Koldioxidskatten

Interpellationsdebatt 28 juni 2010

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 82 Anders Borg (M)

Herr talman! Monica Green har frågat vad jag avser att göra för att minska koldioxidutsläppen och hur mycket jag avser att höja bensinskatten. Monica Green har även frågat om jag avser att ta initiativ till att införa konverteringsstöd för att snabba på omställningen till mer miljöanpassade fordon. Anders Ygeman har frågat miljöministern om han kommer att verka för att koldioxidskatten även i fortsättningen används som ett effektivt verktyg i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på dessa interpellationer. Jag väljer att ge ett gemensamt svar på dessa interpellationer. Till att börja med anser jag att koldioxidskatten och andra ekonomiska styrmedel har en central roll i klimatarbetet. Koldioxidskatten är det styrmedel som har störst potential att träffsäkert och kostnadseffektivt begränsa utsläppen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Regeringen har höjt koldioxidskatten under innevarande mandatperiod. Första gången var 2008 när koldioxidskatten höjdes med 6 öre per kilo koldioxid och den andra gången 2010 när koldioxidskatten höjdes med 1 öre per kilo koldioxid. Regeringen har i 2009 års klimatproposition presenterat en bred uppsättning åtgärder på skatteområdet för att bidra till målen på energi- och klimatområdena. Flertalet av dessa åtgärder träder i kraft 2011 respektive 2013. En kontrollstation ska genomföras 2015 i syfte att analysera utvecklingen i förhållande till målen, kunskapsläget och kostnaderna. Höjd koldioxidskatt ingår inte bland de åtgärder som presenterades i klimatpropositionen. Jag följer nogsamt utvecklingen av utsläppen av växthusgaser. Medan det runt om i världen hörs tongångar om sänkta ambitioner i klimatpolitiken på grund av höga kostnader och kritiskt ekonomiskt läge, kan vi konstatera att vår politik fungerar. Vi kombinerar en av världens mest ambitiösa klimatpolitiker med god ekonomisk utveckling och sunda offentliga finanser. När det gäller initiativ till att införa ett konverteringsstöd vill jag framföra att riksdagen 2008 antog ett regeringsförslag som gjort det möjligt att efterkonvertera personbilar. Jag avser dock inte att ta något särskilt initiativ till att införa ett konverteringsstöd. Ett sådant stöd gynnar äldre bilar som ofta har högre bränsleförbrukning och utsläpp jämfört med nyare och miljövänligare bilar.

Anf. 83 Monica Green (S)

