Jämställda löner

Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag kommer att vidta för att vända utvecklingen och verka för jämställda löner.

Låt mig börja med att konstatera att det stämmer att löneskillnaden mellan kvinnor och män ökade 2021. I nuläget vet vi ännu inte om den marginella ökningen i löneskillnader 2021, som för övrigt var under Socialdemokraternas regeringstid, har fortsatt eller var ett tillfälligt hack i den nedåtgående kurvan under 2000-talet. Det kan till exempel handla om tillfälliga förändringar på arbetsmarknaden och uppskjutna lönerevisioner till följd av coronapandemin.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Det beror delvis på en minskad könssegregering på arbetsmarknaden och att kvinnor i allt större utsträckning har blivit chefer. Det beror också på att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än mäns löner. Under de senaste sju åren har relativlönerna generellt sett ökat mer i välfärdsyrken, som inom vård- och utbildningssektorn, än vad de har inom typiska yrken inom tillverkningsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt Medlingsinstitutet är den huvudsakliga förklaringen till löneskillnaden mellan kvinnor och män att de arbetar i olika yrken och sektorer. Av SCB:s statistik framgår att enbart fyra av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildning. För att motverka könssegregation på arbetsmarknaden har Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att genomföra en sammanställning av befintlig forskning och kunskap om könsskillnader i utbildningsval. Myndighetens rapport visar att könsbundna utbildningsval och den könssegregering det för med sig är problematisk på flera nivåer i samhället. Individers möjligheter att utforska och utveckla olika intressen och färdigheter begränsas. Även utifrån ett samhällsperspektiv är det ett problem när rekryteringsunderlaget på arbetsmarknaden begränsas.

Kvinnor har lägre löneinkomster än män. Förutom att män generellt sett har högre lön än kvinnor påverkas de samlade löneinkomsterna även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.

Låt mig tydliggöra att frågan om ekonomisk jämställdhet är prioriterad av regeringen. Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

Ett pågående regeringsuppdrag på detta område är att Jämställhetsmyndigheten har i uppdrag att göra en analys av den könssegregerade arbetsmarknaden och ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. I uppdraget ska Jämställdhetsmyndigheten inhämta kunskap och erfarenheter från Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet samt Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas senast den 28 april.

Vidare har Medlingsinstitutet fått i uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löner och andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet. Myndigheten ska även lämna förslag på hur jämställdhetsanalyser av löneinkomster och andra inkomster kan göras regelbundet. Senast i juni 2023 ska uppdraget slutredovisas.

Herr talman! När jag ställde interpellationen var det mot bakgrund av att det var ett seminarium här i riksdagen som hette Lön hela dagen. Statsrådet medverkade också i seminariet.

Seminariet presenterade en rapport som visade hur länge kvinnor jobbar under en arbetsdag och får lön. Det visade sig att kvinnor numera jobbar gratis efter klockan 16.12, vilket var en minut mer enligt rapporten. Mannen får däremot betalt hela arbetsdagen fram till 17.00. Det gäller trots att kvinnor är mer högutbildade än vad män är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern nämner i sitt svar till mig att löneskillnaderna har minskat över tid, vilket ju är sant och såklart också positivt. Men gränsen för när vi tror oss ha uppnått jämställda löner är en gräns som ständigt flyttas. Just nu går den vid 2043, enligt just Lön hela dagen.

Nu kommer alltså indikationer på att kampen om jämställda löner inte bara går väldigt långsamt utan till och med backar eller stagnerar för första gången på 15 år. Precis som statsrådet nämner finns det olika typer av lönegap som vi kan diskutera här i dag. Men jag hoppas att vi ändå kan vara överens om att dessa lönegap existerar och att vi tillsammans vill göra vad vi kan för att sluta dessa gap. Därför är jag också väldigt tacksam för att statsrådet deltar i debatten här i dag.

