den 26 februari 
 
Interpellation 
 
2008/09:367 Investeringar för utveckling av framtidens 
svenska träindustri 
 
av Sven-Erik 
Österberg (s) 
 
till 
näringsminister Maud Olofsson (c) 
 
<a name="Temp"></a>Träindustrin 
är en viktig hörnpelare i svensk ekonomi och en framtidsbransch med stor 
betydelse för regional sysselsättning och arbetsmarknad. Varje anställd inom 
denna industri ger jobb till i snitt ytterligare två personer i andra 
branscher. 
 
Trä är 
dessutom det enda förnybara byggmaterial som naturen själv producerar genom 
växande skog. Trä kommer förmodligen att spela en allt viktigare roll i 
framtidens byggande. Sammanfattningsvis kan sägas att branschen är långsiktig 
till sin natur och bär på lösningar för både jobb- och klimatkrisen, men då 
krävs satsningar och investeringar på både kort och lång sikt. 
 
Krisen 
har slagit hårt mot den svenska träindustrin. Hårdast drabbad är 
trähusindustrin. De många varsel som lagts i bland annat Småland riskerar att 
få allvarliga följdverkningar både regionalt och för hela Sverige. Värdefull 
kompetens, som det tar tid att bygga upp på nytt för att få en fungerande och 
effektiv produktion, går nu förlorad i lågkonjunkturens kölvatten. 
 
TMF, 
Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogs- och Träfacket har besökt ett antal 
kommuner i landet och alla är överens om att det nu behövs kraftfulla åtgärder 
från den svenska regeringen för att inte Sverige ska riskera att reduceras till 
en leverantör av skogsråvara i stället för att träindustrin kan utvecklas mot att 
bli den framtidsbransch som den har kapacitet att vara. 
 
Investeringar 
som stimulerar till en ökad användning av trä och en utveckling av branschen 
kommer att generera positiva effekter såväl regionalt som nationellt. Det 
gynnar tillväxt, sysselsättning, miljö och ekonomi. För att detta ska vara 
möjligt krävs en aktiv och ansvarstagande regering. 
 
Jag 
vill därför ställa följande frågor: 
 
Har 
näringsministern låtit analysera branschens framtida utvecklingspotential, och 
vilka slutsatser har kunnat dras av ett sådant kartläggningsarbete? 
 
Kommer 
näringsministern och regeringen att ompröva sin hållning till EU:s 
globaliseringsfond och initiera att ekonomiska medel kan sökas till 
utbildnings- och utvecklingssatsningar för att stärka träindustrins ställning? 
 
Är 
näringsministern beredd att införa ett kompetens- och utbildningsstöd till de 
arbetsgivare inom träindustrin som vill kompetensutveckla personal i stället 
för att säga upp den? 
 
Kommer 
statsrådet att initiera investeringar i klimatsmarta byggkonstruktioner för att 
öka energieffektiviseringen inom det svenska näringslivet? 
 
Avser 
näringsministern att verka för att det införs ett utökat räntebidrag för att 
fler ska kunna investera i nya energisnåla hus eller genomföra renovering till 
bättre energiprestanda? 
 
Är 
näringsministern beredd att ändra inställning till de strategiska 
branschprogrammen och, i stället för att avveckla, <a name="PassTempLäge"></a>utveckla 
dessa och därmed stimulera till en nödvändig samverkan mellan politik och 
samhälle vilket gagnar ett dynamiskt näringsliv?

Interpellation 2008/09:367 av Österberg, Sven-Erik (s) Investeringar för utveckling av framtidens svenska träindustri 

