<h2>Interpellation 2023/24:7 Irans angrepp på kurder</h2>
av Ola Möller (S)
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
 
 
Den iranska regimens övergrepp mot den egna befolkningen är välkända. Det iranska folket lider svårt under det förtryck som utövas. Bland annat är terrororganisationen IRGC djupt involverad i mord och tortyr. Inte ens småflickor slipper undan regimen och gruppens härjningar. Kurderna såväl i som utanför Iran, bland annat inne i Irak, blir regelbundet attackerade. Det handlar ofta om rent militära operationer där raketer, artilleri och flygplan används för att bomba flyktingläger och civila mål. Regimen förbereder i detta nu ytterligare anfall mot kurderna.  Min fråga till utrikesminister Tobias Billström är därför: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra att den iranska regimen ånyo angriper kurderna i och utanför Iran?

Interpellation 2023/24:7 av Ola Möller (S) Irans angrepp på kurder

Video

Herr talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att den iranska regimen ånyo angriper kurderna i och utanför Iran.Som jag nämnt vid tidigare interpellationer och även i svar på flera riksdagsfrågor liksom i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen i Iran. Den förblir mycket svår.Religiösa och centrala etniska minoriteter, varav kurderna utgör en av landets största, är särskilt utsatta. Många kurder upplever diskriminering. Kurdiska aktivister har under de senaste åren gripits, fängslats och avrättats för brott mot rikets säkerhet. Ett antal kurdiska organisationer är förbjudna.Jag delar frågeställarens oro över situationen i Iran. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året, som enligt bland annat FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran oproportionerligt har drabbat landets kurdiska och baluchiska minoriteter, har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter, såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare.Utöver den bilaterala dialogen har Sverige verkat också inom såväl EU som FN för att öka det politiska trycket på Iran. Det är strategiskt viktigt för Sverige att kunna agera genom internationella forum för att säkerställa att budskap och åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI sin rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år tog FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman, också upp situationen för den kurdiska minoriteten i Iran och det dödliga våld som iranska myndigheter utövat mot den, både inhemskt och över internationella gränser. Sverige stöder helhjärtat specialrapportörens arbete.Regeringen står också bakom det EU-uttalande som gjordes i november 2022 som fördömde Irans attacker mot mål i den irakiska regionen Kurdistan i starkast möjliga ordalag och betonade vikten av att respektera Iraks suveränitet och territoriella integritet.Det kan konstateras att det sedan förra året pågått en process mellan Iran och Irak för att deskalera situationen längs gränsen. FN-missionen i Irak, Unami, har möjliggjort den dialog som i mars i år resulterade i ett säkerhetsavtal mellan Irak och Iran som även det regionala kurdiska självstyret i de norra delarna av Irak har sagt sig respektera.Sverige kommer att fortsätta att lyfta mänskliga rättigheter - inklusive etniska och religiösa minoriteters situation - i vår bilaterala dialog med Iran, liksom i internationella forum.

Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern!Jag vill börja med att uttrycka en full förståelse och vetskap. Jag tror verkligen att regeringen tycker det ni säger. Det är inte så att jag tvivlar på att regeringen gör det. Det vill jag ha sagt, så att ingen tror att vi på något sätt har någon konflikt i att vi står för mänskliga rättigheter. Det tror jag verkligen att Sveriges regering gör.Jag tycker samtidigt att politik är, som en man skrev på sin blogg 15 år sedan: Det handlar om att våga göra saker och ting, att fatta beslut och att genomföra det man säger ska göras. Väljare och medborgare behöver få raka besked om vad de som man röstat fram egentligen vill.Mannen i fråga är i dag utrikesminister i Sverige. Mannen i fråga heter Tobias Billström och tyckte för 15 år sedan att politik handlar om att leverera raka svar: Vad vill man egentligen göra?Med tanke på den regim som vi har att göra med är fördömande ganska så svagt. Den bryr sig inte. Det är helt uppenbart. Det är också med tanke på att regimen mördar sin egen befolkning. Det gäller inte bara dem som protesterar, utan den mördar också småflickor. Man skändar gravar, och man fängslar och torterar inte bara sina egna medborgare utan helt uppenbart också andra länders medborgare som en medveten strategi.Här behöver Sverige och vår utrikesminister, som tycker att man ska vara tydlig med vad man egentligen vill, agera tydligare. Just nu, precis som i tidigare debatter om Israel och Palestina, bakbinds Sveriges röst av länder som Polen, Ungern och andra i EU-samarbetet som kanske inte vill gå fram lika hårt mot auktoritära stater. Det är då oerhört viktigt att vi i Sverige har en egen röst. Vi kan inte gömma oss bakom en flagga av EU-gemenskap och inte våga stå upp för den stolta svenska traditionen att säga vad man egentligen tycker.Därför undrar jag om två saker i diskussionen. Den ena frågan har berörts i tidigare debatter här. Det gäller handskakningen med den iranska utrikesministern häromdagen. Efter det var Iran tydligt med vad det krävde av Sverige. Iran ställde krav på Sverige. Det är oförskämt, skulle jag vilja säga, men det gjorde de. Min fråga är: Vilka krav ställde Sverige på Iran? Det har jag inte sett något alls om. Exakt vilka krav ställde Tobias Billström på Irans utrikesminister? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra handlar om mer direkt handling. I dessa tider vet vi hur viktigt det är att en regering agerar här och nu, och inte med fluffiga löften om tre år. Min fråga är om Tobias Billström skulle kunna tänka sig att använda den metod som tidigare har använts i området för att stoppa massakrer, det vill säga flygförbud.Skulle utrikesministern kunna tänka sig att driva att upprätta en flygförbudszon i området? Många av de attacker som görs, och framför allt de som sker i Irak, sker med bomber och flygplan. Det hade varit en väldigt bra position som inte innebär att vi sonderar utan att vi kräver att det kurdiska folket i Iran och Irak skyddas. Berätta nu för medborgarna, Tobias Billström, vad Tobias Billström egentligen vill!(Applåder)

Herr talman! Först och främst vill jag tacka min riksdagskamrat Ola Möller för att han lyfter upp denna viktiga fråga. Jag vill också framföra ett tack till utrikesminister Tobias Billström för svaret.Herr talman! Vid sidan av förföljelser mot religiösa minoriteter som bahaier, fackliga aktivister, hbtq-aktivister, demokratikämpar och kvinnor förföljer också den islamistiska regimen sedan 1979 det kurdiska folket som bor och lever i Iran.Tittar man på de senaste rapporterna, som även utrikesministern citerade, framgår det tydligt att majoriteten av landets politiska fångar har kurdiskt ursprung. Många av dem riskerar långa fängelsestraff eller dödsstraff. Kurderna i Iran har försökt att förmå den islamistiska regimen till förhandlingar om självstyre och demokrati, men utan resultat.Mullorna i Iran har besvarat alla inviter om demokratiska samtal med förtryck och mord, inte bara i Iran utan även utanför Irans gränser. Den 13 juli 1989 mördades Abdul Rahman Ghassemlou i Österrike. Han var partiordförande för Kurdistans demokratiska parti Iran. År 1992 mördades Sadegh Sharafkandi, som också var partiordförande för Kurdistans demokratiska parti Iran. Han mördades i Berlin av revolutionsgardet i Iran. Den 8 september 