Statsrådet är minister i en högerkonservativ regering men tillhör också partiet Liberalerna. Liberala kvinnor är en medlemsorganisation i kampanjen Lön hela dagen. Kampanjen tar inte bara fram statistik, utan man ser också över vilka konkreta åtgärder som skulle kunna skapa mer jämställda löner och vända lönetrenden för kvinnor.

Nummer ett på listan av åtgärder är en jämställd föräldraförsäkring. Statsrådet kanske minns att det under Lön hela dagen-seminariet fanns en panel med arbetsmarknadens parter som samstämmigt svarade på frågan: Vad skulle man kunna göra för att ändra utvecklingen av kvinnors löner? Vad skulle man kunna göra som gav mest boost till att förändra denna negativa trend? Alla svarade samma sak: Man måste skapa ett mer jämställt uttag ur föräldraförsäkringen.

Jag noterar att det här är något som statsrådet tar upp i förbifarten i sitt svar till mig. Hon säger: Förutom att män generellt sett har högre lön än kvinnor påverkas de samlade löneinkomsterna även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.

Det här tycker jag förtjänar en lite större del av dagens debatt. Regeringen säger att man vill ha mer jämställda löner. Man vill också ha ett mer jämställt uttag. Det har bland andra statsrådet Tenje framfört i den här kammaren. Detta är en fråga som Tenje också sa handlar om kvinnors egenmakt, rent av.

Även arbetsmarknadens parter säger, exempelvis under paneldebatten, att vi behöver ett mer jämställt uttag. Det står också statsrådet Brandbergs Liberala kvinnor bakom.

Därför vill jag fråga statsrådet: Hur avser jämställdhetsministern att uppnå ett mer jämställt uttag ur vår föräldraförsäkring i syfte att skapa mer jämställda löner?

Herr talman och statsrådet! Det låter bra att det är ett prioriterat mål för regeringen att öka den ekonomiska jämställdheten. Det är vi överens om; så bör det vara. Men frågan är vad statsrådet och regeringen egentligen gör. Än så länge har vi inte sett så mycket av den varan. Det vi ser är i stället en utveckling som går i motsatt riktning.

Herr talman! Arbetare i kvinnoyrken i välfärden har lägre löner än man har i jämförbara manligt dominerade yrken. Arbetare i kvinnoyrken i välfärden har sämre villkor än man har i jämförbara manligt dominerade yrken. Och inte nog med att deras löner är lägre och deras villkor sämre; de har dessutom alltför få kollegor som kan utföra jobbet som de som välfärden är till för behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Hela 42 procent av Kommunals medlemmar som arbetar inom äldreomsorgen anser att deras arbetsplats är underbemannad - 42 procent! Och 49 procent av de kommunalare som arbetar inom förskolan säger att deras arbetsplats är underbemannad. Det är nästan hälften.

Så här ser verkligheten ut. Det är hög tid att agera, statsrådet, om regeringen menar allvar med att ekonomisk jämställdhet är prioriterad. För, herr talman, när bristen på kollegor blir för stor leder det till risker i arbetet. När bristen på kollegor blir för stor riskerar det att leda till att brukarna inte får den omsorg eller det stöd som de har rätt till. Och när bristen på kollegor blir för stor leder det till stress och psykisk ohälsa hos alla dem som springer, springer och springer fortare och fortare och prioriterar ned sina egna behov men ändå upplever att de inte räcker till.

Herr talman! Så här kan vi inte ha det. Det är redan svårt för kommunerna att hitta personal, men med ännu större press och ingen större ljusning på avtalssidan kommer det inte att bli lättare att hitta folk till välfärden. Läget i kvinnodominerade välfärdsyrken är akut.

För att arbetsgivarna inom välfärden ska ha möjlighet att förbättra villkoren och till exempel kunna erbjuda alla som jobbar där, framför allt kvinnor, heltidstjänster så att de kan öka sin inkomst och vi kan sluta inkomstgapet mellan män och kvinnor behöver regeringen satsa på högre statsbidrag till kommunerna nu när kostnaderna skenar.

