den 
27 mars 
 
Interpellation 
 
2012/13:357 
Inlandsinnovation AB 
 
av Marie 
Nordén (S) 
 
till näringsminister Annie Lööf (C) 
 
<a name="Temp"></a>Regeringen bildade år 2010 Inlandsinnovation AB, 
ett finansieringsbolag med syftet att bidra med riskvillig kapital för att 
skapa ökad tillväxt och utvecklingskraft i norra Sveriges inland. Vidare skulle 
bolaget bidra till att potentialen i regionens tillgångar och entreprenörskap 
tas till vara genom investeringar för ökad förädling och diversifiering av 
näringslivsstrukturen. 
 
Hur bolaget har lyckats med detta råder det delade 
meningar om. Medan bolaget har köpt aktier i en tidigare styrelseledamots 
turismföretag, har en annan företagare tvingats att lägga ned verksamheten, 
eftersom den inte ansågs vara tillräckligt innovativ. 
 
Norrlands inland är i stort behov av nya 
arbetstillfällen för att människor inte ska tvingas flytta därifrån. Där finns 
många entreprenörer och gott om verksamhetsidéer, som borde få stöd av 
Inlandsinnovation AB. Hur företaget har förvaltat sitt uppdrag är omöjligt att veta, 
eftersom Inlandsinnovation AB, trots att det är ett statligt bolag, lyder under 
aktiebolagslagen och är stängt för insyn. 
 
Enligt regeringens ägarpolicy har statliga bolag, 
som ytterst ägs gemensamt av det svenska folket, krav på öppen och 
professionell information. Bolagsordningen för Inlandsinnovation AB hindrar 
denna insyn. 
 
Är näringsministern beredd att ändra 
bolagsordningen för Inlandsinnovation AB så att insyn i bolagets verksamhet 
blir möjlig<a name="PassTempLäge"></a> för skattebetalarna?

Interpellation 2012/13:357 av Nordén, Marie (S) Inlandsinnovation AB

Video


Herr talman! Marie Nordén har frågat mig om jag är beredd att ändra i bolagsordningen för Inlandsinnovation AB så att insyn i bolagets verksamhet blir möjlig för skattebetalarna.
Jag vill inleda med att säga att Inlandsinnovation AB tillsammans med alla övriga statliga bolag ska följa, och följer, statens ägarpolicy vad gäller extern rapportering. Av ägarpolicyn följer att bolagen utöver vad som följer av redovisningslagstiftning och god redovisningssed i tillämpliga delar även ska presentera årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.
På detta sätt garanteras insyn i Inlandsinnovation som motsvarar insynen i övriga statliga bolag, vilket bland annat framgår av den nyligen presenterade årsredovisningen för 2012.
Bolagsordningen hindrar inte Inlandsinnovation AB från att tillämpa statens ägarpolicy. Dessutom finns möjlighet till insyn via Riksrevisionen som enligt lagen om revision av statlig verksamhet får granska den verksamhet som bedrivs i bolaget.
Inlandsinnovation hanterar i egenskap av finansiär och delägare i små och medelstora företag en mängd känslig företagsinformation. Om den informationen hamnar i fel händer riskerar det att bli ödesdigert för de företag som Inlandsinnovation investerar i och har andra kontakter med. Inlandsinnovation behöver som aktiebolag förutsättningar att agera professionellt i förhållande till kunder och andra intressenter.
Mot bakgrund av det nu sagda avser jag inte att vidta några åtgärder, eftersom Inlandsinnovation följer kraven kring extern rapportering enligt statens ägarpolicy.



Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret.
Norrlands inland är i stort behov av nya arbetstillfällen för att människor ska kunna bo kvar men också få möjlighet att flytta dit. Behovet av investeringskapital och riskkapital är stort bland företagarna i Norrlands inland. Idéerna är många. Viljan att utveckla dem finns, men många idéer får aldrig ta fart och tillväxten når inte sin fulla potential eftersom intresset från bankerna eller riskkapitalisterna är så pass lågt och viljan att investera i Norrlands inland väldigt liten.
Detta gjorde att förhoppningarna och förväntningarna från företagarna, innovatörerna, beslutsfattare och också allmänheten väcktes när Inlandsinnovation startades. Regeringen lovade förändring. Med 2 miljarder till Norrlands inland skulle det nu verkligen hända saker. Jag citerar Maud Olofsson: "Med Inlandsinnovation AB får entreprenörer i norra Sveriges inland tillgång till mer riskkapital. Detta kommer att skapa ökad tillväxt. Satsningen är en av de största som gjorts i regionen."
Detta sade dåvarande näringsministern Maud Olofsson.
Starten gick trögt, inte minst från regeringens sida. Trumman man slog så hårt och högt på mullrade allt tystare. Allt fler företagare vittnar om att man trots upprepade försök inte får kontakt med Inlandsinnovation. De svarar inte på mejl. De ringer aldrig tillbaka. Många är självklart besvikna.
Av 200 förfrågningar - som säkert skulle vara fler om företagen fick kontakt - är det endast 10 företag som under 2012 har fått tillgång till Inlandsinnovations investeringar. Man har under året investerat 78 miljoner. Då undrar jag: Är ministern nöjd med detta resultat? Det skulle inte jag vara. Det är uppenbart att modellen i sin nuvarande form inte fungerar.
Nu frångår dessutom regeringen den ursprungliga tanken med Inlandsinnovation och utökar investeringsområdet till att gälla ut till kusten - utan att tillföra mer medel, utan att fundera över hur man skulle kunna arbeta mer effektivt och med bättre resultat. Det är inlandet som har behoven, och det är där bristen på vilja och intresse från finansiärer hindrar utvecklingen.
Därför undrar jag: Varför sviker Annie Lööf? Det gör hon ju när hon tunnar ut satsningen på Norrlands inland.
Det som bekymrade mig när jag läste årsredovisningen och som fick mig att skriva interpellationen är dock bristen på insyn och att det inte går att utläsa i årsredovisningen hur pengarna faktiskt har använts. Det är enligt min mening alldeles för stora summor som står oredovisade. När det gäller externa kostnader, som ligger på 21,7 miljoner, är det endast revisionskostnaden på 328 000 som är redovisade. Över 21 miljoner är alltså oredovisade utgifter som varken skattebetalare eller beslutsfattare som jag har möjlighet att få information om utan Riksrevisionens hjälp.
Tycker verkligen ministern att det är rimligt? Tycker inte ministern att vi kan kräva större öppenhet när det gäller hur man hanterar just skattebetalarnas pengar?



Herr talman! Jag kan konstatera att det är Centerpartiet genom alliansregeringen som har placerat 2 miljarder i riskkapital i Norrlands inland. Socialdemokraterna gjorde ingenting sådant under sin tid för att stimulera entreprenörskap, jobb och tillväxt i Norrlands inland.
Jag kan också konstatera att det inte finns några ytterligare förslag från Socialdemokraterna när det gäller hur man ska främja Norrlands inland. I stället ska restaurangägaren i Jämtland få fördubblad restaurangmoms. Hela Skistar i Åre ska betala fördubblade arbetsgivaravgifter på alla de unga man har anställda. Dessutom ska skogsindustrin i Norrlands inland beläggas med en kilometerskatt. På vilket sätt skapar det entreprenörskap, jobb och tillväxt i ett område som verkligen behöver det?
Norrlands inland är i behov av kapital. Därför är två av de statliga aktörerna på riskkapitalsidan just destinerade till Norrland, dels Norrlandsfonden, dels den nyinrättade Inlandsinnovation. Inlandsinnovation hade sitt första verksamhetsår 2012, alltså förra året. Då hade man ett ingångsvärde på 2 miljarder. Under detta första år har bolaget arbetat aktivt med att etablera bolaget i regionen genom att aktivt söka upp och träffa berörda aktörer.
Trots detta har Inlandsinnovation under detta första år behandlat över 200 ansökningar och investerat 78 miljoner i tio små och medelstora företag i ett brett spann av nystartade och mogna företag.
Inlandsinnovation har också under sitt första år tecknat låneavtal med ytterligare ett antal bolag på sammanlagt drygt 200 miljoner kronor. 
Det är viktigt att komma ihåg att entreprenörskap och tillväxt skapas långsiktigt. Det är inte så att man på måndagen stoppar in ett kapital och på tisdagen ser det positiva resultatet, utan detta är en långsiktig trend. Norrlands inland har stått för ett minskat entreprenörskap som nu kommer att vändas genom olika insatser där Inlandsinnovation givetvis är en av dem. 
Jag är mycket nöjd och glad över det arbete som Inlandsinnovation gör och kommer att göra framöver. Det är en viktig motor och en viktig möjliggörare för Norrlands inland. Jag ser en stor potential med stora naturtillgångar, växande besöksnäring och investeringar i förnybar energiproduktion. Det är bara några av de exempel på fördelar som Norrlands inland har och där Inlandsinnovation och andra statliga insatser kan vara viktiga för att få fler jobb inom just dessa områden. 
Slutligen skulle jag vilja säga det som jag sade i mitt interpellationssvar till Marie Nordén. Hon hävdar att Inlandsinnovations bolagsordning hindrar bolaget från att följa statens ägarpolicy vad gäller riktlinjer för extern rapportering. Det är direkt felaktigt. Inlandsinnovation följer och kommer fortsättningsvis att följa de riktlinjer och policyer som finns och som alla andra statliga bolag ska följa.