2018 attackerades KDPI:s, Kurdiska demokratiska partiets, högkvarter i irakiska Kurdistan med missiler. Då dödades 16 människor.Herr talman! Sedan den islamistiska regimens maktövertagande 1979 har tusentals iranska kurder flytt till irakiska Kurdistan för att hitta trygghet. Men trots det har Iran fortsatt med förföljelser, och hundratals oppositionella kurder har blivit mördade av iranska agenter i irakiska Kurdistan.Herr talman! Frågorna kvarstår. Jag tycker att utrikesministern ger ett utförligt svar. Men det behövs också handling när man kommer med ett sådant svar.Vi ser ju en lång lista av Irans brott mot mänskliga rättigheter och mot internationell folkrätt. Då behövs det ett kraftfullt agerande från omvärlden men också från Sverige. Sverige kan gå i bräschen i en sådan offensiv mot Iran. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kurderna i Iran, i Irak och även i Rojava behöver från omvärlden är skydd, för Iran hotar i dag det irakiska Kurdistan och den kurdiska regionala regeringen med en militäroffensiv om inte den centrala regeringen i Bagdad och regeringen i Hewlêr överlämnar de kurdiska ledarna från Irak. Det här är jätteallvarligt. Det kan utlösa en ny flyktingvåg från regionen mot Europa.Vad tänker utrikesministern göra för att förhindra en sådan katastrof?(Applåder)

Herr talman! Tack, Ola Möller, för att du uppmärksammar oss på den iranska regimens avskyvärda planer och angrepp på kurdiska mål i Kurdistanregionen! Tack också till utrikesministern för svaret!Herr talman! Irans planer på att attackera kurdiska oppositionella i Kurdistanregionen är inget nytt. Som min kollega Kadir Kasirga redogjorde för har regimen och det iranska revolutionsgardet under årens lopp utfört upprepade missilattacker mot oppositionella kurdiska partier. Man har mördat barn. Man har bombat byar.Dessa handlingar fortsätter, herr talman, trots kraftiga fördömanden från den kurdiska regionala regeringen av att Iran inte bara undergräver Iraks suveränitet, som utrikesministern säger i sitt svar, utan också hotar hela regionens stabilitet och fred. Det här har krävt oskyldiga människors liv, inklusive barns och kvinnors. Byar har utplånats. Det är på tiden att de ansvariga ställs inför rätta för dessa grova brott mot mänskligheten och folkrätten.Vi minns med sorg och avsky mordet på KDPI:s generalsekreterare Ghassemlou i Wien 1989, som Kadir Kasirga redogjorde för, och attacken mot byn Koya 2018 - bland många andra attacker. Det visar på djupet av den iranska regimens och revolutionsgardets grymhet och deras fullständiga nonchalans mot mänskliga rättigheter och internationell rätt. Men trots alla dessa grymheter anser man fortfarande inte att revolutionsgardet ska klassas som terrororganisation.Jag välkomnar utrikesminister Tobias Billströms och regeringens engagemang och uppskattar att Sverige arbetar inom EU och FN för kurdernas situation. Jag tvivlar inte ett dugg på att utrikesministern har ett stort engagemang för de här frågorna. Men, herr talman, med de eskalerande övergreppen är det avgörande att Sverige fortsätter lyfta fram dessa frågor och kontinuerligt belyser kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran. Det är vår skyldighet, herr talman. Med den ständigt försämrade situationen är det viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att uppmärksamma de upprepade kränkningarna och övergreppen på kurder i Iran och i Irak men också i regionen.Med anledning av detta vill jag fråga om utrikesministern har för avsikt att specifikt och offentligt fördöma Irans attacker på Iraks suveränitet, vilket sägs i svaret, och på Kurdistanregionen i Irak samt lyfta fram bombningen av de kurdiska byarna.Jag vill också fråga utrikesministern om han avser att vidta några åtgärder för att uppmärksamma förföljelsen och förtrycket av det kurdiska folket i Iran men också i regionen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret, men jag måste instämma i kritiken mot båda dessa interpellationssvar. Jag tycker att de är lite passiva - eller väldigt passiva.Det frågeställaren och även jag ställer frågor om är vilka åtgärder som ministern avser att vidta för att förhindra att den iranska regimen ånyo angriper kurder i och utanför Iran.Det föreligger ju i dag ett direkt hot om angrepp på kurdiska organisationer som sökt skydd i