den 1 december 
 
Interpellation 
 
 
2006/07:122 
Könsdiskriminerande reklam 
 
av Egon Frid 
(v) 
 
till 
statsrådet Nyamko Sabuni (fp) 
 
<a name="Temp"></a>Dagligen 
utsätts vi för ett flöde av reklam som förstärker och befäster stereotypa 
könsroller och andra idealbilder av hur främst kvinnor men även män förväntas 
vara. Den könsdiskriminerande reklamen brukar delas in i två huvudgrupper, 
kränkande reklam som förmedlar ett budskap som nedvärderar könet i fråga och 
schabloniserande reklam som återspeglar ett föråldrat könstänkande och därigenom 
motverkar strävan efter jämlikhet mellan könen. 
 
Frågan om 
könsdiskriminerande reklam har debatterats och utretts i flera omgångar sedan 
mitten av 1970-talet. Eftersom problematiken med denna typ av reklam inte 
minskat utan snarare ökat krävs det kraftfullare åtgärder än vad frivilliga 
branschöverenskommelser kan erbjuda. Dagens reklam är nästan utan undantag 
retuscherad vilket innebär att de kroppsideal den förmedlar är alltigenom 
onaturliga. Dessa skeva ideal där kvinnor är trådsmala och män muskulösa 
påverkar både flickor och pojkar negativt. Den könsdiskriminerande reklamen 
sänder även signaler om att det är acceptabelt att behandla andra människor, i 
synnerhet kvinnor, som objekt som kan köpas för pengar och konsumeras. Att 
reklamen influeras av ett pornografiskt bildspråk försvårar 
jämställdhetsarbetet i samhället då kvinnors underordning legitimeras. 
 
Den socialdemokratiska 
regeringen hade i slutet av den förra mandatperioden påbörjat en ny översyn av 
omfattningen av sexualiseringen i reklamen. Syftet var att på nytt ta ställning 
till om den könsdiskriminerande reklamen kräver en reglering. Delar av den 
borgerliga alliansregeringen har dock tydligt deklarerat att något förbud mot 
könsdiskriminerande reklam inte är aktuellt för dem. I en reservation i 
betänkandet 2005/06:LU33 (s. 73) skriver de bland annat att ”sexism och 
könsrollsschabloner inte kan förbjudas bort” och att ”en eventuell utredning i 
en sådan riktning vore en återvändsgränd som bara betydde att värdefull tid 
gick förlorad”. 
 
Vi i Vänsterpartiet 
förstår självfallet också att det inte går att utplåna sexismen och användandet 
av förlegade könsroller i samhället genom ett förbud. Däremot menar vi att ett 
förbud mot könsdiskriminerande reklam i kombination med kännbara ekonomiska 
sanktioner mot de företag som bryter mot förbudet i förlängningen skulle 
medverka till ett mer jämställt samhälle. 
 
Med anledning av 
ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet: 
 
1.   Vad avser statsrådet att göra för att motverka den 
könsdiskriminerande reklamens negativa konsekvenser för jämställdhetsarbetet? 
 
2.   Vad avser statsrådet att göra åt att företag kan använda 
sig av reklam som är grovt kränkande för kvinnor och män utan att drabbas av 
någon sanktion?<a name="PassTempLäge"></a>

Interpellation 2006/07:122 av Frid, Egon (v) Könsdiskriminerande reklam