Video


Herr talman! Sven-Erik Österberg har frågat mig om investeringar för utveckling av den svenska träindustrin och ställt ett antal frågor i anslutning till detta.
Låt mig inleda med att säga att jag delar Sven-Erik Österbergs uppfattning att träindustrin är en mycket viktig näring för Sverige. Regeringen är medveten om svårigheterna och känner ett stort ansvar i nuvarande situation. Vi arbetar därför mycket målmedvetet med att genomföra förbättringar av Sveriges företagsklimat och för att säkerställa jobben i småföretagen. Jag anser att tillväxt, internationell konkurrenskraft och näringslivets utveckling i första hand gynnas av goda generella villkor för företagsamhet. Regeringen arbetar för att få till stånd väl fungerande konkurrens, sänkta kostnader, öppna marknader och fri handel. Regeringen följer också noga utvecklingen av varsel om uppsägning i olika branscher och i olika delar av landet, bland annat med stöd av de regionala samordnare regeringen utsett. Regeringen lyssnar också till vad de regionala samordnarna framför när det gäller behov och förslag till åtgärder, och har redan genomfört en tredjedel av förslagen som kommit in från samordnarna. En del av detta är utbildningssatsningar i företag och i övrigt.
I Småland, som interpellanten nämner, finns ett regionalt strukturfondsprogram, Småland och öarna, som totalt innehåller ca 600 miljoner kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013. Utöver detta tillkommer nationell medfinansiering.
Träindustrin omnämns i programmet, och hittills har exempelvis Stiftelsen Träcentrum i Nässjö beviljats medel för ett projekt kallat Processledning för utveckling av träindustrin. Budgeten är på ca 10 miljoner kronor, varav ca 4 miljoner kronor kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Vidare bedriver Glasforskningsinstitutet ett projekt kallat Glas och trä i samverkan, med en budget på knappt 12 miljoner kronor, varav 4,7 miljoner kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet är en regional satsning på forskning och utveckling av byggkomponenter i trä och glas, med medfinansiering från universiteten i Växjö och Lund.
Vad avser EU:s globaliseringsfond vill jag nämna att regeringen har påbörjat ett arbete med en ansökan till Europeiska globaliseringsfonden för att i första hand klara den stora omställning som nu sker i Västra Götalandsregionen.
Regeringen har under 2008 tillsatt en särskild delegation för hållbara städer, som har till uppgift att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Denna delegation ska i samarbete med kommuner, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet med att åstadkomma välfungerande och attraktiva stadsmiljöer. Delegationen har också i uppdrag att hantera ett ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Detta stöd uppgår till totalt 340 miljoner kronor under åren 2009 och 2010 och kommer bland annat att kunna ges till företag och kommuner för att väsentligt höja miljöprestanda vid ny- eller ombyggnad av bostadskvarter eller stadsdelar. En särskild utgångspunkt för delegationen är att bidra till arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. I uppdraget ingår också att tillvarata erfarenheterna från Nationella träbyggnadsstrategin, som under flera år verkat för ökad konkurrens och klimateffektiva alternativ i byggandet.
Att främja genomförande av energieffektiviseringsåtgärder är en angelägen fråga. I regeringens energipolitiska proposition presenteras bland annat ett femårigt program för energieffektivisering där 300 miljoner kronor per år tillförs. I programmet planeras bland annat en informations- och rådgivningsportal för att främja ett ökat genomförande av åtgärderna i energideklarationer för byggnader. Regeringen redovisar också i propositionen att en nationell strategi för att främja lågenergibyggnader bör tas fram. Det presenterade ROT-skatteavdraget innebär även att energieffektiviseringsåtgärder och andra ombyggnationer hos bland annat småhusägare tidigareläggs.
Regeringen har i forsknings- och innovationspropositionen vidtagit åtgärder för att stärka den behovsinriktade forskningen, som är av betydelse för utveckling av den svenska industrin och det svenska samhället. I propositionen görs en kraftfull satsning på forskning och innovation som innebär att det statliga stödet från och med år 2009 successivt ökar för att år 2012 nå en permanent förstärkning om totalt 5 miljarder kronor. Det är den största satsning som någonsin har gjorts i Sverige. En stor del av dessa medel går till satsningar inom ett antal viktiga strategiska områden. Av dessa finns ett antal satsningar som kan vara av intresse för forskning och utveckling inom de skogsbaserade näringarna. Nu ankommer det på olika näringar och branscher att utveckla idéer och samarbeten som kan bidra till att Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft stärks. I denna globala kris som så hårt påverkar vår ekonomi är det viktigt att prioritera åtgärder som hjälper alla typer av företag och branscher och som nu kan rusta oss för en kommande högkonjunktur.