Min fråga till statsrådet är: Vad tänker statsrådet göra för att lönerna inom kvinnodominerade välfärdsyrken ska vara i paritet med jämförbara manligt dominerade yrken?

Herr talman! Tack, interpellanten, för att vi får möjlighet att i kväll debattera de här viktiga frågorna! Tack också till statsrådet - både för svaret och för att vi får ha den här debatten!

Vi hade en snarlik interpellationsdebatt i december, om jag inte minns helt fel - som en inledning på mandatperioden, kan jag tänka mig. Jag har även lyssnat på svaret på den här interpellationen. Det är fortfarande lite samma sak. Även i december konstaterade statsrådet att ekonomisk jämställdhet var viktigt för regeringen. Både nu och i december hörde jag statsrådet konstatera en rad saker - en rad anledningar till att vi har den brist på ekonomisk jämställdhet som vi har. Det handlar om vad som är orsakerna till den: deltiderna, familjepolitiken när det kommer till det ojämna uttaget av föräldradagar och en rad andra saker. Det nämns ingenting om pensioner, och jag skulle kunna fortsätta på det spåret.

Vidare konstaterar statsrådet att man behöver mer fakta och inhämtande av fler analyser för att kunna komma med förslag. Jag tycker att vi har det. Jag tycker också att interpellanten var tydlig med det, delvis från seminariet, delvis från sådant som har kommit fram av andra anledningar.

Vad har då hänt sedan december, eller sedan regeringen tillträdde och tydligt gick ut med denna ambition? Det är en rad saker. Bland annat tog regeringen som det första man gjorde bort den feministiska utrikespolitiken. Jag tänker att i den värld vi i dag lever behöver vi kanske inte mindre av den feministiska utrikespolitiken. Men det är en tydlig signal från regeringen att man inte ska ha en feministisk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan går vi vidare till dess att regeringen kommer fram till en budget och lägger fram den. Och vad ser vi där? När SKR är tydliga med vad man måste ha för att behålla samma kvalitet i kommuner och regioner i välfärden får man en tredjedel av regeringen i budgeten. Det saknas två tredjedelar av pengarna. Vad händer då? Det blir ett ganska stort hål och ett minus. Vilka kommer det här att slå emot? Det kommer inte att bli färre delade turer och deltider. Det är ju heltidsarbete som många av våra välfärdskvinnor behöver. Det blir det inte med de här icke-pengarna, de pengar som den här budgeten saknar.

Vilka kan vi då se var vinnarna på regeringens budget? Jo, det var männen. Männen drog vinstlotten i den här budgeten, inte kvinnorna. Ekonomisk jämställdhetspolitik och ekonomisk självständighet saknas.

Min fråga är den som vi var inne på, nämligen när det kommer ett jämnare uttag av föräldradagar. Jag vet att statsrådet var tydlig i interpellationsdebatten i december med att detta förändrar normer. Var är idéerna och förslagen på politik? Var finns utredningarna som kan leda till någonting på det här området? Jag saknar det. Kanske kan jag få svar på det i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka jämställdhetsministern för svaret. Det gläder mig att regeringen säger att detta är en prioriterad fråga, men jag blir lite oroad över bristen på konkreta åtgärder från regeringen.

I en interpellationsdebatt den 6 december diskuterades, som ledamoten Sofia Amloh tog upp, den löneskillnad som finns på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män. Statsrådet förklarade då att regeringen bara suttit i sju veckor men att den var positiv till att använda verktyg för att förskjuta normer. Då kunde vi inte få några konkreta exempel på vilka verktyg regeringen ville använda för att ändra på normerna. Nu har regeringen fått fundera i ungefär fem månader, men svaren från regeringen ekar fortfarande tomt. Verktygslådan ser fortfarande oanvänd ut.