Herr talman! Vid varje interpellationsdebatt som Anders Borg och jag har haft efter den 1 maj i år har Anders Borg velat tala om bensinskatt. Han har inte velat tala om den interpellation som har varit aktuell, utan han har hela tiden velat tala om bensinskatt. Då tänkte jag: Låt oss göra det! Låt oss tala om koldioxidskatt, om hur vi ska göra i framtiden, om hur Sverige ska klara omställningen till ett mer klimatsmart samhälle och om hur den borgerliga regeringen har haft det hittills. Anders Borg tycker ju också om att titta på hur det är i resten av världen, och vi kan göra en jämförelse med resten av världen. Vi kan jämföra med vad bensinen kostar i de länder som Anders Borg älskar att tala om: Finland, Danmark och Holland. Låt oss ta den debatten, Anders Borg, och låt oss se om det finns ett samband med det som Anders Borg försöker låta påskina, nämligen att ju högre bensinpris, desto högre arbetslöshet. Den tesen stämmer nämligen inte i en internationell utblick. Jag tycker att det är viktigt att vara modig, att man berättar för väljarna vad man ska göra. Nu brukar ju Moderaterna inte göra det. Man brukar göra precis tvärtom. Man säger att man ska avskaffa fastighetsskatten, men det gör man inte. Man byter namn på den, och det är i själva verket bara de med stora villor som får sänkt fastighetsskatt. Man påstår en massa andra saker - att man ska minska utanförskapet och sänka arbetslösheten - men man gör precis tvärtom. Samhället slits isär. Man gör likadant när det gäller bensinen. Moderaterna var i och för sig inte ute och lovade sänkt bensinskatt, men flera andra borgerliga partier gjorde det. Både Centern och kd har sagt det - men inte hela Centern, för det finns ju arbetsgrupper som under den här mandatperioden har sagt att den ska höjas. Man får väl ge Centern en eloge för att det finns vissa inom Centern som ser sambandet - att vi måste gå in i ett mer klimatsmart samhälle och att vi inte får chockhöja bensinpriset om ett antal år. Nu ska vi ha gott om tid på oss att ställa om till ett klimatsmart samhälle. Vi ska bygga om våra bilar så att de drar väldigt lite energi, och vi kan använda alternativa bränslen och så vidare. Vi ska se till att hela fordonsparken blir så energieffektiv som möjligt. Då kan det vara ett incitament att man också ibland höjer koldioxidskatten. Detta vågar vi berätta. Vi berättar med hur mycket den ska höjas, och vi säger att det är den enda höjning som kommer att göras på fyra år när vi har vunnit valet, men den borgerliga regeringen säger ingenting. Som vanligt ska väljarna inte ha en aning när det gäller de borgerliga partierna. Eftersom de är så splittrade i frågan har man ingen aning om hur det blir. Alltså sopar man frågan under mattan och vill inte prata om hur det kommer att bli om det nu skulle bli en borgerlig regering, vilket vi verkligen hoppas att det inte blir. Jag kan upplysa Anders Borg om hur bensinpriset är i hans favoritländer omräknat till svenska kronor. I Finland är bensinpriset i dag 14:18. I Holland är det 15:70. I Danmark är det i dag 14:73. Menar Anders Borg att dessa länder har gigantiskt hög arbetslöshet just nu? Han brukar nämligen hota med att det kommer att bli gigantisk arbetslöshet om man höjer bensinskatten med 38 öre. Det är inte sant, Anders Borg! Jag tycker att vi ska ta en ärlig debatt här och nu, och jag tycker att ni ska berätta för väljarna före valet om och när ni tänker höja bensinskatten.

Anf. 84 Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag får tacka finansministern för svaret. Man får väl travestera Sveriges statsminister och säga: Den väljare som av finansministerns svar förstod hur det kommer att bli med bensinskatten får räcka upp handen. Den borgerliga oredan, med betoning på det första ordet, om bensinskatten är närmast total. I klimatpropositionen, som Anders Borg pratar om, är den det viktigaste styrmedlet för alla för regeringen. Den ska höjas tillräckligt mycket för att spara två miljoner ton koldioxid. I Klimatberedningen, den utredning som låg till grund för regeringens proposition, motsvarar det en höjning på ungefär 60 öre. När sedan oppositionen i god tid före valet presenterar en betydligt blygsammare skattehöjning kallar Anders Borg till presskonferens och säger att en bensinskattehöjning kommer att kosta "tusentals jobb". Ett par veckor senare kallar Alliansens miljögrupp, under ledning av miljöminister Andreas Carlgren - som var den person jag ställde frågan till - till presskonferens. Nu är beskedet att bensinskatten ska höjas. Man vet bara inte med hur mycket och när. Lika fundersam blir man när man hör Anders Borg här i kammaren. För en kvart sedan sade han att koldioxidskatten kostade jobb och utveckling i Sverige. Nu, en kvart senare i samma kammare, berättar han om sina egna höjningar av samma skatt och säger att den är "det styrmedel som har störst potential att träffsäkert begränsa utsläppen". Om ett styrmedel är det bästa och mest träffsäkra ligger det väl nära till hands att tro att finansministern kommer att använda just det styrmedlet. Vi minns ju hur det var i förra valrörelsen. Moderater och kristdemokrater gick faktiskt till val på att sänka skatten. Fredrik Reinfeldt gick så långt som att säga att det första han skulle göra på miljöområdet var att riva upp den gröna skatteväxlingen. Ni kommer ihåg hur det blev. I stället för skattesänkning blev det skattehöjning. Vi från den rödgröna oppositionen har gett tydliga besked. Nu är det upp till finansministern. Kanske kan han den här gången ge besked om skatten före valet. Kommer ni att höja bensinskatten? Med hur mycket kommer ni att höja bensinskatten? Och när kommer ni att göra det? Det svaret är Anders Borg skyldig kammaren. Och, framför allt, det svaret är finansministern skyldig väljarna.