Herr talman! Tack för svaret! Med viss erfarenhet av interpellationer skulle jag vilja säga att ju längre svar, desto mindre innehåll. Så tycker jag att det var också med svaret på denna interpellation. Jag kan inte se att jag fått i princip ett enda svar på de frågor jag har ställt till näringsministern, förutom en uppräkning av insatser som har funnits under ganska lång tid.
Problemet med trähus- och träindustrin är att 30 procent av verksamheten, bland annat nere i Småland, riskerar att helt enkelt försvinna i den lågkonjunktur som nu råder. Det är ett faktum.
Jag kan berätta för näringsministern att jag var nere i Småland den 12 februari och då besökte bland annat Myresjöhus. Chefen, Mikael Olsson, beskrev de kontakter de haft med de regionala samordnarna och med landshövdingarna i de tre länen Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län liksom den sammanfattning de gjort av vad de tycker skulle behöva göras i branschen. De har dock inte fått minsta respons från regeringens sida om att något av de förslag som de lagt fram skulle vara intressant.
Jag spårar precis detta också i Maud Olofssons svar här: Lösningen på de problem som finns i olika branscher är generella åtgärder för småföretagen. Visst, vi kan alltid ha en diskussion om vad som gynnar småföretagandet i allmänhet. Här handlar det dock om en bransch som utifrån sina förutsättningar har specifika problem, kanske minst lika stora som bilindustrins och kanske lite grann i skymundan för debatten om bilindustrin i Sverige, och där stora delar av verksamheten helt enkelt håller på att försvinna.
Småhusindustrin har det synnerligen besvärligt, skulle jag vilja säga. Det beskrevs på Myresjöhusfabriken. Det rådde i princip tystnad i denna fabrik. Man har lagt tre varsel. Ca 93 procent av varslen faller ut i uppsägningar. Det finns ingen vändning i branschen. 
Det konstaterades att ett litet företag på västkusten, Västkuststugan hade fått en ökad orderingång. Men det är ingen indikation i branschen på att en vändning är på gång, utan det är fortfarande synnerligen dystert inom denna bransch om man tittar på hur det ser ut. 
Det är inte första gången i historien som det har varit problem i byggbranschen eller i småhusindustrin. Tittar man tillbaka har regeringar av olika färg vidtagit olika åtgärder under olika perioder. Ett tag på 70-talet hade man särskilt vintertillägg om man byggde på vintern för att stimulera nyproduktion. Vid något tillfälle lite senare fick man dra av momsen om man byggde när det var lågkonjunktur för att hålla liv i en bransch som riskerade att dö ut. 
Regeringen har varit helt avvisande till att göra någonting som är branschinriktat. Det som Maud Olofsson räknar upp här är egentligen småsummor som gäller sådant som redan är i gång på bredden. Det är klart att det blir värre om man tar bort dessa pengar. Men problemen finns trots dessa insatser. Det är det som är bekymret, och så här stort är problemet. Då tycker jag att man måste fråga sig: Accepterar man det faktum att 30 procent av branschen håller på att slås ut? Är det regeringens mening att det får bli så om inte branschen själv gör någonting åt det, eller är man beredd att faktiskt göra någonting ytterligare för att se till att vi behåller en så viktig gren? Där håller faktiskt Maud Olofsson med mig inledningsvis. Hon tycker liksom jag att detta är viktigt. Då vill jag också lite mer konkret få veta vilka åtgärder regeringen faktiskt tänker vidta.



