kamratstöd i skolan

Interpellationsdebatt 14 februari 2002
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 99 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Monica Green har frågat vilka åtgär- der jag avser att vidta dels för att ge dem som arbetar i skolan mer kunskap, fakta och förståelse kring var- för mobbning uppstår samt beredskap att arbeta med svåra situationer för att kunna skapa tillit hos elever, dels för att stimulera till fler vuxna kamratstödjare i skolan. Jag instämmer i uppfattningen att det behövs ökad kunskap om varför mobbning uppstår. Personalen ute på skolorna efterfrågar också detta. Det är självklart viktigt att skolans olika personalgrupper har gedigna kunskaper på detta område eftersom de ska utarbeta skolans handlingsprogram för att skapa trygga hälso- främjande miljöer. Regeringen har sammanlagt satsat 12 miljoner kronor under tre år för att fördjupa och bredda den vetenskapliga kunskapsbasen samt för att öka sprid- ningen av kunskaper inom områdena demokrati och mänskliga rättigheter inom värdegrundsområdet, där mobbning och kränkande behandling ingår. Umeå universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola samt Göteborgs universitet får projektmedel för tredje året i rad för detta ändamål. Inom Nationellt centrum Värdegrund-Livsvetenskap vid Umeå universitet pågår en kartläggning av högskolornas, kommunernas och skolors utvecklings- och forskningsverksamhet inom värdegrundsområdet. Värdegrundscentrumet har också genomfört regionala seminarier för att stärka erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Inom Nordiska ministerrådets skolsamarbete ingår Utbildningsdepartementet i en arbetsgrupp om mobb- ning och våld. Gruppen har till uppgift att kartlägga vad som görs i de nordiska länderna, kartlägga den forskning som finns samt ge förslag till kriterier för utveckling av arbetet. Resultatet av detta samarbete planeras att publiceras i vår. Jag har nyligen aviserat ett uppdrag till Statens skolverk för att stödja och stimulera utvecklingen i skolorna. Detta ska bl.a. ske genom att lyfta fram exempel på handlingsprogram mot kränkande be- handling som minskat mobbningen, undersöka ar- betssätt som enligt utvärderingar gett positiva resultat för att sedan kunna ge mer handfasta råd och hjälp till skolorna samt ta fram en forsknings- och kun- skapsöversikt om kränkande behandling och mobb- ning. Utifrån denna översikt bör ny forskning initie- ras. Det görs många olika insatser för att skapa ett öppnare och tryggare klimat i skolan. Ett exempel är kamratstödjare. Hassela Solidaritet startade en verk- samhet med kamratstödjare för nästan 20 år sedan. Arbetslösa ungdomar fick möjlighet att förstärka skolans arbete med den psykosociala miljön och vara en länk till vuxenvärlden. De finns nu på många sko- lor i landet och gör ett arbete med gott resultat. Det finns även en mer nystartad verksamhet med klassmorfar som har en liknande inriktning med att vara goda förebilder, stödja eleverna och skapa trygghet. Båda dessa verksamheter visar betydelsen av informella och sociala kontakter. Regeringen har nyligen beviljat medel för utveckling av idén med klassmorfar. För att öka måluppfyllelsen och antalet vuxna i skolan har regeringen infört ett särskilt statsbidrag till skolsektorn. Med start från höstterminen 2001 kom- mer skolan att fram t.o.m. 2006 få sammanlagt 17,5 miljarder för strategiska personalförstärkningar. Medlen kommer därefter att inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna. Kommunerna avgör själva vilka personalförstärkningar de vill göra för dessa medel, men de kan exempelvis användas till att anställa kamratstödjare, vilket några kommuner också har gjort.

Anf. 100 Monica Green (S)