Irak, särskilt KDPI. Iran har ställt krav på Irak att ledande företrädare för KDPI ska arresteras och skickas till Iran, allt för att döda den opposition som i dag driver på i Iran i den generella kampen som också pågår. Kurderna är den grupp i Iran som är bäst organiserad. Därför sätter man också in väldigt hårda grepp mot dem.Det jag vill veta är inte vad vi tycker och tänker i generella termer utan vad som ska göras nu för att stödja dem som orkar stå i opposition mot den iranska regimen.Det sker i dag attacker mot familjer - man tvångsförflyttar familjerna till ledande personer i KDPI i dag för att sätta press på dem och hota och skrämma folk.Vi hade ett seminarium här i riksdagen i onsdag om just situationen för kurderna i Iran. Deras organisation KDPI, som var med där, ställer faktiskt frågan vad Sverige och västvärlden gör för att stödja dem i det akuta läge som är nu, inte bara i generella termer utan nu. De är under jättehård press. Jag lider med dem. Och vi vet vilka medel den iranska regimen kan ta till och vågar ta till. Det har man visat under årtionden.Min fråga till dig kvarstår, utrikesministern. Vad har du för avsikt att genomföra för åtgärder för att stödja det kurdiska folket i Iran men också dem som har flytt till Irak i den här akuta situationen? Du har fått några tips av mina kamrater tidigare. Men vad görs nu?(Applåder)

Herr talman! Låt mig återigen betona att jag till fullo delar interpellantens och övriga deltagares oro över situationen för både etniska och religiösa minoriteter i Iran.Som jag tog upp i mitt svar har Sverige både inom FN och inom EU agerat på flera sätt vad gäller situationen för religiösa och etniska minoriteter i Iran, inklusive kurder, till stöd för deras fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.Sverige stod till exempel tillsammans med andra likasinnade länder bakom begäran att sammankalla en specialsession om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november förra året för att belysa och markera mot situationen i Iran. Som jag nämnde i den förra interpellationsdebatten i dag beslutades det vid specialsessionen bland annat om att inrätta en oberoende undersökningskommissionsmekanism för att undersöka Irans agerande i samband med de landsomfattande protester som följde efter den unga kurdiska kvinnan Mahsa Jina Aminis död i iranska myndigheters förvar i september förra året. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSituationen för religiösa och etniska minoriteter lyftes också uttryckligen fram i resolutionen om Iran i FN:s generalförsamling förra hösten. Sverige och - detta vill jag betona eftersom interpellanten frågade om det - samtliga av EU:s medlemsländer stod bakom denna och var medförslagsställare till resolutionen.EU är vår viktigaste plattform för Iranpolitiken. Genom att agera tillsammans får vi ett större genomslag. Och apropå Kadir Kasirgas och Serkan Köses frågor vill jag säga att i december förra året var Sverige ett av de medlemsländer som var drivande i antagandet av nya, skarpt formulerade rådsslutsatser om Iran som innebar en tydlig skärpning av EU:s Iranpolitik.Slutsatserna omnämner särskilt etniska och religiösa minoriteters situation i Iran. De fastslår EU:s krav på iranska myndigheter att säkerställa alla individers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.EU har kontinuerligt fördömt diskriminering och våld mot minoriteter i Iran, bland annat i ett gemensamt anförande i MR-rådet i samband med att specialrapportören för MR-situationen i Iran träffade rådet i våras. Vi har nyss, i en annan interpellationsdebatt, debatterat denna fråga.I samband med årsdagen av Mahsa Jina Aminis död gjorde EU återigen ett gemensamt uttalande som uppmanade iranska myndigheter att respektera mänskliga rättigheter. Det var alltså en årsdag som inträffade för två veckor sedan. Uttalandet krävde även ett omedelbart upphörande av godtyckliga frihetsberövanden, inklusive av EU-medborgare och individer med dubbelt medborgarskap. De måste omedelbart släppas fria.Sanktioner är ett annat centralt verktyg i vår och EU:s gemensamma politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU kontinuerligt under det senaste året. Bland de enheter som under det gångna året listats ingår, som nämnts tidigare i dag, en rad regionala förband av Islamiska