Statsrådet lyfter vikten av lönekartläggningar, men i övrigt lyfter hon inga idéer om hur vi ska minska den löneklyfta som finns. I regeringens nyhet på internationella kvinnodagen om de ojämställda lönerna säger regeringen: Det kommer regeringen noggrant att bevaka framöver. Det låter nästan lite komiskt när man bara bevakar och bevakar.

Vi ser nu hur kostnaderna ökar för många familjer när maten blir dyrare och hyrorna höjs. Bara en debatt i dag kommer tyvärr inte att hjälpa någon familj att klara räkningarna den här månaden, men vi kan ta ett ansvar för att förbättra för kvinnor i framtiden, för våra barn och barnbarn, så att löneklyftan förhoppningsvis försvinner helt.

För en vecka sedan var mitt sociala medier-flöde fyllt av engagerade människor. Exempel på exempel togs upp. Ofrivillig deltid, ökad stress, ojämn fördelning av makt och obetalt hemarbete var bara några av de exempel som lyftes. Jag hoppas, herr talman, att alla vi här i kammaren är medvetna om hur jämställdheten ser ut i Sverige i dag - att kvinnor har lägre löner och sämre villkor, jobbar deltid större utsträckning och tar större ansvar i hemmet och i det obetalda hemarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att komma till rätta med det här är det viktigt att vi är medvetna om hur det ser ut, att frågan diskuteras och att vi vill göra något åt det. Därför blir jag orolig när jag läser i en undersökning som presenterades i förra veckan att mer än var fjärde man anser att vi redan har lika löner i Sverige. Det gör mig irriterad att vi inte har en samsyn på att detta är någonting vi behöver arbeta på. Vi vet ju att löneskillnaderna ökade nu senast.

Detta är inget som får försvinna i en notis eller för att internationella kvinnodagen har passerat. Detta är någonting vi måste diskutera varje dag för att komma till rätta med problemen och minska klyftorna, eller helst ta bort dem.

Ungefär 48 minuter per arbetsdag arbetar kvinnor gratis, sett till den senaste statistiken. Men sedan kommer nästa del av statistiken, som jag tycker missas i den här diskussionen. Vi jämför ju löner utifrån att alla jobbar heltid, men så är inte verkligheten. Bland arbetare med tillsvidareanställning arbetar bara 44 procent av kvinnorna heltid, enligt LO. För tjänstemannayrkena är motsvarande siffra 69 procent. Det blir då väldigt skevt att jämföra med heltid. Skulle en kvinna i ett arbetaryrke få heltid skulle det ge en högre lön med 5 100 kronor. Det är viktigt att vi pratar utifrån verkligheten och inte osynliggör detta.

Regeringen säger att de ojämställda lönerna är prioriterade och ska bevakas noggrant. Varför säger regeringen ingenting om vikten av en jämställd föräldraförsäkring? Som statsrådet nämnde i sina inlägg den 6 december har en reformerad föräldraförsäkring skjutit på normer. Vad är nästa steg för att förflytta normer och göra föräldraförsäkringen mer jämställd?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för en viktig debatt om en viktig fråga.

Löneskillnader är viktiga att prata om. Jag brukar dock föredra att prata om livsinkomster. Alla ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor måste ses i det perspektivet. Där är såklart löneskillnader en otroligt viktig del, och där blir också frågan om exempelvis deltid någonting som man väger in på ett bättre sätt när man pratar om livsinkomster.

När det gäller lönerna finns det olika saker man måste titta på. Till exempel har vi detta att män och kvinnor i hög utsträckning fortfarande jobbar inom olika sektorer, där de typiskt kvinnodominerade yrkena inte är lika välbetalda som de mansdominerade yrkena. Så ska det naturligtvis inte vara.

Som ledamöterna säkert känner till styrs lönesättningen i Sverige av parterna. Från regeringens sida har vi dock verktyg i form av att göra kartläggningar, genom bland annat Medlingsinstitutet, för att synliggöra detta så att parterna verkligen kan motverka de skillnader som finns.