Anf. 85 Roger Tiefensee (C)

Herr talman! Riksdagskolleger! Jag vill börja med att, precis som Anders Borg, understryka att koldioxidskatt och andra ekonomiska styrmedel är centrala i klimatarbetet. Vi har använt koldioxidskatten under denna mandatperiod som en del i en grön skatteväxling. Vi har höjt koldioxidskatten samtidigt som vi har sänkt arbetsgivaravgifter och inkomstskatter. Det finns redan beslutat, till kommande årsskifte, att koldioxidskatten, då i form av minskade nedsättningar, återigen kommer att användas. Vid årsskiftet görs en sådan förändring att fordonsskatten för dieselbilar blir lägre samtidigt som energiskatten för diesel blir högre. Det är alltså en skatteväxling inom fordonssektorn. Det är intressant. Den här energiskattehöjningen när det gäller diesel görs 2011 och 2013 i två steg. Hela det här paketet har fyra gånger så stor klimateffekt som de förslag som har kommit från vänsterpartierna i oppositionen. Vi i Alliansen använder ekonomiska styrmedel för att nå klimatmålen. Tittar man på vänsteroppositionen kan man se att de ekonomiska styrmedlen snarare används som en del i att finansiera budgeten i övrigt. Annars skulle det vara intressant att höra från Anders Ygeman, Socialdemokraternas miljöpolitiska talesman, om det är två kronor i bensinskattehöjning eller reviderade klimatmål som ni ska ge besked om. Det fattas nämligen åtgärder för 90 procent av de klimatmål som ni har satt upp. Er höjning av bensinskatten är inte en del i en skatteväxling. Det har ni glömt. Grön skatteväxling är nu enbart röda skattehöjningar. Kilometerskatten är en ren skatt på landsbygd som i något slags budgetvidrigt tricksande ska finansiera infrastrukturinvesteringar. Detta är De rödgrönas ekonomiska styrmedel. Tittar man framför allt i Anders Ygemans interpellation får man känslan av att de här åren med en alliansregering skulle ha varit bortkastade när det gäller miljöfrågor och klimatfrågor. Fakta talar. Vi har minskat klimatutsläppen under den här fyraårsperioden mer än någonsin tidigare, mer än någon annan fyraårsperiod. Vi har ökat antalet miljöbilar med tolv gånger. Snart rullar 300 000 miljöbilar på landets vägar. Vi har gått från att ha Europas mest bensinslukande bilpark till att ligga i Europatoppen när det gäller sänkta utsläpp från nya bilar. Utsläpp från nya bilar har minskat mer än vad de har gjort under de senaste 15 åren. På fyra år har vi alltså minskat dem mer än vad minskningen har varit på 15 år. Det är resultat som talar sitt tydliga språk. Vi använder ekonomiska styrmedel för att nå våra klimatmål. Vi har våra klimatmål inom räckhåll och behöver därför inte avisera om någon koldioxidskattehöjning, för vi använder bara koldioxidskatten om vi behöver det för att nå klimatmålen. Våra klimatmål är inom räckhåll. Ni har bara redovisat 10 procent. Det återstår 90 procent av era lite högre mål. De är lite högre, men det gäller också att ha medel om man ska ha höga och kaxiga ambitioner.