Herr talman! Låt mig först säga att den globala finanskrisen naturligtvis sätter spår också i träindustrin. Alla förstår att det inte är bara en bransch som har bekymmer när vi har problem som kanske motsvaras av problem som fanns för 80-100 år sedan. Det är alltså en gigantisk förändring som sker i hela världsekonomin, och det påverkar naturligtvis också den här branschen. Vi gör vad vi kan från regeringen för att finansieringsmässigt möta de företag som har problem - med lånemöjligheter till Almi, med uppskjuten skatteinbetalning och med exportsatsningar så att man får hjälp att komma ut på exportmarknaden. 
Hela tiden försöker vi också få den finansiella sektorn att fungera. Om inte den fungerar blir det nästan omöjligt för dem som kan tänkas köpa ett hus att finansiera det. Det kan också gälla kunder som finns utomlands därför att den globala finanskrisen också påverkar kunder från utlandet. Det råder alltså ingen tvekan om att allt är bekymmersamt på det sättet. 
Jag tror att Sven-Erik Österberg ska läsa svaren på frågorna lite noggrannare. Det är möjligt att han inte tycker om svaren, men jag har ansträngt mig för att svara på de frågor som interpellanten har ställt, vilket jag tycker är en viktig del i detta. 
Det som jag försöker beskriva är att vi inte som Socialdemokraterna vill diskutera och göra enskilda satsningar bransch för bransch, utan vi ser att det finns en massa åtgärder som är generella för många branscher. Sedan måste vi ta särskild hänsyn till olika branscher. Men det gör vi när vi utformar en forsknings- och innovationsstrategi, när vi sänker arbetsgivaravgifter och när vi gör olika skogsforskningssatsningar och annat. Det finns som stöd för träindustrin också. 
Vi har även styrt över en hel del av resurserna regionalt därför att vi tror att det är bättre att träindustrin tillsammans med länsstyrelser, regioner och andra utformar denna typ av program som jag pekar på och att man gör det i nära anslutning och kontakt med de företag som finns. 
Vad är då Socialdemokraternas svar på detta? Jag har gått igenom er budget, och ni har mycket riktigt branschprogram. Jag vet inte hur många branschprogram som ni har pekat ut att ni ska ha. Jag tror att ni är uppe i mellan tio och femton just nu. Men jag har konstaterat att just skogs- och träindustrin är ett branschprogram som ni har plockat bort från er satsning. Det fanns med i 2007 års budget. Men i den kommande budgeten har ni plockat bort skogs- och träindustrin. Då är min fråga till Sven-Erik Österberg: Varför har ni plockat bort just skogs- och träindustrin med tanke på det engagemang som interpellanten här visar? Den totala satsningen från er handlar om så små pengar att det inte räcker någonstans. 
Oavsett om ni står här och pratar om skogs- och träindustrin, om musikindustrin, dataspelsindustrin, basindustrin, turismen och så vidare kan vi mycket mer kraftfullt hjälpa dessa företag om vi ser till att grunderna för företagsamheten i Sverige fungerar på ett bra sätt. Då är det alla de åtgärder som jag har nämnt i svaret som är de viktiga. 
Nu föreslår Socialdemokraterna tillsammans med sina vänsterkolleger höjda skatter både för företag och för enskilda. På vilket sätt skulle det gynna husindustrin? Om människor får mindre kvar i plånboken är det helt omöjligt att klara av att beställa ett hus och se till att de kan köpa det.
Ni har en hög ambitionsnivå när ni ställer interpellationer. Men när det kommer till de konkreta lösningarna är ni helt kontraproduktiva. Det är viktigt att få berätta det i en sådan här debatt. 