Vidare har vi detta att män och kvinnor arbetar olika mycket. Kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten, kvinnor arbetar mer deltid och kvinnor är också betydligt mer sjukskrivna än män.

Utifrån detta är jag väldigt glad att jag inte bara är jämställdhetsminister utan också biträdande arbetsmarknadsminister. Det här med deltid och sjukskrivningar är en väldigt viktig fråga för mig i den rollen. Där har jag Arbetsmiljöverket som en av mina myndigheter. Jag kommer såklart att arbeta hårt under denna mandatperiod för att vi ska få en bättre arbetsmiljö så att vi får färre sjukskrivningar från arbetet, någonting som jag ser som en otroligt viktig jämställdhetsåtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tredje fråga vi måste titta på när vi tittar på löneskillnader är såklart diskriminering. I de fall det förekommer ren diskriminering, att någon får lägre lön för samma arbete enbart på grund av kön, är det såklart otroligt viktigt att vidta åtgärder mot detta. Diskrimineringsombudsmannen är den myndighet som har tillsyn över det här, och jag kommer även att arbeta för att Diskrimineringsombudsmannen ska få så bra verktyg som möjligt för att följa upp detta.

Jag kan notera att ledamöterna säger saker som varför har det inte hänt någonting, att det går för långsamt och att det är hög tid för regeringen att agera. Då vill jag påminna ledamöterna om att de har suttit vid makten i åtta år. Jag har varit statsråd i knappt fem månader. Ny lagstiftning och nya åtgärder tar tid. Under åtta år ska man såklart ha hunnit åtgärda en hel del av de saker som man tycker är problematiska, men när det gäller lagstiftningsarbete och sådana åtgärder tar det tid. Detta är dock någonting som jag kommer att arbeta med både i rollen som jämställdhetsminister och som biträdande arbetsmarknadsminister.

Jag tar jättegärna fler debatter i denna fråga så att jag kontinuerligt kan redogöra för vilka åtgärder regeringen vidtar inom det här området.

Herr talman! Jag får tacka för de svar som ministern hittills har givit oss. Jag är fullt medveten om att föräldraförsäkringen inte naturligt tillhör endast jämställdhetsministerns portfölj utan även statsrådet Tenjes portfölj. Men eftersom en jämställd föräldraförsäkring kanske är ett av de absolut viktigaste verktyg regeringen har för att skapa jämställda löner, vilket är dagens debattämne, vill jag ändå fortsätta på det spåret. Jag upplevde nämligen att vi inte fick något riktigt svar där.

I Sverige är vi stolta över vår föräldraförsäkring. Pappor tar ut många fler pappadagar eller föräldraförsäkringsdagar jämfört med i många andra länder. Men det finns väldigt mycket kvar att göra innan man kan räkna uttaget som jämställt. Kvinnor tar ut ungefär 70 procent av dagarna, och männen tar ut ungefär 30 procent av dagarna. Det är en ökning. Det går i rätt riktning. Men vi ser också att en tredjedel av alla barn har en pappa som inte tar ut några föräldraförsäkringsdagar.

Jag skulle kunna ägna hela debatten åt att prata om alla fördelar med en jämställd föräldraförsäkring och att dela lika på barnets tid med sina föräldrar. Men eftersom debatten handlar om jämställda löner ska vi hoppa direkt till konsekvenserna av att vi inte har ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Både jag och statsrådet vet mycket väl att lönekonsekvenserna för kvinnor blir stora med den ordning vi har i dag. Löneskillnaderna sticker iväg allra mest när ett barn har kommit till världen. Kvinnan är hemma med barnet större delen av tiden. Hon får därefter sämre karriär och sämre lön, arbetar oftare deltid och vabbar mer. Vi har hört många av konsekvenserna tidigare under den här debatten.