Anf. 86 Anders Borg (M)

Herr talman! Klimatfrågan är en genuint global fråga. Den kan bara lösas genom gemensamma tag runt om hela vår jord. Det är bara på det sättet vi kan minska koldioxidutsläppen. Något enskilt land kan inte lösa detta problem självt. Det är i genuin mening ett kollektivt problem. Här har vi två vägar i politiken. Allians för Sverige har lagt det kanske mest ambitiösa klimatmålet av alla världens länder, en 40-procentig reduktion av utsläppen jämfört med 1990. Vi väljer vägen att en tredjedel av det som läggs till ska kunna göras med flexibla mekanismer till mycket låga kostnader. De rödgröna väljer att skriva under på 40-procentsmålet, men hävdar att detta ska göras med inhemska medel. Därmed saknas 9,6 miljoner ton koldioxid. 9,6 miljoner ton koldioxid saknas i den rödgröna politiken. Nu vurmar Monica Green starkt för att vi ska redovisa före valet hur politiken hänger ihop. Ja, då vill man gärna förstå var dessa 9,6 miljoner ton ska komma ifrån. På vilken del av den politiska kartan ska det här hämtas? Vi har gjort lite känslighetsberäkningar. Hur mycket behöver man höja bensinpriset genom koldioxidskattehöjningar för att klara det som De rödgröna lovar, så att man skulle kunna säga att man öppet och ärligt inför väljarna redovisar en politik där mål och medel hänger samman? Ja, det handlar om 9:30 i ytterligare höjning av bensinpriset. Det är alltså inte en höjning till 9:30 utan med 9:30. Det är en dramatisk höjning av skattebelastningen på svenska folket. Ska vi ta De rödgröna på orden och säga att det blir som Monica Green nu lovar, inte ett öre ytterligare i höjning? Det får vi här som löfte från Monica Green. Nja, historien förskräcker nog. Vi ser hur de här förhandlingarna fungerar och hur de har fungerat hittills. Där finns Socialdemokraternas ambitioner att montera ned arbetslinjen och bygga ut bidragssystemet. Där finns Vänsterpartiets motvilja mot företagsamhet och Miljöpartiets vurm för koldioxidskatten. De landar i en kompromiss, och vi ser hur den kompromissen blev. Det blev höjd bensinskatt. Det blev höjd fastighetsskatt. Det blev ungdomsskatt, och det blev påbörjad nedmontering av jobbskatteavdraget. Det är klart att det är så det kommer att fortsätta. Det är så den socialdemokratiska tanken ser ut. Vi talar nu om ekonomiska styrmedel. Koldioxidskatt kan man möjligen förstå. Men vad är styrmedlet när det gäller ungdomsskatten? Är det att det är farligt att ungdomar arbetar? Jobbskatteavdraget - är det farligt att vi alla arbetar? Lastbilsskatten - är det farligt att vi transporterar saker? Det är det här som är problemet med den rödgröna politiken. Den hänger inte ihop. Klimatambitionerna lämnas oredovisade. 9,6 miljoner ton finns inte på plats. När man monterar ned arbetslinjen föröds de offentliga finanserna därför att färre jobbar och vi får mindre i skatteintäkter. Då måste ekvationen lösas någonstans, och här ser man två hål som ser ut att ha en gemensam nämnare i politiken: frånvaron av klimatåtgärder och frånvaron av skatteintäkter. Blir det 9:30? Är det detta som är beskedet? Blir det 9:30 i höjning av bensinskatten för att man ska klara en 40-procentig minskning som är den gemensamma rödgröna målsättningen? Det ska bli mycket intressant att höra hur det redovisas öppet, som det nu sägs här, före valet. Hur stora blir bensinskattehöjningarna? Hur mycket bördor ska det svenska folket bära om det vill sig illa i höst?