Herr talman! Först och främst ska jag säga följande till Maud Olofsson: Kom inte och säg att jag inte läser svar. Jag har läst det här svaret oerhört noga. Jag kan se att det fattas svar på flera frågor. Antingen bryr sig inte näringsministern om att svara på detta, eller också ska jag tolka de uteblivna svaren som att regeringen inte tänker göra någonting i fråga om ett särskilt räntebidrag för att stimulera detta. Det är ett tydligt besked i så fall. Man tänker inte göra någonting åt branschprogrammen. Det tror man inte på. 
Vår erfarenhet av branschprogram har faktiskt varit att de har varit mycket framgångsrika. Det har varit en samverkan mellan samhället, alltså regeringen och staten, med branschen för att se hur man kan hjälpas åt med olika insatser för att utveckla denna bransch så att den blir konkurrenskraftig och effektiv. Det gjorde vi med bilindustrin. Där drog man också bort detta från regeringen. Vi har även haft detta på en rad andra områden, och vi tycker att det har varit verkningsfullt. Men där har regeringen en helt annan politik, vilket jag tycker är fel. 
När det gäller vad vi gör och inte har gjort måste man komma ihåg att det är Maud Olofsson som sitter i regeringen och inte jag. Det är jag som är i opposition. Det är jag som ställer frågan: Vad gör regeringen? Det spelar inte så stor roll vad jag säger här. Det är ändå regeringen som bestämmer hur det ska vara i Sverige. Men jag kan ändå föra fram vilka brister som finns i detta läge. Det är det som jag gör via interpellationen. Jag säger det så att vi har ordning på vilka roller som vi har i den här debatten. Jag tror att det behövs upplysning om detta vid fler interpellationsdebatter och inte minst med tanke på det inlägg som Maud Olofsson riktade till mig här. 
När det gäller hela denna stimulans har ni valt att göra det som regeringen kan göra. Det är sant att regeringen inte kan rå för att det är finanskris som startade i USA. Det är jag den förste att understryka. Men de insatser som man gör i Sverige styr regeringen faktiskt över. Där har ni valt att införa ett ROT-avdrag som innebär att man får stöd om man byter kakel i sitt eget hus eller i sin lägenhet om man råkar äga den. Men om man bor i en hyresfastighet som någon annan äger kan man inte göra det. Man kan inte få något stöd om man bygger ett nytt hus. Det ges inte någon extra stimulans till dem som ändå står och överväger när det gäller om de ska våga bygga ett hus eller inte, om de ska våga beställa ett trähus. De känner sig kanske hyggligt säkra på jobbet, men det är oroliga tider. Det är i ett sådant läge som en särskild byggstimulans till just nybyggnation skulle kunna underlätta för trähusindustrin. Det har ni valt bort och inte tyckt att det var någon bra åtgärd i detta läge. 
Dessutom var det ett förödande program, inte minst för näringsministern, i går kväll när det gäller ROT-avdraget. De små hantverkarna och småföretagarna är mycket oroliga när det gäller hur man har riggat detta. 
Jag kan beställa jobb av olika hantverkare, men i slutändan vet inte den enskilda företagaren om jag har rätt till skatteavdrag. Den enskilda företagaren kanske står där och inte får betalt därför att det visar sig att jag av olika skäl inte har rätt till skatteavdrag. 
Detta måste ni reda ut eftersom ROT-avdraget håller på att ta en ände med förskräckelse. Detta visar hur ideologin så att säga rinner i väg i regeringen när det handlar om vilka som man ska stimulera och inte. 
Min tolkning av detta är att regeringen inte bryr sig så mycket om trähusindustrin i just detta läge, utan det är andra saker som står på dagordningen. 
En av de kanske viktigaste delarna, inte minst i södra Sverige, är träförädlingssidan. Det är synd om Sverige ska bli bara en bulkleverantör av träråvara till andra länder. Vi har mycket mer att utveckla på detta område. Vi har kunskap, tradition och så vidare som vi kan göra så mycket mer av. 
Jag ska säga något om de regionala samordnarna. Den signal som jag får är att regeringen inte lyssnar ett dugg på dem. De regionala samordnarna är jättebesvikna. 
Jag var i Blekinge i går. Där säger samordnarna: Nu har vi gjort en fin rapport, men det finns ingen som tar emot den. Det är ingen som bryr sig om vad vi skriver. Det som nu håller på att hända ute i landet är att luften går ur hela den regionala samordningen. Om inte regeringen bryr sig, varför ska man bry sig där ute. Man sitter och funderar: Vad är det som händer?