Herr talman! Jag kan börja där ministern slutade, och då undrar jag: Tycker inte ministern att det är rimligt och lämpligt att man redovisar sina kostnader och att inte oredovisade utgifter står helt utan kommentarer? Oavsett om det är bolagsordningen som borde ändras och man följer den ordning som finns är det trots allt så att man inte redovisar sina utgifter. Det finns inte heller den insyn som jag tycker kan krävas av statliga bolag. 
Det är inte så att Norrlands inland har stått helt utan investeringsmöjligheter. Precis som ministern nämnde tidigare finns Norrlandsfonden och Almi, och det var vi socialdemokrater som startade båda dessa fonder. 
Det är inte heller så att Norrlands inland har stått utan entreprenörer under dessa år som har varit eller att man inte har haft ett företagande. Jag kommer själv från ett län där det sjuder av egenföretagande. Men det är också ett stort problem att vi faktiskt inte har investerare som är beredda att göra de satsningar som krävs. 
Vi ser att inte heller Inlandsinnovation lyssnar på de företagare som finns i landet. Jag kan undra vilka bedömningar som man gör när man talar om innovation och intresse för regionen. Vi ser att man har gjort mycket konstiga bedömningar. Vi kan inte få information om på vilka grunder man väljer att investera i ett företag medan ett annat inte anses innovativt nog. 
Statliga bolag måste föregå med gott exempel - jag hoppas att ministern delar denna åsikt - just när det gäller öppenhet men också när det gäller ansvar och hur etiskt man förhåller sig till hantering av till exempel arvoden. 
Jag kunde läsa i årsredovisningen att samtliga utbetalda arvoden till styrelsens ledamöter har skett till respektive ledamots bolag. Hur ser ministern på detta? Tycker inte ministern att det påminner om ren och skär skatteplanering, och tycker ministern att det är lämpligt? Jag vet inte om detta är kutym. Jag har inte kunnat utläsa detta i något annat bolag, och jag tycker att det är rätt stötande. Men jag undrar vad ministern tycker om det. 
Jag ser också ett problem när man lämnar Norrlands inland och att man inte ser att behoven faktiskt finns där. 
Vattenfall hade en satsning som hette Vattenfall Inlandskraft AB som stöttade vattenkraftskommunerna och företagen i vattenkraftsområdena. Det har man gjort för att skapa nya arbetstillfällen och hitta nya marknader. Men vad händer nu med Vattenfalls satsning på inlandskommunerna? Jo, Vattenfall lägger ned detta nu just därför att Inlandsinnovation har kommit till. Det är detta argument man har. Ministern ser förvånad ut, och det var jag också. Men det är just det som man gör. 
Jag har talat med flera av vattenkraftskommunerna, men de har fortfarande inte fått kontakt eller besök av Inlandsinnovation. Då känner jag återigen att man inte ser behoven i inlandskommunerna. Det är naturligtvis ett problem. 
Beträffande den modell som nu finns här kan jag konstatera att vi vill se en annan modell när det gäller att hantera riskkapital. Det är det förslag som vi vill lyfta fram. Jag tycker inte att ministern borde vara så nöjd med detta och med 78 miljoner under det andra året. År 2012 var nämligen inte startåret, utan det var 2011 som man började bygga upp organisationen. Det är alltså år två som vi nu talar om. Trots att det kommit in 200 ansökningar väljer man att investera i tio företag, och det är så många som vittnar om att de inte får kontakt utan känner ett rent ointresse från Inlandsinnovation. Ministern borde vara mer bekymrad över att man inte har nått bättre resultat. 