Anf. 87 Monica Green (S)

Herr talman! Det är precis så det är. Väljarna vill veta hur det blir om det vill sig illa, Anders Borg, om det skulle bli så bedrövligt att vi får fyra år till med en borgerlig regering som vill slita isär samhället. Men ni vägrar att svara. Anders Borg har redan gått i opposition. Han har redan förlorat valet. Han har redan gått i opposition. Han vill inte prata om sin egen politik. Han vill inte prata om att han har gjort det dyrare för bilisterna. De fasta kostnaderna, alltså de som inte ökar incitamenten att ställa bilen hemma en dag, har han ökat. Han har privatiserat bilbesiktningen. Det gör det 500 kronor dyrare att besiktiga bilen. Han har gjort det hundratals kronor dyrare att försäkra sin bil. De fasta kostnaderna har ökat under tiden som Anders Borg styrt. Varje person som äger en bil har alltså höga kostnader bara för att äga den och tjänar inte så mycket på att ställa den hemma. Vi säger att människor måste vänja sig vid att Sverige försöker växla bort från oljeberoendet. Vi måste därför använda oss av instrumentet med att den rörliga kostnaden blir högre. Bensinpriset är högre i Anders Borgs favoritländer som han brukar tjata om i vanliga fall, nämligen Finland, Holland, Danmark med flera. Där har man råd; där har det inte blivit massarbetslöshet. Anders Borg vägrar dock att svara. Han har redan gått i opposition. Han vill inte tala om sin egen politik. Han vill bara tala om vår politik, och vi talar naturligtvis gärna om den. Det är märkligt att när jag ställer interpellationer om socialbidragen, om barnfattigdomen, om varför det har försvunnit så många jobb i Sverige och om hur samhället har slitits isär talar Anders Borg om bensinskatten. Det är det enda han har velat tala om. När jag nu ställer frågan hur mycket ni ska höja bensinskatten vägrar Anders Borg svara - nu när han äntligen får chansen. Han har ända sedan den 1 maj velat tala om detta, men nu vill han inte längre. Nu vill han tala om fastighetsskatt. I Skövde har vi inte fått någon sänkt fastighetsskatt med din politik, Anders Borg. Ingen skaraborgare har fått sänkt fastighetsskatt. Och vi tänker faktiskt inte höja fastighetsskatten för dem med små och medelstora hus som är värda under 4 ½ miljon. Vill Anders Borg tala om detta i stället gör jag gärna det. Jag och väljarna vill dock ha ett svar. Anders Borg ska inte gömma sig bakom vår politik hela tiden. Jag förstår att han gillar välfärd, och han påstår att han vill ha sammanhållna grupper. Jag tycker dock att han ska vara så ärlig att han före valet talar om för väljarna om det blir höjd bensinskatt eller inte om det går så illa att de borgerliga vinner valet. Väljarna vill ha ett svar.

Anf. 88 Anders Ygeman (S)

Herr talman! Svarslös står finansministern här i kammaren. Det var en enkel fråga. Miljöministern kallade till presskonferens och sade att koldioxidskatten skulle höjas. När kommer den att höjas och med hur mycket? Vad blev svaret? Jo, en lång tirad av osakliga angrepp på oppositionen. Vi kan gärna tala track record när det gäller miljö och klimat. Vi satte från början upp målet att minska utsläppen med blygsamma 4 procent. Då sade Moderaternas gruppledare i riksdagen att det var omöjligt; det kommer att kosta jobb, slå mot landsbygden och hota ekonomin. Men vi klarade det. Vi tog inte bara 4 procent, utan vi tog 10 procent. Samtidigt hade vi västvärldens bästa ekonomiska utveckling. Roger Tiefensee, det är detta ni glider på. Det är detta och finanskrisen som har lett till att vi har haft en sådan bra utveckling av koldioxidutsläppen. Man kan välja mellan bra ekonomisk utveckling och minskade utsläpp med Socialdemokraterna och den rödgröna oppositionen eller dålig ekonomisk utveckling och minskade utsläpp med Alliansen. Jag tror att väljarna har rätt lätt att välja. I förra valet lovade ni väljarna sänkt bensinskatt. När ni kom till ministertaburetterna höjde ni bensinskatten. Då är det väl inte för mycket begärt att ni ska ge ett klart och tydligt besked. Hur blir det med skatten om olyckan är framme? När blir det höjd bensinskatt och med hur mycket ska den höjas? Nu har du chansen, Anders Borg, att ge ett svar till väljarna.