Allt detta får stora konsekvenser för vilken summa som landar på kvinnans lönekonto senare. I slutänden påverkar det också kvinnans inkomster även efter att hon har slutat jobba. Kvinnor har 30 procent lägre pension än män. Det är också betydligt fler kvinnor som är fattigpensionärer i dagens Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har sett högerregeringar försöka genomföra reformer på det familjeekonomiska området förut, utan framgång. Vårdnadsbidraget blev en integrationsfälla. Den så kallade jämställdhetsbonusen var det få som kände till och ännu färre som faktiskt använde. Det som har gett effekt är faktiskt reformer som S-regeringar har genomfört. Att exempelvis börja reservera dagar i föräldraförsäkringen har man sett en tydlig effekt av.

Med lön kommer också frihet. Och med ökad lön följer ännu mer frihet. Därför fortsätter jag enträget debatten om föräldraförsäkringen och dess påverkan på kvinnors löner.

Jag vill fråga statsrådet: Hur kan vi göra om föräldraförsäkringen för att skapa ett mer jämställt uttag, vilket i slutänden också kan leda till mer jämställda löner? Det är den fråga jag verkligen skulle vilja få svar på här i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag och Socialdemokraterna håller med om mycket av det statsrådet sa i sitt senaste inlägg och hur statsrådet beskriver att det ser ut. Men jag saknade svar på våra frågor. Men statsrådet får ju fler chanser.

Statsrådet talade klokt om livsinkomst. Det är jätteviktigt, kanske egentligen ännu viktigare än att prata om löneskillnader, även om de också är viktiga.

Precis som statsrådet säger förhandlas lönerna av parterna. Men en stor andel av de arbetarkvinnor som jobbar deltid har kommuner som arbetsgivare. För att de ska kunna erbjudas heltid och arbetsvillkor och en arbetsmiljö som gör att de orkar arbeta heltid måste kommunerna få kostnadstäckning nu när inflationen rusar och kostnaderna ökar. Annars kommer arbetarkvinnorna i stället att få färre kollegor, sämre villkor och varken erbjudas heltid eller orka jobba heltid. Det är en fråga om jämställdhet.

Jag förväntar mig att statsrådet i förhandlingarna om vårpropositionen ser till att påverka regeringen så att det kommer rejäla tillskott till kommunerna för att förbättra arbetarkvinnornas tjänstgöringsgrad och arbetsvillkor, så att de orkar arbeta heltid. Det är viktigt.

Politik handlar om prioriteringar. Vi har hittills sett att den högerkonservativa regeringen prioriterar skattesänkningar för de rikaste, som statsrådet och mig själv. Jag anser att vi inte behöver det. Regeringen borde i stället prioritera mer pengar till välfärden så att arbetarkvinnorna kan få rimliga arbetsvillkor, öka sin livsinkomst och sedan få en pension som de kan leva på.

Jag frågar för andra gången: Vad tänker statsrådet göra för att lönerna inom kvinnodominerade välfärdsyrken ska vara i paritet med jämförbara manligt dominerade yrken?

(Applåder)

Herr talman! Jag håller helt med statsrådet om den beskrivning av livsinkomster som ges i svaret. Jag håller helt med om hela den beskrivning som precis gavs. Det gjordes i svaret, och det har gjorts tidigare. Det är inte den bilden vi saknar. Den är vi helt överens om och kommer antagligen att fortsätta vara det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är bara högst nyfiken. Jag behöver inte få ett helt program med punkter än över vad som behöver göras. Jag efterfrågar förslag, idéer, intentioner, på vilka områden och ungefär vad regeringen tänker ge sig på. Är det familjepolitiken? Är det på Arbetsmarknadsdepartementet det kommer att hända saker när det gäller att utjämna den ekonomiska ojämställdheten? Ska det tillsättas fler utredningar som ska titta på något särskilt? Vilka är direktiven?

Jag behöver inte få konkreta, färdiga förslag av statsrådet. Jag kan dock tycka att man borde ha några punkter klara över vad man vill genomföra när man tar makten och ska styra. Men vi kan vänta fler månader på att det ska komma någonting från regeringen.