Herr talman! Jag tackar Marie Nordén för en bra och viktig interpellation. Jag tackar även näringsminister Annie Lööf för svaret. 
Jag tar chansen att hoppa in i denna interpellationsdebatt därför att frågan om förutsättningarna för Norrlands inland hänger mer på den sammanhållande politiken över hela landet än på ett enskilt finansieringsbolag - Inlandsinnovation. 
Idén med Inlandsinnovation tyckte jag var bra. Det tog lite tid att komma i gång. Centerpartiet slog också på stora trumman under tiden och meddelade att det skulle bli rock'n'roll i hela inlandet. Just nu när jag åker runt i inlandet hör man mycket lite rock'n'roll. Det är snarare så att all klang och allt jubel som var ett tag har förbytts i bekymmer över detta. Människor undrar hur detta kommer att hjälpa dem? De har inte fått kontakt med Inlandsinnovation. 
Jag tror att detta beror på att Centerpartiet gick ut med löften om någonting som Inlandsinnovation inte är. Läser man ägardirektivet till Inlandsinnovation noga framgår det där ganska tydligt att detta företag inte är till för att hjälpa alla företagare som vill starta nytt. Inlandsinnovation är snarare en statlig bank som de andra bankerna. Det krävs dessutom att de ska ha en viss typ av idé för att få ta del av detta investeringskapital. Det kanske är helt rätt. Men när man sålde ut idén och talade om att det skulle bli rock'n'roll i inlandet sade man egentligen någonting annat. 
Det som då har hänt under tiden är att det helstatliga bolaget Vattenfall har tagit beslut om att man ska lägga ned en bra fungerande funktion, nämligen Vattenfall Inlandskraft, som har varit mycket lyckad. Man har varit involverad i över 300 företag i de 20 kommuner där man har varit verksam och skapat över 2 000 nya arbetstillfällen och haft mycket bra kommunikationer med framför allt näringslivsavdelningarna i kommunerna. Man har även hjälpt till, vilket kanske är viktigast, att söka annat kapital och göra skrivningar till banker, till Almi och till Norrlandsfonden. Nu lägger man ned detta. 
När jag luskar i detta framgår det ganska tydligt att detta kommer i spåren av regeringens sämsta affär Nuon. Nu ligger det besparingsbeting på Vattenfall som gör att Vattenfall ska skära bort verksamhet som inte är absolut kärnverksamhet. Jobb kanske ska försvinna från Norrlands inland. 
Samtidigt har det under dessa år med Centerpartiet och den övriga Alliansen införts något som heter fri etableringsrätt för myndigheter, vilket har gjort att över 300 arbetstillfällen har försvunnit från Västerbottens inland från de små kommunerna som har varit en del i infrastrukturen för att man ska kunna leva och bo i denna del av Sverige. 
Det är brist på en sammanhållande politik. Det är kanske det största dilemmat, oavsett hur många miljoner som man tillför eller hur få miljoner som Inlandsinnovation lyckas få ut. Man har inte lyckats få ut dessa pengar just därför att man har haft en så snäv styrning. Det är därför som man också har öppnat upp detta till kusten. Just nu handlar det om hela Norrland. Det handlar inte längre om inlandet. Man har faktiskt lämnat walk over just nu. 