Anf. 89 Roger Tiefensee (C)

Herr talman! Det är en intressant debatt. I Centerpartiet och alliansregeringen använder vi ekonomiska styrmedel för att nå våra klimatmål. Precis som jag sade i mitt förra inlägg har vi som en del i en grön skatteväxling använt koldioxidskatten redan under mandatperioden. Vi har dessutom åtgärder som sätts i sjön vid kommande årsskifte som ger fyra gånger så stor klimateffekt som vänsterpartiernas röda skattehöjning. Ni i vänsteroppositionen saknar redovisning för 90 procent av åtgärderna för att nå era mål. Anders Ygeman lägger i sin interpellation skulden för misslyckandet i Köpenhamn på EU och Sverige. Det är allvarligt. Anders Ygeman var på plats i Köpenhamn, men det är uppenbart att han inte kan ha deltagit i den svenska delegationens arbete. EU stod nämligen tydligt bakom Kyotoprotokollet. Vi behöver dock göra mer för att klara tvågradersmålet. Att bara fortsätta med Kyotoprotokollet innebär att man ger USA, Kina och andra stora växande ekonomier fribrev. Det skriver inte jag under på. Då når vi inte tvågradersmålet, och det behöver vi nå. Köpenhamnsmötet var ett misslyckande, men att skylla det på EU och Sverige är allvarligt - särskilt av en person som var med i den svenska delegationen. Anders Ygeman kan använda något av sina resterande inlägg till att klargöra när det skulle ha påståtts att Kyotoprotokollet skulle skrotas.

Anf. 90 Anders Borg (M)

Herr talman! Låt mig börja med att tacka Roger Tiefensee för att han så förtjänstfullt belyste skiljelinjerna i klimatpolitiken. Av alla industriländer har vi satt upp det mest ambitiösa. Vi ska minska koldioxidutsläppen med 40 procent. Vi kan redovisa hur vi är på god väg att nå det målet. Vi har ställt upp en kontrollstation 2015. Vår bedömning är att med våra mål för förnybarhet och för koldioxidutsläpp har vi goda förutsättningar att klara av detta inom ramen för den politik som finns på plats. Visar det sig att det behövs fler åtgärder får vi pröva dem vad gäller både förnybarhet och koldioxid. Skiljelinjen är att De rödgröna har valt att föreslå 40 procent i en inhemsk sektor. Det saknas då 9,6 miljoner ton. Det är i runda slängar ett ton per invånare. Det är för varje svensk ett ton koldioxid som saknas i den rödgröna politiken. Då måste vi få föra en diskussion om hur mycket man egentligen vill höja bensinskatterna. När vi räknar på detta är det logiskt med en skattehöjning på 9:30. Det är en ordentlig skattechock som skulle ta ned koldioxidutsläppen inhemskt till den nivå som De rödgröna talar om. Det här är den politik som De rödgröna för och så sällan vill stå för. Man använder ekonomiska styrmedel för att man måste för att man har nedmonterat arbetslinjen och gjort hål i budgeten. Det är därför skattehöjningarna kommer. Det blir inte bättre när vi tar in konsekvenserna av dem. Låt mig ta kilometerskatten som det mest slående exemplet. Vi kan diskutera om det är 75 000, 150 000 eller 300 000 i ökade kostnader som ska bäras av de anställda på pappersbruken. Det är kostnader som Sandvik inte kan föra över till sina utländska kunder, som Scania måste hantera genom att dra ned på personalkostnaderna och som Volvo Lastvagnar inte har möjlighet att ta ut någon annanstans än i minskade kostnader för produktionen. Detta är logiken i politiken. Man nedmonterar arbetslinjen, det uppstår ett stort hål i budgeten och man måste höja en massa skatter. Man börjar med bensinskatt, kilometerskatt, ungdomsskatt och fastighetsskatt. Listan kan göras lång. När konsekvenserna sedan ska hanteras och man inte längre kan hålla ihop de offentliga finanserna för att färre arbetar ser vi vad som står överst på listan. Det blir ännu fler höjningar av bensinskatten. Det är logiskt. Det är där vi hittar det ton koldioxid vi saknar per invånare, de 9,6 miljoner ton koldioxid som återstår för De rödgröna att redovisa. Det är så logiken hänger ihop. Det blir fler skattehöjningar. Det är alltid svårt att veta vad som kommer först. Blir det ytterligare försämringar i jobbskatteavdraget? Är det pensionärslöftena som får stryka på foten? Är det ett hål som ska få vara i de offentliga finanserna? Talar ändå inte logiken för att man måste överväga ytterligare höjningar av koldioxidskatten? Det som krävs för att klara 9,6 miljoner ton är 9:30. Det kanske är dags att redovisa det. Är det 9:30 som är ambitionen för De rödgröna, eller ska det lämnas oredovisat var ett ton per invånare ska tas?

