Klargörande av omständigheterna kring Estonias förlisning

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 22 maj

Interpellation 2005/06:473 av Lars Ångström (mp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Klargörande av omständigheterna kring Estonias förlisning

Trots att informationen om avtalet mellan ÖB och tullen som möjliggjorde frakt av militärt material på Estonia fanns inom Regeringskansliet och trots att den svenska Försvarsmakten utnyttjade Estonia för frakt av militärt materiel, var det aldrig någon som informerade den internationella haveriutredningen av Estonias förlisning om detta faktum. I stället viftades uppgifter om militära laster på Estonia bort i debatten som konspirationsteorier.

Enligt flera källor har den svenska Försvarsmakten också medverkat i aktiviteter vid Estonias vrak omedelbart efter förlisningen som inte nämns i haveriutredningen. Bland annat ska marinens specialfartyg Urd ha gått ut till förlisningsplatsen och det genomfördes dykoperationer på vraket. Uppgifterna har bland annat lämnats av fartygets kapten, den framlidne Birger Lehre, till andra försvarsmaktsanställda.

När den estniska statsåklagaren Margus Kurm, som på den estniske regeringens uppdrag leder en utredning om omständigheterna kring Estonias förlisning, ville ställa frågor till Urds dåvarande dykchef Mikael Gustavsson vägrade han träffa Kurm.

Sjöfartsverket som ansvarade för flera av de dykningar som genomfördes på Estonia belade dykarna med tystnadsplikt. De skulle aldrig få berätta om vad de såg under sitt arbete på Estonia. När den estniska statsåklagaren bad Sjöfartsverket om att få träffa dykarna och att dessa skulle frias från sin tystnadsplikt i samtal med honom vägrade Sjöfartsverket gå med på detta.

Samtidigt har det på den internationella oberoende faktagruppens hemsida lagts ut filmmaterial taget vid de officiella dykningarna, filmmaterial som visar att man, tvärtemot vad haveriutredningen vill påskina, varit inne på lastdäcket med dykare. Enligt IFG visar dessa bilder sprängskador inne på lastdäcket. Dessa sprängskador är på ställen som inte utgör fartygets skrov och torde därmed inte ha något med sjunkförloppet att göra. Enligt bildanalysen så har de tillkommit efter det att fartyget gått till botten.

Samma analys av bildmaterialet görs av en tysk expertgrupp som arbetat på Meyer Werfts uppdrag. Platsen för sprängskadorna anges vara den plats där fästanordningar för bogvisirets hydralik och ombordkörningsrampens fästen finns. Den estniska regeringens delrapport som presenterades i mars 2006 slår också fast att haveriutredningen underlät att i tillräcklig omfattning undersöka möjligheterna av en sprängning ombord på Estonia.

Den enda undersökning som genomförts när det gäller sprängskador har gjorts på det upplockade bogvisiret av den finländska polisen. De uppger själva i sin rapport att undersökningen var begränsad till bara de mest vanligt förekommande sprängämnena. Någon metallurgisk analys genomfördes till exempel inte. Efter att analyserna gjordes i Finland har också andra och avsevärt mycket bättre metoder för sådana undersökningar tagits fram.

Då bogvisiret i dag står i säkert förvar på Musköbasen skulle det vara tämligen enkelt att låta ett internationellt oberoende forskningsinstitut genomföra metallurgiska- och andra analyser. Mot bakgrund av uppgifterna om var någonstans sprängningar ska ha genomförts är det också enkelt att låta undersöka de relevanta delarna av bogvisiret och bogvisirets fästanordningar som satt kvar på bogvisiret då det togs upp ur havet. På samma sätt skulle det vara såväl enkelt som billigt att med en robotkamera låta undersöka de relevanta delarna alldeles innanför ombordkörningsrampen. Fartygsvraket ligger så lättillgängligt och grunt att om det ställts på högkant skulle över halva fartyget sticka upp ovanför vattenytan.

Ett tydligt filmmaterial av utrymmet alldeles innanför ombordkörningsrampen, taget under full öppenhet och insyn av oberoende sakkunniga, tillsammans med metallurgiska analyser av speciella delar av bogvisiret och dess fästanordningar skulle kunna bekräfta eller avföra uppgifterna om sprängning ombord på Estonia.

Vad avser statsrådet Mona Sahlin att vidta för åtgärder för att sådana undersökningar ska kunna genomföras?