Herr talman! Jag vill påpeka att jag har svarat på alla frågor utom det som gäller räntebidraget, och det är faktiskt inte mitt ansvarsområde. Det är därför som jag heller inte har svarat på det. Den frågan får Sven-Erik Österberg ställa till ansvarig minister. I övrigt har jag svarat på alla frågor, men det kan hända att interpellanten inte tycker om svaren.
Sedan vill jag korrigera Sven-Erik Österberg. Vi jobbar ju med fordonsindustrin. Det är inte lönt att stå här i riksdagen och inte tala sanning om vad regeringen faktiskt gör. Hela den satsning på fordonsindustrin som vi gör är gigantisk också om man jämför med andra branscher i Sverige. Hela den satsning på forskning och utveckling som görs på det området är ju ett stöd för att ställa om fordonsindustrin till något mer hållbart.
På samma sätt jobbar vi med andra branscher. Men det måste vara näringen själv som tar fram idéerna för att man ska få tillgång till forsknings- och utvecklingspengar. Det måste komma från näringen som utvecklar det. Också de regionala utvecklingsprogrammen visar hur näringen tillsammans med regionen, Regionala utvecklingsfonden och andra är med och tar fram den typen av projekt. Det är precis så det ska vara.
Vi har ökat satsningen på forskning och innovation med 15 miljarder kronor från och med nu och fram till 2012. Det är klart att jag förväntar mig att svensk träindustri också finns med i den typen av program, alltifrån hur vi bygger lågenergihus till hur vi energieffektiviserar när det gäller produktionsteknik, materialteknik och annat. Men jag kan inte hitta på programmen och projekten. Det måste näringen själv göra. Vi ställer resurser till förfogande.
Sedan säger Sven-Erik Österberg att man genom en interpellation granskar regeringen. Men för att det här ska bli tydligt för dem som lyssnar måste man ju peka på alternativen. Jag har bara läst i er egen budget, och då har jag konstaterat att ni har plockat bort skogs- och träindustrin som branschsatsning.
Då är min stora fråga till er: Om ni nu har ett så högt tonläge när det gäller regeringens bristande insatser, varför har ni själva plockat bort skogs- och träindustrin från era branschsatsningar? Vad är det för pengar ni ska använda när ni nu står här och storstilat säger att ni skulle ha kunnat gå in med pengar och annat? Det är viktigt för dem som lyssnar att förstå vilka alternativ som finns i politiken i dag.
När det gäller ROT-avdrag och annat har naturligtvis Skattemyndigheten skyldighet att ge uppgifter till företagen som ska underlätta för investeringar i skötsel och underhåll. Det tror jag är en viktig ordning som också skapar trygghet gentemot enskilda företag.
Om vi ska öka möjligheten för fler enskilda att köpa hus måste de naturligtvis ha trygghet. Sven-Erik Österberg har alldeles rätt, man måste ha ett jobb så att man tjänar pengar. Våra skattesänkningar för just låg- och medelinkomsttagare, våra insatser för att stärka arbetsmarknaden och våra insatser för att stärka kreditinstituten, alla de sakerna är ju till för att öka tryggheten för den enskilde vid ett eventuellt husköp. Det tror jag är den viktigaste insatsen. Det är också därför som Socialdemokraternas skattehöjningar på alla de här områdena bara skapar oro. Det är inte så man ökar möjligheterna för människor att beställa ett hus.
När det gäller de regionala samordnarna kan jag konstatera att de gör ett 
mycket
 bra jobb. En tredjedel av de åtgärder som de har föreslagit är redan genomförda. Vi jobbar vidare med de förslag som finns, och vi kommer att återkomma i vårpropositionen med ett antal saker. Kommunerna fick besked i går om att de får ökade resurser för att kunna säkra välfärden, vilket är en viktig del för att också säkra jobben framöver. I grunden är det så att vi steg för steg levererar både det som samordnarna önskar och det som svensk företagsamhet och svenska löntagare behöver i en svår situation. Det är det viktigaste för mig.