revolutionsgardet, bland annat i Kurdistan. Sammanlagt har tio nya sanktionspaket antagits, senast i samband med årsdagen av Mahsa Jina Aminis död.Herr talman! Sverige fortsätter att göra allt Sverige kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och som tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Herr talman! Min fråga svävar fortfarande. Vad vill Tobias Billström? Nu har vi fått höra vad EU vill, vad FN vill och vad vi driver på i EU. Det är väl snart tio månader sedan det var november 2022. Kurder dör här och nu. Kurder kommer att dö framöver, för det planeras nya anfall och attacker mot dem.Det är inte så konstigt att just kurderna är de som blir bombade, till och med i andra länder, för kurderna leder i mångt och mycket den kamp som förs mot regimen och har alltid gjort det. Det är där det demokratiska hoppet till stora delar finns i Mellanöstern. Det är där kvinnorna också tar plats och driver revolutionen, som pågick.Det var lätt att i november 2022 ta stort avstamp, när det manglades ut tv-bilder av hur människor protesterade på gatorna. Men det svåra i detta är att hålla i. Frågan är: Hur går dessa sanktioner? Har den iranska regimen slutat mörda? Är det färre som sitter i fängelse nu efter att sanktionerna trädde i kraft och skärptes? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är inte så att utrikesministern inte har kunnat ta tydlig ställning. Innan han blev utrikesminister var han tydlig med att angiverilagar hör hemma i DDR. När han blev utrikesminister var han snabb med att ta avstånd från just kurder, YPG och PYD, helt utan att någon hade bett honom om det. Han var också tydlig i samtal med den turkiska regimen, trots förnekande: Jo, vi ska nog göra det förbjudet att vifta med terroristflaggor i Sverige. Tydlighet har alltså inte varit ett problem för utrikesministern.Att inte EU står bakom de linjer som drivs har inte varit ett problem för utrikesministern.Jag fick inget svar på vad utrikesministern vill göra i konkret handling. Vad vill utrikesministern göra? Är man beredd att driva på och inte sondera terräng? Sanktioner i all ära, men det stoppar inte bomber som faller över de kurdiska barnen. Det gör inte det. Bomberna finns där, och bomberna måste på något sätt handgripligen stoppas.Jag tycker att det är jättebra att detta lyftes i november 2022. Men det är nu handlingen behövs, Tobias Billström. Någonstans finns det en åsikt som en svensk utrikesminister kan ha. Berätta om den för oss! Vad ser du framför dig som möjliga vägar framåt för att rädda livet på kurderna? Fördömanden gör inte det. Sanktionerna gör inte det. Vad tycker utrikesministern ytterligare bör göras framöver?Att säga att vi stärker sanktionerna räcker inte. Då hade småflickorna fortfarande levt. Då hade inte den iranska regimen kunnat härja inne i andra länder och släppa bomber.Herr talman! Nu frågar jag återigen utrikesministern: Är du beredd att driva upprättandet av en flygförbudszon? Vilka krav ställde utrikesministern på Irans utrikesminister? Vad ser du framför dig som aktivt kan göras?(Applåder)

Herr talman! Först och främst vill jag verkligen instämma i Ola Möllers medskick och krav på att Sverige ska verka för en flygförbudszon över de kurdiska regionerna, i både Iran och Irak. Sverige borde verka för det i internationella samfund.Herr talman! Irans hot och attacker kan också tolkas som en målmedveten strategi från den islamistiska regimen för att tvinga de iranska kurderna i irakiska Kurdistan på flykt men också för att destabilisera det regionala kurdiska självstyret i Irak.Vi ser hur Iran på ett aggressivt sätt flyttar fram sina positioner militärt, politiskt och ekonomiskt i Irak, i Syrien, i Libanon och på den arabiska halvön.I Libanon får Hizbollah militär utbildning med avancerade vapen som kan användas mot Israel. I Palestina har Iran lyckats splittra palestinierna genom att förse terroristorganisationen Hamas med militärt och ekonomiskt stöd. I Syrien stöder Iran Asadregimen och bekämpar den sekulära kurdkontrollerade Rojavaadministrationen medan vår utrikesminister tar avstånd från YPG. Framför allt förser man Ryssland med drönare - mördardrönare - och militär expertis i deras folkrättsvidriga invasionskrig i Ukraina. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad behövs det mer? Vad mer krävs för att man ska kunna stämpla revolutionsgardet som terroristorganisation, och vad är det mer som krävs för att Sverige verkligen ska agera för att hindra att en katastrof äger rum i regionen?(Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Återigen: Varje attack mot civila, mot oppositionella, är en påminnelse om den iranska regimens brutalitet och förakt för mänskliga liv och grundläggande friheter.Denna regim i skuggan av revolutionsgardet, som många av oss har varit inne på nu, fortsätter att begå grova och oacceptabla kränkningar av mänskliga rättigheter, särskilt mot den kurdiska befolkningen i Kurdistan.Kurderna utsätts för våld och förföljelse, och regimen försöker tysta deras röster. Detta är allvarliga brott som måste uppmärksammas och fördömas av det internationella samfundet. Iran bryter mot folkrätten och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna.I denna kontext, herr talman, är det av yttersta vikt att den svenska regeringen och Tobias Billström intensifierar sina ansträngningar för att lyfta fram kurdernas ohållbara situation i Iran samt tydligt och klart fördöma regimens återkommande attacker mot civila kurder i Kurdistanregionen.Herr talman! Sveriges röst och handlingar i den här frågan är av yttersta vikt. Tobias Billströms röst är viktig i denna kontext. Vi måste, herr talman, ständigt vara en stark och tydlig röst internationellt mot de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som sker i Iran och i Kurdistan, och vi måste ge vårt fortsatta stöd till de grupper som drabbas hårdast av dessa överträdelser.Avslutningsvis, herr talman, vill jag ge utrikesministern en chans till att svara på min fråga: Har ministern för avsikt att fördöma den iranska regimens attacker på civila kurder i Kurdistanregionen?(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar tyvärr att den iranska regimen har lyckats få blicken bort från demonstrationer och uppror i Iran. Det ser vi bland annat i utlåtandet här, där man påstår att demonstrationerna har avtagit.De har lyckats. I stället ställer man Sverige till svars för koranbränningar. En bild på en leende svensk utrikesminister tillsammans med Irans utrikesminister ger en bild till utsatta kurder här i Sverige och i andra delar av världen av att Sverige backar för den iranska regimen. Jag vet att det är den iranska propagandamaskinen som sätter denna bild, men desto viktigare då, herr talman, att Sveriges utrikesminister tydligare stöder de oppositionella i Iran i deras frihetskamp, i den akuta situationen här och nu. Den iranska regimen har tidigare visat vad man är kapabel till, och jag tvivlar inte på att de återigen kommer att bomba kurderna.Herr talman! Vad hindrar utrikesministern från att återigen rikta skarp kritik, som han nämnde i sitt första anförande, mot den akuta situation som kurderna befinner sig i i dag? Vad hindrar utrikesministern från att ta ställning mot den iranska regimen? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket för frågorna som har kommit här i dag!Jag vill börja med att säga att regeringen naturligtvis inte hyser några illusioner om Irans roll i regionen. Iran är, direkt eller indirekt, inblandat i flera av Mellanösterns konflikter och har därmed ett stort ansvar för den regionala utvecklingen. De iranska attacker som tidigare har skett mot kurdiska mål i Irak, som EU skarpt fördömt och som Sverige naturligtvis som ett EU-medlemstatsland står bakom fördömandet av, hotar att undergräva Iraks stabilitet och territoriella suveränitet. Det finns inga oklarheter på den punkten.Det är därför positivt att Iran och Irak nu tycks ha nått en diplomatisk lösning genom det gemensamma säkerhetsavtalet och dialogen som faciliterats av FN och som Sverige står bakom. Flera av deltagarna har undrat vad Sverige gör aktivt, och detta är ett tydligt exempel. Det är viktigt och välkommet att även det kurdiska självstyret i norra Irak är en del av den här dialogen och processen.Iran behöver ändra förhållningssätt och göra mer för att bidra till politiska lösningar i regionen, inklusive i Syrien och i Jemen. Det är i detta sammanhang positivt att notera den process mot normalisering mellan Iran och Saudiarabien som pågår, för det kan vara ett viktigt bidrag till regional fred och säkerhet.Det är också positivt att EU har beslutat om en ny strategisk ansats till