Anf. 91 Monica Green (S)

Herr talman! Jag tycker att det är löjligt och barnsligt. Anders Borg för den här debatten på sandlådenivå. Det är inte värdigt den här plenisalen att försöka komma undan sina egna svar och försöka trixa med siffror i vår politik. Vi berättar för väljarna. Det är vi som är ärliga. Vi säger att vi kommer att höja med 49 öre de här fyra åren. Vi vågar berätta det. Vi vågar se väljarna i ögonen och berätta att vi ska ställa om Sverige till ett mer miljövänligt och mer klimatanpassat Sverige. Ni säger ingenting. Anders Borg står här och raljerar. Det är ovärdigt och löjligt. Vi står för 100 000 nya jobb- och utbildningsplatser. Det kommer vi att genomföra när vi har vunnit valet. Vi står för jobblinjen. Det är ju ni som står för bidragslinjen. Det har vi sett under de här åren. Vi har haft otur, säger ni. Det är någon annans fel. Jag gillar inte sådana regeringar som skyller ifrån sig och inte tycker att man ska behöva styra när det går dåligt. Anders Borg brukar ju vilja titta på andra länder. Om Anders Borg vill titta på andra länder där man har kilometerskatt kan han titta på Tyskland och Finland. Där har man kilometerskatt. Man betalar för att man sliter på vägarna; alla får göra det. I Sverige är det gratis. Därför kommer utländska åkare och sliter ned våra vägar. I många andra länder betalar man kilometerskatt. Det vågar vi berätta. Vi är modiga. Anders Borg har redan gått i opposition och står här och raljerar på ett mycket lågt sätt. Det trodde jag inte att Anders Borg skulle behöva göra. Väljarna vill ha ett svar. Blir det en höjd bensinskatt eller inte, om olyckan är framme och ni vinner valet?

Anf. 92 Anders Ygeman (S)

Herr talman! Det finns väl anledning att så här i mandatperiodens sista skälvande timme upplysa finansministern om att en interpellation är en fråga från en riksdagsledamot till ett statsråd, inte tvärtom. Finansministern har utnyttjat möjligheten att ställa 20-30 frågor om olika saker som interpellationen inte handlar om. Det vore klädsamt om statsrådet försökte besvara de två frågor som interpellationen ställer. Det gör det enklare att föra en interpellationsdebatt i riksdagens kammare. Vi har presenterat ambitiösare klimatmål än regeringen. Det stämmer. Vi har också presenterat mer än 100 åtgärder fler än regeringen. Min bedömning är att vi gott och väl kommer att klara av att nå våra ambitiösa klimatmål. Under den tid vi har haft socialdemokratisk regering har den borgerliga sidan alltid föreslagit svagare mål. Våra mål har alltid varit de bästa i den utvecklade världen. Utvecklingen fortsätter. Vi har ambitiösare mål. Vårt track record är rent. Vi har alltid överträffat de klimatmål vi ställt upp. Skälet till att jag ställde den här interpellationen var att miljöministern kallade till en presskonferens och sade att koldioxidskatten ska öka under nästa mandatperiod. Därför ställde jag frågan: När och hur mycket? Finansministern har inte ens bemödat sig om att försöka besvara någon av de frågorna under den här debatten. I stället har han ställt frågor till oppositionen. Jag förstår att Anders Borg hellre vill tala om oppositionens politik än sin egen. Det skulle jag också vilja, om jag hade Anders Borgs politik. Kan vi inte nu i kammarens sista skälvande stund och Anders Borgs sista två minuter här i kammaren få ett svar på frågan: Hur mycket kommer bensinskatten att höjas om Anders Borg får förtroendet att fortsätta som finansminister?