I stället söker regeringen konflikt med Socialdemokraterna, vilket man gjorde i en debattartikel häromveckan. Det är synd. Det är kanske inte just konflikt utan samarbete man ska söka med Socialdemokraterna.

Jag har gjort det i talarstolen förut och tänker fortsätta att stå här och räcka ut en hand till statsrådet och säga att vår hand finns. Det avslutar jag med att göra även i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för inlägget. Det är ett ämne som berör och är viktigt att diskutera. Tyvärr fick vi inte jättemycket svar på våra frågor. Men statsrådet lyfte bland annat fram att arbetsmarknaden är könssegregerad. Vi har mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser. Det kan vara en förklaring till löneskillnader.

I går släpptes en rapport om hur sexuella trakasserier på jobbet ökar den ekonomiska ojämlikheten. Jag vet inte om statsrådet har hunnit läsa den än. Men i rapporten pekar man bland annat på att kvinnor undviker arbetsplatser där majoriteten av kollegorna är män, till följd av större risk för sexuella trakasserier. Man pekar också på att kvinnor ofta lämnar de arbetsplatserna och går till mer lågbetalda arbetsplatser med färre manliga kollegor. Det medför att kvinnor går ned i lön för att inte bli utsatta för sexuella trakasserier.

Det är viktigt att arbeta förebyggande mot detta, för att få bättre arbetsmiljö men också en mer jämställd arbetsmarknad. Det handlar om att flytta normer.

Då kommer vi tillbaka till det vi pratade om tidigare. Att flytta normer är viktigt. Därför vill jag vill åter komma in på föräldraförsäkringen. Den svenska föräldraförsäkringen är något vi ska vara stolta över. Den ger oss möjlighet att vara med våra barn och att vara aktiva i föräldraskapet under en tid som aldrig kommer tillbaka. Därför är det viktigt att hela tiden sträva efter att göra föräldraförsäkringen mer jämställd. Det gäller såväl den vanliga föräldraledigheten som vabbandet. Vi ser att kvinnor även här tar ett större ansvar för barnen och är hemma när de är sjuka.

Att flytta normer är som sagt viktigt, och att flytta mot ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen är ett viktigt uppdrag. Varför inte flytta mot mer reserverade dagar eller månader i föräldraförsäkringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Som liberal pratar jag gärna om föräldraförsäkringen, för det är en fråga som ligger mitt parti nära. Vi har också varit med och förskjutit normer genom den föräldraförsäkring som finns i dag. Jag tror att de månader som ofta lite slarvigt kallas "pappamånader" har varit väldigt viktiga för att förskjuta normer, eftersom det till stor del är just det detta handlar om. Jag tror att det var ledamoten Sofia Amloh som pratade om att det finns många skäl till detta.

Jag tyckte att Jim Svensk Larm var inne på en bra punkt när han sa att frågan faktiskt inte bara handlar om löneskillnader utan också om att få till en mer balanserad familjepolitik - för barnens skull och även för pappornas skull, så att de knyter bättre kontakt med sina barn. Det är en separat debatt, men jag tror att det är viktigt när man pratar om de här frågorna att inte kalla detta en åtgärd för kvinnornas skull, för då tror jag att det kommer att ta längre tid att förskjuta normerna. Jag tror att man måste prata om detta för att det är så man får ett bättre samhälle, bättre balanserade familjer och såklart minskade löneskillnader.

Herr talman! Vi har en tid nu med många parallella kriser. En av dem var förstås pandemin som vi fortfarande lever i spåren av och som började under det socialdemokratiska styret. Under pandemiåren ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor efter att ha minskat under en längre tid.