Herr talman! När det gäller ROT-avdraget och småföretag var det ju den här regeringen och inte minst Maud Olofsson som startade mandatperioden med att säga att nu skulle krånglet minska. Det är precis det inlägget handlar om. Här ska man hålla på och ringa till Skattemyndigheten om en kund hör av sig och fråga om avdraget beviljas: Törs jag göra jobbet? Får jag mina pengar? Kommer det att fungera? Det var väl ingen bra lösning om man skulle ge en stimulans!
Maud Olofsson hänvisar hela tiden till generella insatser, en generell skattesänkning. Faktum är att Maud Olofsson i det ekonomiska läge som råder just nu lånar till hela skattesänkningen till statsbudgeten. Det saknas helt enkelt pengar där. Det är en prioritering som regeringen har gjort. Man har inga pengar till vissa stimulansinsatser på områden som är särskilt illa utsatta, för de pengarna har man lagt generellt.
Det vet väl varenda en som ska driva en kampanj - fråga vilken affärsinnehavare, småföretagare i affärsbranschen som helst - att vill man sälja tv-apparater under en period där man ser en svacka, inte säger man att den här kampanjen gäller tills vidare. Man säger fram till dess gäller det här, en begränsad tid. Det är då kunden vet att ska jag göra det köpet passar jag på nu. Då får man effekten av det här. Det är så man beter sig vid traditionell marknadsföring. Det är precis så det här fungerar också.
Säger man att nu ska ni köpa hus därför att ni har fått lägre skatt av den här regeringen är det klart att den effekten uteblir. Det måste vara den där kicken som får människor att göra någonting. Det är precis då man får den där effekten. Det är därför det blir ett misslyckande när man gör på det här sättet. Ni smetar ut det generellt. Likadant är det när vissa branscher har problem. Då hänvisar ni till generella insatser som har gjorts.
Till sist ska jag bara säga att branschen har lämnat förslag. De är missnöjda därför att regeringen inte har lyssnat. Det har företagarna varit med om liksom Trä- och Möbelindustriförbundets vd Leif Gustafsson tillsammans med Skogs- och Träfackets ordförande. Dessutom var de i debattinlägg oerhört missnöjda med att näringsministern inte ens ville träffa dem och diskutera frågan. Hon hänvisade till tidsbrist när 30 procent av en bransch håller på att gå under. Det tycker jag är på gränsen till nonchalant.



Herr talman! Anledningen till att regeringen satsar på mer generella åtgärder är att det är den bästa lösningen. Vi har olika program därför att det ska passa många olika branscher. Jag nämnde forsknings- och innovationspropositionen som betyder 15 miljarder i ökade insatser. Det är klart att skogs- och träindustrin ska finnas med där. Detsamma gäller energieffektivisering, lågenergihus, alla de här delarna. Det är ju till gagn för hela den här sektorn. Allt det som vi lyfter in i hållbara städer och samhällen är klart till gagn för den här sektorn. Men vi jobbar inte med branschprogram och säger att nu gör vi exakt det här för den branschen och så vidare, utan vi försöker att jobba generellt. Det skiljer Socialdemokraterna från oss.
Om Sven-Erik Österberg ska kritisera oss för att vi sänker skatter och annat, ger pengar till kommunerna och därmed ökar underskottet i de offentliga finanserna kan man fråga: Vilka är ni att kritisera som har satt i gång en sedelpress? Förra veckan tror jag att ni pytsade ut 26 miljarder. Och i går var ni noga med att säga att det som ges till kommunerna inte räckte. Det skulle vara dubbelt så mycket. Lägger jag ihop alla oppositionens förslag och tittar på allt detta noterar jag att vi kommer att få ett underskott som är gigantiskt i en tid när vi har så besvärliga lägen i ekonomin. Jag är otroligt överraskad över den slapphänthet som numera finns inom socialdemokratin när det gäller ekonomiska frågor.
Sedan kan jag notera att jag inte har fått något svar på varför just Socialdemokraterna har plockat bort skogs- och träindustrin som en speciell satsning i era egna branschprogram. Här blir jag kritiserad för att vi inte har lyft fram skogs- och träindustrin tillräckligt mycket, men själva tycker ni inte heller att det är viktigt. Vi har däremot lyft in det som en del av de generella åtgärderna därför att vi vill stödja skogs- och träindustrin. Vi hoppas också att de resurser som vi nu lägger ut på de regionala nivåerna kan användas till detta.
Jag tror på svensk skogs- och träindustri. Det är klart att det är lite tuffa år framöver, men vi ska fortsätta att följa frågan och också ha kontakt med dem så att vi kan hjälpa dem i de här svåra tiderna.
