Konsekvenser av borttagande av den s.k. bortre parentesen i sjukförsäkringen

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 7 april 2015

Interpellation: Konsekvenser av borttagande av den s.k. bortre parentesen i sjukförsäkringen

Interpellation 2014/15:351 av Mats Persson (FP)

Interpellation 2014/15:351 Konsekvenser av borttagande av den s.k. bortre parentesen i sjukförsäkringen

av Mats Persson (FP)

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Sverige är ännu ett ojämställt land. Det manifesteras inte minst i att kvinnors och mäns inkomster skiljer sig åt. Delvis är detta en följd av att kvinnor i genomsnitt inte väljer, inte får eller inte förmår arbeta i lika stor utsträckning som män. Detta är något det råder bred samsyn om att vi måste bryta.

En del i detta är att ändra på mönstren i sjukfrånvaron. Ändå sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män. Detta är kopplat till såväl familjebildning som olika inkomstnivåer och vilken arbetsgivare du har.

Försäkringskassan har konstaterat att två år efter andra barnet är sannolikheten för sjukskrivning mer än dubbelt så hög för kvinnor som för män, att större risk för sjukskrivning föreligger för kvinnor med lägre inkomst eller utbildningsnivå och att kvinnor som arbetar inom vård, skola och omsorg löper allra störst risk att bli sjukskrivna.

Detta jämställdhetsperspektiv är centralt att ha med sig när vi ser att sjukfrånvaron nu ökar igen. Nivån är ännu tydligt lägre än den var åren före 2006, men utvecklingen går i en felaktig riktning. Om våra socialförsäkringssystem inte fortsätter att vårdas och reformeras för ökad hållbarhet finns det risk att vi går tillbaka till de sjukskrivningstal och det stora antalet förtidspensioneringar vi såg åren efter millennieskiftet. Då var runt 8 procent av befolkningen antingen sjukskrivna eller förtidspensionerande; i dag är den siffran halverad.

Regeringen har i detta läge aviserat ett avskaffande av den så kallade bortre parentesen i sjukförsäkringen. I stället för att slå vakt om ett regelverk som fört människor tillbaka till arbetsmarknaden riskerar vi att få en snabbare ökning av sjukskrivningstalen, en ökad övergång från sjukskrivning till förtidspension och ett steg bort från snarare än mot målet om ett mer jämställt Sverige.

Att avskaffa den bortre parentesen bör leda till att färre människor ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, och därmed inräknas färre människor i arbetskraften. Ett avskaffande kommer därför sannolikt att sänka arbetslösheten så som den beräknas. Det spekuleras mot den bakgrunden att regeringen valt att avisera ett avskaffande av den bortre parentesen för att högre sjukskrivningstal, till skillnad från högre arbetslöshetstal, inte påverkar möjligheten att nå regeringens övergripande mål om lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll följande frågor:

 

Har socialförsäkringsministern tagit initiativ till en analys för att bedöma vilka effekter det skulle få för kvinnors respektive mäns sjukskrivningstal om man avskaffade den så kallade bortre parentesen i sjukförsäkringen?

Bedömer socialförsäkringsministern att det skulle underlätta för regeringen att nå målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020 om den så kallade bortre parentesen avskaffades?