Fru talman! Jag ska börja med att både tacka men också att hälsa Thomas Östros välkommen som mi- nister även för skolan. Jag har inte haft möjlighet att göra det formellt tidigare. Det är jätteroligt att minis- tern kommer att ha hand om skolan. Då kan vi se helheten i utbildningssystemet ända från det att barnet är litet. Vi diskuterar en viktig fråga i dag, nämligen hur vi ska få möjlighet till ett lugnt och harmoniskt läran- de i skolan. Då kan kamratstödjare vara ett exempel, men ministern har också gett andra exempel på hur det går att utveckla lugn och harmoni i skolan och på rasterna. Jag har följt föreningen Unga Örnar nära, och inom Unga Örnar jobbar man för att det ska finnas kamratstödjare i skolan men också för att föreningsli- vet ska släppas in i skolan och för ett öppet och de- mokratiskt lärosätt. Det kan vara bra att få in fler föreningar som aktivt jobbar direkt i skolan under skoltid men även naturligtvis på fritiden. Precis som ministern sade finns det många skolor som har gjort ett stort arbete. Jag har ett exempel, nämligen Stenportskolan i Lidköping. Jag har besökt skolan, och där har man kommit mycket långt med bl.a. värdegrundsåret. Eleverna har själva tagit itu med situationen, och det finns en fin kommunikation mellan lärare och elever. Det finns en ung student som sitter på läktaren i dag, Beata, en 20-åring från Kinnekulle. Hon har också jobbat aktivt som kamratstödjare. Hon vill gärna fortsätta med detta, och hon vill ta del av hur ministern fortsättningsvis tänker utvärdera och jobba med värdegrundsåret. Vi har hört ett exempel på att det ska tillsättas en ny utredning. Jag lyssnar gärna mer på hur det konkret ska gå till.

Anf. 101 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Värdegrundsåret blev en väldig fram- gång. Dels blev det en så positiv respons från skol- världen, dels såg vi vilket behov det fanns av ökad kunskap. Nästa steg handlar om att skapa kunskap och sprida kunskap i skolorna. Värdegrundscentrum får då en viktig roll. Det är viktigt att de arbetar så att de har som mission att ha goda och starka relationer med skolorna ute i den praktiska verkligheten för att sprida insikter och kunskap. Jag delar också väldigt mycket Monica Greens uppfattning om att föreningslivet har en viktig roll att spela i skolans värld. Jag vill att skolan ska vara öp- pen mot omvärlden och för relationer med många aktörer i samhället som kan bidra till att skapa ett bra klimat i skolan. Då är föreningslivet en viktig del i den utvecklingen. Vi har praktiskt sett att mycket av fundamentet i kamratstödsverksamheten finns i före- ningslivet. Unga Örnar gör ett bra jobb. Flera andra organisationer finns inblandade. Jag ser gärna att kommunerna när de utvecklar skolarbetet funderar kring hur man kan stärka närva- ron av goda vuxna förebilder i skolan. Det är förstås lärare men också många andra grupper som tillhör skolans vanliga yrkesgrupper. Men det går också att öppna sig för ytterligare vuxenkontakter i förenings- livet. Det är en grundläggande frågeställning när det gäller trygghet i skolan - nära relationer till goda vuxna förebilder, som kan se till att barnen får den viktiga respekt för varandras lika värde som måste gälla i skolan.

Anf. 102 Monica Green (S)

Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Man måste också se till att de goda exemplen sprids över landet. När det gäller skolan spreds, tyvärr, ett tag de dåliga exemplen över landet, och man fick uppfatt- ningen att alla barn på alla skolor mådde dåligt. Nu kan vi aldrig vara nöjda förrän alla barn kän- ner trygghet och glädje över att över huvud taget gå till skolan. Det ska inte finns något barn som på mor- gonen känner att man inte törs gå till skolan. Alla ska känna trygghet när man går till skolan. Ingen ska behöva missa undervisning för att man känner sig otrygg. Det är därför de goda exemplens makt är så vikti- ga att lyfta fram. De ska spridas över landet som cirklarna i vattnet där en sten har kastats i. Jag vill återigen nämna föreningslivet men också att kommu- ner jobbar vidare och delar med sig av exemplen om kamratstödjare. Kanske man också ska titta på hur andra länder har gjort och vad vi från svensk sida har att visa fram. Sverige står sig bra internationellt sett. Vad kan vi lära av skolor i andra delar av världen där det har gått bra? Vad kan vi ta till oss från dem? Ut- byte av erfarenheter är ett sätt att arbeta på, men det finns också många andra sätt. Vi måste släppa loss föreningslivet i skolan. Det ska inte bara ske på fritiden eller på rasterna. Att visa upp föreningsverksamheten kan också vara en del i lärandet, dvs. prata om den gemenskap som skapas med hjälp av engagemang och se till att det blir ett personligt resultat i en förening. Folkrörelser kan bjudas in, och på så sätt utvecklas svensk demokrati.