Herr talman! Staten har ungefär 17 miljarder i statligt riskkapital fördelat på ett antal olika aktörer. Två av de aktörerna är specialdestinerade för Norrland - Inlandsinnovation och Norrlandsfonden. 
Jag tycker i grunden att det är otroligt bra, och anledningen till det är att det behövs tillgång till kapital för att man ska kunna skapa jobb. Jobb och småföretagande är grunden för landsbygdsutveckling och ett Sverige som lever runt om. Vi gör nu en stor omstrukturering av det statliga riskkapitalet, dels för att det ska användas mer effektivt och mer i tidiga skeden, dels för att det över huvud taget 
ska
 användas. Alltför mycket är fortfarande oanvända resurser inne i fonderna.
Däremot tycker jag att man ska ha respekt för att det är skattebetalarnas pengar dessa 17 miljarder handlar om. De ska behandlas varsamt. Det handlar också om affärsmässiga beslut. Det är inte så att jag som minister sitter med runt bordet och bestämmer vilka bolag som ska få eller inte få, utan det är affärsmässiga beslut som fattas av styrelsen eller av den grupp styrelsen har utsett. Det är inte heller bidrag det handlar om, utan det handlar om riskkapital som uppfyller de krav Inlandsinnovation ställer. 
Jag är stolt över Inlandsinnovation, och jag hoppas att de kommer att fortsätta att investera i goda affärsidéer. Det behövs, för grunden för landsbygdsutveckling och företagsutveckling är goda villkor och därmed också tillgång till kapital. Jag är också glad över den satsning Vattenfall har gjort under tidigare år. Frågan varför man lägger ned i Norrlands inland bör ställas till Vattenfalls styrelse. 
Frågan är dock vad som är alternativet till detta. Det är ju den här regeringen som har sänkt kostnaderna och sett till att stärka infrastrukturen för att hela Sverige ska leva. På andra sidan har vi 30 miljarder i ökade kostnader för svenska företag, inklusive de i Norrlands inland. I sitt vårbudgetförslag meddelar Socialdemokraterna glatt att man ska skära ned på Skogsriket och Matlandet, det vill säga de satsningar som direkt går till skogen, jorden och maten och är förutsättningen för att exempelvis Jämtland ska kunna fortsätta att växa och frodas. 
Kilometerskatten är en annan sådan höjdare från Socialdemokraterna. Kilometerskatt skjuter i detta avlånga land ganska snett på företagsamhet, jobb och utveckling i de delar av landet där man behöver åka många mil till jobbet eller mataffären. 
Slutligen skulle jag vilja lyfta fram vad som gäller för statliga företag. Eftersom staten är en betydande företagsägare i Sverige och företagen representerar stora värden - och eftersom företagen ytterst ägs av svenska folket - ställer det krav på öppenhet och professionell informationsgivning. De ledord vi har för de statliga bolagen, självklart inklusive Innlandsinnovation, är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. Det handlar om att dessa bolag ska skapa värden och se till att uttryckta samhällsintressen i vissa fall infrias. 
Här kan jag konstatera att Inlandsinnovation följer de krav som finns på extern rapportering enligt statens ägarpolicy.



Herr talman! Det är viktiga miljarder som finns - 17, som ministern säger - och som ska arbeta. Det är miljarder som måste jobba, och det är det som är problemet. 
Vi kan ta Fouriertransform som exempel. De har 3 miljarder i sin fond att jobba med, och 1 miljard är utbetald. Det är ett problem när vi ser att modellen inte fungerar. Då menar vi att det är dags att se över det här. Vi säger inte att det ska vara mindre pengar i den här fonden; vi säger bara att man ska se över hur man ska se till att möta de behov som faktiskt finns. När staten sitter på pengar som inte kommer ut är det nämligen ett problem, för vi vet att behoven finns. 
En del av orsaken till att jag ville ha den här debatten är just att jag ser att vi har ett kapital i Inlandsinnovation som inte jobbar. Jag var faktiskt också väldigt glad för det här kapitalet - och jag tyckte att det var bra att vi var med och styrde upp så att vi faktiskt skulle kunna arbeta på ett bra sätt; det gjorde vi nämligen tillsammans med regeringen - men problemet är att det inte jobbar. Jag är inte nöjd med 78 miljoner på ett år, och jag tycker inte att ministern borde vara det heller. Man möter inte de behov som faktiskt finns. Jag tycker inte att man har varit med och skapat den tillväxt och mött upp de förväntningar man själv skapade när fonden startades.
Jag är inte heller nöjd och tycker inte att ministern borde vara nöjd - hon svarar inte på frågan - med hur man betalar ut arvodena till bolag i stället för till dem som är direkt valda i styrelsen. Jag undrar: Varför är ministern nöjd med bristen på insyn i bolag och bristen på redovisning - hur de miljoner som är oredovisade har använts? Är ministern beredd att se över just lagstiftningen så att man har insyn och så att man som skattebetalare och beslutsfattare vet om att pengarna har använts på ett ansvarsfullt och bra sätt?



