Konsekvenser att höja skatten för äldre som jobbar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 18 november 2014

Interpellation: Konsekvenser att höja skatten för äldre som jobbar

Interpellation 2014/15:55 av Erik Ullenhag (FP)

Besvarades tillsammans med

Interpellation 2014/15:55 Konsekvenser att höja skatten för äldre som jobbar

av Erik Ullenhag (FP)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Enligt den av Finansdepartementet remitterade promemorian om vissa förslag på skatte- och socialavgiftsområdet till budgetpropositionen för 2015 ämnar regeringen införa en löneskatt för personer över 65 år. Vid en lön på 30 000 kronor i månaden ökar kostnaden för arbetsgivaren med 2 550 kronor i månaden, och på årsbasis ökar kostnaden därmed med ca 30 000 kronor. Förändringen väntas öka skatteintäkterna med ca 2,34 miljarder kr i det korta perspektivet, men då är inte hänsyn tagen till de effekter på äldres sysselsättning som förslaget kan väntas leda till.

Svensk ekonomi står inför en stor demografisk utmaning, i och med att andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt de närmaste decennierna. Det skapar en press på de offentliga finanserna, som kan minska om insatser görs som senarelägger utträdet från arbetsmarknaden bland äldre. Det finns därför starka samhällsekonomiska skäl att uppmuntra äldre att arbeta längre upp i åldrarna och att uppmuntra arbetsgivare att anställa äldre personer. Alliansregeringen har under de två föregående mandatperioderna genomfört en lång rad reformer som bland annat har haft syftet att se äldre som en resurs på arbetsmarknaden och att äldre ska stanna kvar längre i arbetslivet, som till exempel att det har blivit mer förmånligt att anställa äldre.

Konjunkturinstitutet (KI) drar i sitt remissvar på skattepromemorian slutsatsen att den föreslagna särskilda löneskatten för äldre riskerar att leda till ett tidigare utträde från arbetsmarknaden för äldre. KI skriver att ”det är troligt att löneskatten gör att utträdesåldern från arbetsmarknaden för äldre tidigareläggs då incitamenten till fortsatt deltagande i arbetskraften minskar”. Därmed skulle skattehöjningen försvåra möjligheterna att möta den kommande demografiska utmaningen. KI anser också att Finansdepartementets beräkningar av de offentligfinansiella effekterna av att införa en särskild löneskatt för äldre kan vara överskattade, eftersom ingen hänsyn tas till minskad sysselsättning bland äldre.

Med bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

  1.  Vilka åtgärder tänker finansministern vidta för att möta den demografiska utmaningen och se till att äldre arbetar längre? I de fall som sådana åtgärder planeras, går inte införandet av en löneskatt för äldre på tvärs mot sådana ambitioner?
  1.  Tänker finansministern ta några initiativ med anledning av KI:s remissyttrande och den påtalade risken för att införandet av en löneskatt gör att färre äldre kommer i sysselsättning och att Finansdepartementets intäktsberäkningar riskerar att vara överskattade?