Anf. 103 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Jag delar helt Monica Greens uppfatt- ning, också när det gäller möjligheten att lära sig av varandra. Det finns ett spännande nordiskt samarbete just kring värdegrundsfrågor. Till hösten anordnas en stor värdegrundskonferens, där Sverige har tagit över stafettpinnen, och sedan fortsätter arbetet i de andra nordiska länderna. Frågeställningen är just: Vad kan vi lära av varandra? Länderna är ju så lika på många sätt, men det finns också spännande olikheter. Värdegrundscentrumen, särskilt det i Umeå, job- bar just med att sprida exempel. De arbetar på ett kompetent sätt med att se sig omkring vad som sker i landet och sedan sprida goda exempel. Det är också ett konkret sätt att få det här arbetet att fortsätta. När det gäller just mobbning vill jag lyfta fram den stora kampanj som vi är mitt inne i nu. Det handlar om att väcka elevers, föräldrars och lärares engagemang i frågorna om trygghet i skolan. Man jobbar på ett mycket bra sätt med pjäser för att enga- gera ungdomar och barn i diskussioner om frågeställ- ningarna och med att sprida kunskaper och idéer. Det är också ett sätt att se till att kunskap sprids i alla våra skolor kring frågor om trygghet och alla barns lika rätt i skolan.

Anf. 104 Monica Green (S)

Fru talman! Jag tror att vi ska hålla den här de- batten vid liv hela tiden. Så länge det finns något barn som känner oro för att gå till skolan ska vi hålla debatten levande i kommunerna, i föreningslivet men också här i riksdagen. Vi ska se till att vi alltid är på vår vakt så att barnen trivs. För barnen är ändå skolan en arbetsmiljö. Därför måste vi se till att det blir tryggt på våra skolor runtom i landet och att vi bryr oss om. Jag känner mig nöjd med den här diskussionen och tycker att vi kan gå vidare. Jag kan åka hem till Unga Örnar och berätta att ministern känner stor förståelse och också vill jobba vidare tillsammans med föreningslivet, så jag vill tacka för den här dis- kussionen.

den 1 februari

Interpellation 2001/02:224

av Monica Green (s) till utbildningsminister Thomas Östros om kamratstöd i skolan

Barn ska uppleva att det både är roligt och lärande att gå i skolan, men så är det inte för alla. Många känner ångest och har ont i magen när de ska gå till skolan. Dagligen utsätts hundratusentals elever i Sveriges skolor för mobbning. I vissa fall har trakasserierna gått så långt att elever fått åka till sjukhus på grund av sina skador, en del har t.o.m. försökt ta sitt liv.

Varje mobbat barn måste tas på allvar och bli sett. Svårigheterna med att hantera mobbning är att många barn inte berättar för någon vuxen att de mobbas. Därför är det viktigt att varje barn som berättar om sin situation känner att hon eller han kan lita på att omgivningen tar itu med problemen omedelbart. Att få känna sig trygg är en mänsklig rättighet, mobbning är en kränkning som vi inte kan acceptera.

Skollagen och läroplanen är mycket tydlig rörande skolans skyldighet att motverka kränkande behandling: "den som verkar i skolan är skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden". Det är angeläget att skolan arbetar aktivt med att skapa en trygg arbetsmiljö för eleverna.

Fokusering på mobbning, skärpt lagstiftning, regeringens satsning med det s.k. värdegrundsåret och alla de goda insatserna som skett i skolorna har haft effekt. Många lärare och elever har tillsammans tagit många bra initiativ. Ett av dem är att införa kamratstödjare.

Kamratstöd i skolan är en metod som bygger på att unga vuxna mellan 18 och 25 år anställs som goda förebilder för barn och ungdomar. Kamratstödjarna ska finnas tillgängliga under skoldagen för samtal och kontakt med eleverna.

Kamratstödjarnas arbete, förutom att göra skolan till en miljö att trivas i, inkluderar också förbyggande insatser mot mobbning, skolk, droger och kriminalitet bland eleverna.

Barn tillbringar många år av sina liv i skolan. Genom en positiv och stödjande skolmiljö med engagerade vuxna kan man nå ett långvarigt resultat för ökad trivsel och trygghet för barn och tonåringar i skolorna. En trygg miljö är en förutsättning för inlärning och något som alla i skolan har rätt till, och behov av, för att kunna sköta sina studier. Kamratstöd är en sådan metod som bidrar till att förändra skolmiljön i positiv riktning.

Jag vill därför fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ge de personer som arbetar i skolan mer kunskap, fakta och förståelse kring varför mobbning uppstår samt beredskap att arbeta med svåra situationer för att kunna skapa tillit hos elever?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stimulera till att fler vuxna kamratstödjare finns i skolan?