jämställda löner inom offentlig sektor

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 14 mars 2003

Interpellation: jämställda löner inom offentlig sektor

Interpellation 2002/03:209 av Johansson, Jörgen (c)

den 26 februari

Interpellation 2002/03:209

av Jörgen Johansson (c) till vice statsminister Margareta Winberg om jämställda löner inom offentlig sektor

Offentlig sektor sysselsätter en stor andel kvinnor. Dessa tillhör ofta gruppen lågavlönade i samhället. Det finns ett behov av en utjämning av lönenivån i förhållande till andra grupper i samhället.

Kommun- och Landstingsförbunden räknar med att lönebildningen inom den offentliga sektorn kommer att överstiga 6 % under kommande år. I begreppet lönebildning ingår då de totala lönekostnaderna. Utrymmet för det personliga löneutrymmet blir därför inte i den omfattning som erfordras. Dessutom är risken stor för kompensationskrav om offentlig sektor ges större löneutrymme än andra grupper i samhället.

Möjligheten till extraordinära lönelyft kan motiveras via en produktionsutveckling inom sektorn. Inom offentlig sektor är dock produktionstillväxten svår att mäta och antas därför vara noll av ekonomiska bedömare.

Den demografiska utvecklingen i samhället tillsammans med det framtida arbetskraftsutbudet är oroande. Offentlig sektor ska alltså konkurrera med övriga sektorer i samhället om arbetskraften. Detta ställer krav på en offentlig sektor som klarar kravet för en attraktiv arbetsgivare. Ekonomiska bedömare ser den konkurrensutsatta sektorn som den löneledande. Den sektorn kan ofta kompensera extraordinära lönelyft via produktionstillväxt. Möjligheten att överföra delar av offentlig sektor till den konkurrensutsatta sektorn skulle enligt det synsättet erbjuda större möjligheter att uppnå en jämnare lönesättning. En mångfald av driftformer inom offentlig sektor skulle alltså vara en bidragande faktor i arbetet för att uppnå en jämlikare arbetsmarknad på löneområdet. Detta skulle också stimulera en förstärkt lönekonkurrens som skulle medföra snabbare lönetillväxt och bättre karriärsmöjligheter och därmed lägga grunden för en långsiktig stark rekryteringsbas.

Sveriges lönebildning ligger på en hög nivå i förhållande till vår omvärld. Detta hämmar landets möjlighet att värna och utveckla välfärden. En väl fungerande lönebildning bör därför följa den så kallade Edinnormen innebärande en tillväxt av lönebildningen om maximalt 3,5 %. Detta motsvarar en avtalsenlig lönetillväxt om högst 2 %. Utrymmet för att undanröja ojämlikheter i nuvarande system motverkas med denna norm. Trots det är normen nödvändig för landets välfärd. Alternativa förändringar för att nå målet om jämlikare lönenivåer måste därför prövas.

Mina frågor till statsrådet:

1.Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att främja en ökad jämställdhet inom löneområdet med beaktande av Edinnormen?

2.På vilket sätt avser statsrådet att verka för en offentlig sektor präglad av en mångfald av driftformer där sjuktalen är låga, lönenivåerna rimliga och en aktiv personalpolitik som synliggör medarbetarna?

3.Vilken bedömning har statsrådet gjort beträffande de faror och möjligheter som ett EMU-medlemskap skulle kunna innebära i relation till en mer jämställd lönebildning?