Anf. 93 Anders Borg (M)

Herr talman! Svaren på interpellationens frågor är uppenbara och tydliga. Regeringens politik leder till att vi minskar koldioxidutsläppen i linje med de mål på 40 procent som vi har lagt fast. Vi uppnår också de mål som vi har lagt fast för förnybara bränslen. Vi ska ha en kontrollstation. Om den visar att vi behöver vidta ytterligare åtgärder ska vi naturligtvis välja de mest effektiva. Kontrollstationen ligger 2015. Alla svar som behövs är därmed givna. Därmed återstår naturligtvis att diskutera trixandet med siffrorna. Vi har den 40-procentiga inhemska reduktionen. Man avvisar att använda den tredjedel av flexibla mekanismer som vi föreslår - det som gör att vi når målen och som gör att vi har en politik som hänger ihop. Vi landar naturligtvis i frågeställningen om dessa 9,6 miljoner ton. Var kommer de ifrån? Var ska de tas? Blir det 9:30? Det är den fråga som måste ställas eftersom det saknas ett ton per invånare. Jag ska gärna ge min egen tolkning. Det finns ett stort hål i oppositionens politik. Det blir färre i arbete när man skattar bort jobben. Det blir fler kvar på perrongen när man slår ihjäl återhämtningen. Det blir färre sysselsatta och ökad arbetslöshet när man lägger tillbaka flaskhalsarna. Det blir mindre köpkraft med färre i arbete. Hur ska det hålet täckas? Det första svaret blir logiskt. Det handlar om 9,6 miljoner ton som saknas och 9:30 i höjd bensinskatt. Det är alldeles uppenbart att Miljöpartiet kommer att ingå i en socialdemokratisk regering bara om det blir kraftiga höjningar av bensinskatten. Därför kommer Socialdemokraterna att få leverera höjd bensinskatt om och om igen. Om det blir 9:30 återstår att se, men det blir höjd bensinskatt och färre jobb.

den 21 maj

Interpellation

2009/10:445 Koldioxidskatten

av Monica Green (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Orsaken till att den borgerliga regeringen höjt miljöskatter, bland annat bensinskatten, sägs vara miljön och att Alliansen är helt överens om att priset på fossila bränslen måste öka för att minska onödigt bilåkande. Inför toppmötet i Köpenhamn pläderade såväl miljöministern som statsministern för klimatskatter.

Enligt statsministern är koldioxidskatten det mest effektiva styrmedlet för att fler ska planera sina resor mer, allt annat är mindre kostnadseffektivt. Det kostar mer och har mindre styrande verkan, även om det är mer populärt, har statsministern hävdat.

Finansdepartementet har pekat ut en koldioxidskattehöjning som något positivt om man vill göra något för klimatet. Enligt dem är en höjning av koldioxidskatten ”det mest kostnads- och åtgärdseffektiva styrmedlet” för att göra något för klimatet (Effektivare skatter på miljö- och klimatområdet Ds 2009:24)

Mina frågor till finansministern är därför följande:

Vad avser finansministern att göra för att minska koldioxidutsläppen?

Hur mycket avser finansministern att höja bensinskatten?

Avser finansministern att ta initiativ till att införa konverteringsstöd för att snabba på omställningen till mer miljöanpassade fordon?