Herr talman! Ska vi skapa arbetstillfällen i Norrlands inland och i hela Sverige krävs nog först och främst efterfrågan. I Västerbotten har vi i dag situationen att du oavsett om både man och hustru har jobb och tjänar bra inte kan bygga ditt eget hus. Du kan göra det i Umeå, och du kan göra det i Hemavan, möjligtvis - det är marknaden som bestämmer var du ska bygga. Det är en bristande efterfrågan på grund av en obefintlig bostadspolitik. 
Om vi går till Inlandsinnovation, som det här framför allt handlar om, kan man dock fråga sig om Inlandsinnovation får göra andra bedömningar än en vanlig bank. Nej, så är det nog inte, utan de har till och med ett snävare verk. I bolagsstyrningen är det nämligen väldigt tydligt inriktat vad man ska satsa på. Just därför blir det här i konsekvens med vad regeringen och Centerpartiet gick ut och lovade någonting hela annat. Då borde man ha talat om det: Det här är någonting helt annat. 
I början var näringsministern inne på besöksnäringen. Besöksnäringen är någonting vi talar väldigt varmt om, och näringsministern tror att vi klarar det här bara vi får sänka skatten - får vi sänka momsen klarar vi det. Hon nickar här. Då kan jag säga att de besöksnäringsföretag jag pratar med säger: Kan vi få hit kunder spelar det ingen roll om vi sänker momsen. 
Det är nämligen så att vi har en usel järnvägskapacitet. Vi ska senare ha en debatt här i kammaren om att man faktiskt ska kunna ta sig till Norrlands inland eller Norrlandsfjällen. Det kan man ju inte i dag, och det är en katastrof. Samtidigt har regeringen skurit ned på Visit Sweden, vilket gör att vi har sämre förutsättningar att locka utländska turister. 



Herr talman! Tänk om Socialdemokraterna kunde ägna sin tid åt att visa upp en möjliggörande attityd till Norrlands inland i stället för att svartmåla. 
Självklart är det så att infrastruktur och kommunikationer tillsammans med sänkta kostnader för att anställa och driva företag är grundbulten för att besöksnäringen ska utvecklas. Tror ni på allvar att Skistar i Jämtland skulle anställa än fler ungdomar om det blev dubbelt så dyrt att anställa dem? Tror ni på allvar att kaféer i Jämtland eller Västerbotten blir nöjda med en dubblering av restaurangmomsen? Skatter är viktigt. Det gäller även kilometerskatten - tror ni på riktigt att åkeriföretagen blir glada av att få 170 000 per lastbil i ökade kostnader om Socialdemokraterna vinner valet? 
Jag tror inte det. Där är den stora skiljelinjen, och jag står fast vid att sänkta kostnader, arbetsgivaravgifter och andra skatter på företag är det som skapar jobb runt om i landet - tillsammans med en robust infrastruktur. 
Statliga kreditgarantier till bostadsbyggande är en annan sådan viktig del. Isak From tar upp bostadsbyggandet som en viktig och avgörande del. I förra veckan gav jag Boverket i uppdrag att se till att ytterligare titta på möjligheten att utveckla statliga kreditgarantier för ett ökat bostadsbyggande i glesbygd. Jag tycker att det är viktigt för att skapa attraktivitet i hela landet. 
Utöver det - om vi kommer tillbaka till kärnfrågan om det statliga riskkapitalet - har vi insett att mandatet har varit ganska snävt för en del av de statliga aktörerna. 
Därför meddelade vi i vårbudgeten att Fouriertransform utvidgas till att också omfatta inte bara fordonssektorn utan en större del av tillverkningsindustrin, så också ett geografiskt utökat mandat för Inlandsinnovation. Jag tror att det i grunden är bra. Vi behöver kapitaltillgång för att företag ska växa och jobb ska skapas i hela landet.
