Israels blockad mot Gazaremsan

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2016/17:80 Israels blockad mot Gazaremsan

av Hans Linde (V)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Sedan juni 2007 står Gaza under luft-, sjö- och landblockad efter att ockupationsmakten Israel klassat Gazaremsan som fientligt territorium, som ett svar på palestinska väpnade gruppers raketattacker mot israeliska städer. Närmare två miljoner kvinnor och män, barn och åldringar stängdes in på en yta som är mindre än den svenska ön Orust. Israels blockad har kritiserats hårt, bland annat av den israeliska människorättsorganisationen BTselem och Amnesty International, som båda menar att isoleringen är en kollektiv bestraffning i strid med folkrätten.

Vid tre tillfällen de senaste åtta åren har Israel genomfört fullskaliga krig mot Gaza-remsan. Israel har bombat sjukhus och skolor, beskjutit ambulanser och moskéer samt jämnat bostadshus och reningsverk med marken. Den FN-kommission som undersökte Gazakriget 2014 har kommit fram till att Israel gjort sig skyldiga till grova krigsbrott, inkluderat angrepp på bostadshus utan tydligt militära mål, samt urskillningslöst bruk av explosiva vapen i befolkade områden.

Isoleringen har i grunden slagit sönder ekonomin i Gaza och skapat en djup humanitär kris. Blockaden och krigen har fått förödande konsekvenser. FN:s utvecklingsorgan Unctad skriver i sin årsrapport för 2014 att de sociala, hälsomässiga och säkerhetsrelaterade följderna av den höga folktätheten och trångboddheten är bland de faktorer som kan göra det omöjligt att leva i Gaza redan 2020. De socioekonomiska förhållandena bedöms vara på den lägsta nivån sedan 1967, då Israel erövrade området från Egypten under sexdagarskriget. Enligt statistik från Världsbanken är 44 procent av befolkningen i Gaza arbetslös och omkring 80 procent är i behov av humanitärt bistånd. Enligt Amnesty medför den israeliska blockaden dessutom att den humanitära hjälp som erbjuds får betydligt svårare att nå de mest behövande.

Även de egyptiska myndigheterna begränsar Gazas kontakt med omvärlden genom att avsevärt begränsa möjligheterna att använda den enda alternativa vägen ut ur Gaza. Gränsövergången vid Rafah var stängd under nästan hela 2015. Samtidigt har egyptiska myndigheter förstört hundratals tunnlar som använts för smuggling mellan Gaza och Egypten.

Hamas styr i dag Gazaremsan och har begått både grova folkrättsbrott genom beskjutningen av Israel och omfattande övergrepp mot palestinier på Gazaremsan som inte stödjer organisationen. Deras starkt konservativa politik har också tydligt begränsat rättigheterna för flickor och kvinnor på Gazaremsan. Det är förkastligt att Hamas vägrar erkänna staten Israels rätt att existera.

Folkrätten reglerar bland annat hur parter får och inte får agera vid väpnande konflikter och under ockupation. Folkrätten ställer tydliga krav på Israel såväl som på de palestinska parterna, bland annat att skilja på militära och civila mål. Palestinsk raketbeskjutning in i Israel måste därför betraktas som ett oacceptabelt folkrättsbrott, men det ursäktar samtidigt på inget sätt Israels svar, som varit oproportionellt och inneburit en kollektiv bestraffning av befolkningen på Gazaremsan vilket drabbat civila palestinier hårt.

Civilsamhällesföreträdare och hjälporganisationer varnar nu för att ännu hårdare begränsningar av möjligheterna att ta sig in i och ut ur Gaza gör det svårare att bedriva hjälparbete i Gaza. Situationen för humanitära organisationer har länge varit svår i Gaza, men under det senaste året har förhållandena blivit ännu svårare, enligt OCHA, FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp. Tre procent av ansökningarna om inresetillstånd från Gaza till Israel för de palestinier som arbetar för OCHA nekades under januari i år. I augusti hade siffran ökat till 65 procent.

Den israeliska organisationen Gisha, som bevakar rörelsefriheten mellan Israel och Gaza, ser en alarmerande utveckling. De menar att israeliska myndigheter blockerar resor för alla sorters resenärer, inkluderat affärsresenärer, patienter i behov av vård, civilsamhällesföreträdare och hjälparbetare.

Den 5 oktober 2016 bordade Israel Ship to Gazas fartyg Zaytouna-Oliven, omkring 35 sjömil utanför Gazas kust, och grep de 13 kvinnorna ombord. Två av kvinnorna kommer från Sverige, Emma Ringqvist och Jeannette Escanilla. Israel valde att stoppa ett civilt fartyg på internationellt vatten och tvingade passagerarna och besättningen att resa till Israel mot deras vilja.

Mot bakgrund av ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vilka initiativ avser ministern att vidta för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att Israel häver blockaden av Gazaremsan?

Vilka initiativ avser ministern att vidta för att Israel ska återlämna fartyget Zaytouna-Oliven till sina ägare?