Gulfregionen. Denna ansats omfattar ett stärkt partnerskap med länderna i regionen inom en mängd områden, inklusive för att främja regional säkerhet. Bland annat har ett särskilt EU-sändebud för Gulfregionen utsetts, något som Sverige har arbetat aktivt för. Jag träffade sändebudet Luigi Di Maio här i Stockholm i juni, och vi diskuterade bland annat hans prioriteringar i regionen. Di Maio gjorde också nyligen sin första resa till regionen, inklusive till Iran.Det har ställts en del frågor om mina möten. Det är helt riktigt att jag hade ett möte med min iranske motpart i New York i sidolinjen av UNGA. I det samtalet lyfte jag att de svenska medborgare som sitter frihetsberövade i Iran omedelbart ska friges. Mer exakt vad som sades i det samtalet kan jag inte gå närmare in på.Apropå frågan som har ställts om drönare och robotar till Ryssland vill jag säga att Sverige ser mycket allvarligt på att Iran tillhandahållit drönare och annat militärt stöd till Ryssland som används i krigföringen i Ukraina. EU har fattat beslut om flera sanktionslistningar av iranska individer och enheter med anledning av detta under sanktionsregimen, som ju fokuserade dels på Ryssland-Ukraina, dels på Syrien. EU har i juli enats om att inrätta en ny sanktionsregim med fokus på Irans export av drönare som används av Ryssland i aggressionen mot Ukraina. Sverige har stött detta initiativ.Som sagt var: Jag tycker inte att det ska råda några som helst tvivel i den här debatten om var den svenska regeringen står när det gäller drönarattacker mot till exempel kurdiska områden i Irak. Vi ser med stor oro på de iranska attacker som tidigare har skett mot kurdiska mål i Irak. De hotar att undergräva Iraks stabilitet, de hotar staten Iraks territoriella suveränitet och EU har som sagt uttalat mycket skarpa fördömanden mot dessa attacker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHerr talman! Som opposition hamnar man ofta i för lite och för sent-spåret. Jag kan ju skratta åt det när det handlar om storleken på olika satsningar eller liknande, men när det handlar om liv, när det handlar om när bomber kommer att börja fall över kurderna, är ju för lite och för sent av en helt annan dignitet.Jag är livrädd för att allt det som utrikesministern rabblar upp ska vara för lite och för sent. Det är därför vi också försöker hitta konkreta åtgärder som skulle kunna rädda liv och som skulle kunna stötta svaga institutioner mot en mördarregim. Det handlar om att stötta den irakiska staten och att stötta KAG att faktiskt klara av att försvara sig. Det är ju det som det handlar om, och det vet Tobias Billström.Tidigare i historien har Sverige stolt tagit medlarroller och aktiva initiativ och försökt samla parterna eller liknande. Nu är det: Vi får se vad vi får igenom i EU. Någonstans tror jag att vi måste våga ha en utrikespolitisk ståndpunkt där vi tycker något själva. Som sagt, det är inte så att det råder brist på tyckande från utrikesministern.Jag förstår inte varför utrikesministern inte här och nu kan säga stopp till Iran: Om ni bombar kurderna tänker inte jag träffa er utrikesminister och le och låna ut mig till propagandan längre. Jag tror inte att utrikesministern hade lånat ut sig till den typen av åtgärder om utrikesministerns motpart hade hetat Sergej Lavrov.(Applåder)

Herr talman! Det finns inom EU en mycket stor samsyn kring vikten av fortsatt tydlighet i dialogen med Iran. Det är genom en kritisk dialog som vi kan kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.Upprätthållna diplomatiska kanaler med Iran är också en förutsättning för att kunna agera i svåra konsulära ärenden. Vi har ett antal svenska medborgare som sitter frihetsberövade i Iran. Som statsministern nämnde i regeringsförklaringen arbetar regeringen mycket aktivt med dessa ärenden i dialog och med stöd från EU.Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter, inklusive för etniska och religiösa minoriteter, i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran har trappat upp repressionen.Regeringens målsättning står fast, herr talman. Vi fortsätter att verka för kraftfullast möjliga stöd och linje mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet, och vi utesluter ingen framtida åtgärd. Vi fortsätter också oförtröttligt att arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.