation ska kunna kontrolleras i beslutet. En genomgång av bolagens redovisning och olika eventuella kvalitetskriterier kan därför sannolikt inte bli en bättre måttstock (benchmark) för nödvändighet och proportionalitet än konkurrensutsättning. Det är därför rimligt att det inte behövs några kontroller av s.k. överkompensation i dessa fall. Det är inte rimligt att leverantörer både ska genomgå en fullständig upphandlingsprocess och dessutom i efterhand behöva följa en reglerad ersättningsnivå. Kvalitetskrav är särskilt viktiga inom tjänstemarknaderna och kanske än mer på det sociala området än på andra områden. Så länge tjänsten konkurrensutsätts säkerställs en rimlig kontroll av att enskilda företag inte gynnas inom ramen för beslutets tillämpningsområde.

Detta är således regeringens officiella hållning gentemot EU i denna fråga.

Ställningstagandet blir en aning märkligt när man känner till den presskonferens regeringen anordnade i samband med Caremaaffären den 14 november – tio dagar efter att skrivelsen skrevs – där Anders Borg bland annat talade om Caremas tvivelaktiga och aggressiva upplägg samt meddelade att Skatteverket fått i uppdrag att undersöka möjligheten att tillämpa skatteflyktslagstiftningen mot dessa typer av bolag.

Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet Birgitta Ohlsson:

Kan statsrådet klargöra hur det gick till när man på tio dagar tycks ha ändrat åsikt i frågan?

Avser statsrådet att meddela kommissionen att man drar tillbaka skrivelsen då man har kommit till nya insikter?

Avser statsrådet att en ny skrivelse i så fall ska innehålla analyser där man medger att man haft en alltför stor tilltro till den fria marknadens godhet?