Januariöverenskommelsen och Arbetsförmedlingen

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2019/20:47 Januariöverenskommelsen och Arbetsförmedlingen

av Mats Green (M)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Den växande splittringen mellan januariöverenskommelsens partier samt oklarheten vad gäller dessas omstrukturering av Arbetsförmedlingen blir alltmer uppenbar. Inte minst vid arbetsmarknadsutskottets två senaste sammanträden den 2 respektive 8 oktober, där först Arbetsförmedlingens generaldirektör och sedan, på Moderaternas begäran, arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) infunnit sig för att besvara frågor om regeringens planer för Arbetsförmedlingen, har detta framgått med all önskvärd tydlighet.

Detta framgår även av de olika motstridiga uttalanden i medierna som gjorts av olika företrädare för januariöverenskommelsens parter, nu senast i Expressen den 12 oktober.

I dessa uttalanden skyller man bristen på tydliga besked och inriktning på allt från övriga parter inom januariöverenskommelsen där man talar om ett fullskaligt experiment till Arbetsförmedlingens nuvarande generaldirektör och M-KD-budgetens marginella justering av Arbetsförmedlingens rekordhöga anslag mot bakgrund av en stark och långvarig högkonjunktur.

Förvaltningsanslag kan tilläggas, som inte återställts i vare sig höstbudgeten eller vårändringsbudgeten, där endast en symbolisk förstärkning görs 2021/2022 för införandet av det så kallade utvecklingsåret som ska administreras av Arbetsförmedlingen.

Det finns ett växande antal grundläggande frågeställningar kring regeringens omstrukturering av en av Sveriges största myndigheter som måste besvaras: för arbetssökande, för Arbetsförmedlingens medarbetare, för externa aktörer och för landets kommuner. Besked som måste ges, och ges snart, mot bakgrund av en stigande arbetslöshet. Regeringen har haft nästan ett år på sig.

Ett antal av alla dessa grundläggande frågor handlar dels om det i januariöverenskommelsen utlovade systemet, byggt på lagen om valfrihetssystem (LOV) där fristående aktörer ska tävla om uppdragen att förmedla jobben, som ska utgöra själva grunden för hela den framtida Arbetsförmedlingen, dels frågan om kommunernas eventuella roll i detta. I januariöverenskommelsen nämns inget om kommunernas roll över huvud taget.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

  1. Gäller den i januariavtalet formulerade, överenskomna och utlovade inriktningen för en förändrad arbetsförmedling fortfarande?
  2. Varför, och på vilket sätt, är just ett system byggt på lagen om valfrihetssystem (LOV) den lämpligaste grunden för den framtida arbetsförmedlingen?
  3. Kommer kommunerna att ges en roll i denna modell? Om svaret på den här frågan är ja: Vilken roll kommer detta att vara?
  4. Hur ska detta förenas med den modell, byggd på lagen om valfrihetssystem (LOV), som överenskommits och utlovats i januariöverenskommelsen?