Jag kommer inte att stå här och säga att det är Socialdemokraternas politik som har gjort att löneskillnaderna ökat, för detta har naturligtvis en rimlig förklaring i pandemitider. Nu är det dessutom krig, lågkonjunktur och stora ekonomiska problem. Det gör att de här frågorna blir viktigare än någonsin att följa, kartlägga och mildra de negativa effekterna av. Det kommer jag att göra, men det kommer såklart att vara större utmaningar utifrån det läge vi befinner oss i.

Jag kommer att titta på de yrken där kvinnor har sämre arbetsmiljö och sämre löner än vad män har och se vad man kan göra för att mildra de negativa effekterna. Det gäller till exempel självklart hur det ser ut i kommunerna. När det gäller föräldraförsäkringen är det som sagt en väldigt viktig fråga att prata om. Regeringen har också aviserat att vi kommer att fortsätta titta på hur man kan förbättra den, till exempel genom att titta på de så kallade dubbeldagarna och om det kan göras förändringar där. Men jag kommer inte att nöja mig med det.

Jag tycker att utvecklingen har gått för långsamt, sedan redan innan pandemin. Under de åtta år som Socialdemokraterna styrde tyckte jag att utvecklingen gick för långsamt. Kvinnor och män borde ha betydligt mer jämställda löner än vad man har i dag. Nu när jag har tagit över ministerposten kommer jag att göra allt i min makt för att utvecklingen ska gå så snabbt som möjligt i rätt riktning, trots de utmaningar som finns i omvärlden.

Herr talman! Det gläder mig att statsrådet nämner att hon värderar en jämställd föräldraförsäkring och tycker att frågan om jämställda löner är väldigt viktig, för det är precis som statsrådet säger stora fördelar för alla inblandade med ett jämställt uttag. Men statsrådet regerar ju tillsammans med Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna, och i valet var dessa partier tydliga med att man vill avskaffa de reserverade månaderna för respektive förälder. Det har också sedan dess kommit ett work-life-balance-direktiv från EU som säger att man ska ha minst två månader, så det går inte att avskaffa alla tre reserverade månader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgeten anger regeringen också att man vill göra föräldraförsäkringen mer flexibel. Jag hade tänkt fråga vad den flexibiliteten innebär, men statsrådet kom ju att nämna de så kallade dubbeldagarna och att regeringen vill utöka antalet sådana. Det är ett förslag som vi socialdemokrater ser fram emot att diskutera. Hur många ska dessa dubbeldagar vara? Hur kommer utformningen att vara?

Jag blir förstås nyfiken på hur regeringen ska gå vidare i de frågorna mot bakgrund av vad Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna sa i valrörelsen. Är det någon mer flexibilitet man kommer att titta på än dubbeldagarna? Kommer man att titta på de reserverade månaderna? Jag vill diskutera frågan ytterligare hur föräldraförsäkringen kan användas för att skapa mer jämställda löner.

Herr talman! Under en valrörelse agerar alla partier var för sig och pratar om vilka vägar de vill gå. När man sedan bildar regering handlar det såklart om att diskutera. Jag kan inte ta ansvar för vad Kristdemokraterna sa under valrörelsen. Jag kan säga att det i nuläget inte finns något förslag på regeringens bord om att avskaffa de reserverade månader som finns i dag. Överenskommelsen som finns är att regeringen kommer att fortsätta titta på föräldraförsäkringen, och innan vi är klara med de diskussionerna har jag inga möjligheter att stå här och ge några löften. Regeringspartierna kommer att diskutera frågan och återkomma så fort som möjligt om hur vi avser att gå framåt.

Det här är en viktig fråga, inte minst nu. Det är viktigt att så snabbt som möjligt dämpa de negativa effekter som de parallella kriserna som pågår tyvärr får på jämställdheten. Det fick Socialdemokraterna också uppleva under sin regeringstid.

Avslutningsvis vill jag bara tacka för debatten. Det här är som jag sa inledningsvis en mycket viktig fråga. Det handlar i slutändan om livsinkomsten, och där är löneskillnaderna en otroligt viktig del. Tack så jättemycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.