Initiativ under kooperationens år

Fru talman! har frågat mig om jag bedömer, utifrån mitt ansvarsområde, att det finns möjligheter att under FN:s utlysta kooperationens år ta till vara detta tillfälle för kunskapsspridning och mer kooperativ utveckling samt om jag avser att ta initiativ för att öka det kooperativa företagandet i Sverige och därmed stärka diversiteten av företagsformer i näringslivet.

Företagen, oavsett företagsform, är motorn i Sveriges ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och bygger välstånd. Utan starka och konkurrenskraftiga företag kan vi varken finansiera vår välfärd eller möta framtidens utmaningar. Därför måste vi se till att Sveriges företag får de bästa möjliga villkoren att växa, investera och anställa.

Samtidigt vet vi att många företagare i Sverige möter stora svårigheter. Byråkrati, höga administrativa kostnader och såklart en osäker omvärld gör det svårt att driva och utveckla verksamheter på bästa sätt. Regeringen har som uttalat mål att stärka företagandet i Sverige och att stärka förutsättningarna för entreprenörskap. Vi vill skapa en miljö där fler vågar ta steget att starta, driva och äga företag - där innovation, kreativitet och hårt arbete belönas.

När det gäller att nå dit skulle jag vilja lyfta fram regeringens offensiva regelförenklingsagenda. Vi behöver förenkla och modernisera regelverket så att företagare kan lägga sin energi på att utveckla sina affärsidéer, skapa fler jobb och bidra till samhället. Genom att skapa goda förutsättningar för företag - och då särskilt små företag - skapar vi förutsättningar för svensk ekonomi som helhet att växa och fortsätta vara internationellt konkurrenskraftig.

Det är viktigt att de som har goda företagsidéer har möjligheter att förverkliga dem. Samtidigt ser vi att fler män än kvinnor väljer att driva företag. Från regeringens sida arbetar vi därför aktivt med att undanröja de hinder som omotiverat avhåller kvinnor från företagande. Genom att bland annat stödja insatser för entreprenörskap bland unga vill vi ge fler unga kvinnor möjligheten och redskapen för att förverkliga sina idéer. När jag träffar företagare och investerare brukar de beskriva just Ung Företagsamhet som mer värdefullt än nästan alla andra strategier tillsammans för att få upp kvinnors företagande. Kvinnors företagande är ett prioriterat område som vi menar är viktigt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att stärka villkoren för Sveriges alla företag, oavsett i vilken form de drivs och var de drivs. Alla företag ska ha goda möjligheter att utvecklas och därmed bidra till att stärka svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för svaret från näringsminister Ebba Busch.

Syftet med min interpellation är just att lyfta fram det kooperativa företagandets betydelse för samhällsutvecklingen, såväl lokalt som globalt. När jag nu har tagit del av svaret från Ebba Busch kan jag konstatera att det nämndes mycket kring företagande och samarbete med näringslivet. Men det var kanske mer allmänna resonemang som fördes. Jag vill därför knyta frågan mer till det kooperativa.

Förenta nationerna har utlyst 2025 som kooperationens år. Då ser jag det som viktigt att vi tar vara på möjligheten i Sverige att stärka kunskap och engagemang ur ett brett perspektiv när det gäller verksamheter och företag som byggs av en gemensam idé där samarbete, medvetenhet och utveckling står i centrum.

Den kooperativa sektorn i Sverige omsätter över 600 miljarder kronor årligen och sysselsätter cirka 100 000 människor. Den utgör en inte obetydlig del av den totala bnp:n. Vinsten återinvesteras i verksamheten, där idéer kan utvecklas och företag och jobb skapas.

I sammanhanget kan också nämnas att nystartade kooperativa företag visat sig ha en hög överlevnadsgrad jämfört med andra företagsformer.

Ebba Busch lyfter fram Ung Företagsamhet. Det är en organisation som jag har full respekt för och som har fungerat länge. Detta står, som jag kan se det, inte i motsats till det kooperativa företagandet.

Ebba Busch lyfter också fram kvinnligt företagande som ett prioriterat område för regeringen. Enligt de fakta som jag har tagit del av från Svensk Kooperation, som bygger på Andra AP-fondens kvinnoindex och rapporten om kooperativa företag i Sverige, har de kooperativa företagen, jämfört med börsnoterade, mer än dubbelt så många kvinnor som vd:ar. I ledningsgrupperna är andelen kvinnor också betydligt större än i börsbolagen.

Jag har svårt att tro att det skulle saknas intresse hos regeringen för denna typ av företagande utifrån de aspekterna.

När FN senast genomförde en satsning på kooperations år - det var 2012 - leddes den dåvarande regeringen av Fredrik Reinfeldt, och Centerns Maud Olofsson var näringsminister. De tog, vad jag har förstått, i ett tidigt skede initiativ till dialog med de kooperativa företagen i Sverige för att lyssna in dem och tillsammans kanske forma arrangemang. Någon sådan kontakt har, vad jag har förstått, inte tagits inför detta år.

Andra länder i vår närhet har sedan länge planerat och genomfört satsningar. I Storbritannien har regeringen utfärdat löfte om att dubblera den kooperativa sektorn, och i vårt grannland Danmark rapporteras det att regeringen har infört en del lagändringar för att främja mer kooperativt företagande.

EU-kommissionen å sin sida lyfter fram kooperationens roll som förändringskraft och för ekonomisk och social resiliens.

Jag är övertygad om att Ebba Busch är väl insatt i detta. Jag vill ändå följa upp frågan, för året pågår. Det är som sagt inte slut än. Det finns möjlighet att agera och ta initiativ på området. Ser inte Ebba Busch möjligheter att göra saker för att stärka tillväxten, jobbskapandet och samhällsutvecklingen när det gäller att främja just de kooperativa företagens utveckling?

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har den här interpellationsdebatten. När man lyfter företagsfrågor i olika sammanhang just för att stimulera fler att våga ta steget märker man att det finns en ganska smal syn på vilka former som man kan starta bolag i. Det är en anledning till att vi har lagt mycket tid och kraft på att på olika sätt lyfta fram företagandet brett.

Det är därför jag nämner till exempel Ung Företagsamhet. Det är därför jag nämner de satsningar som har gjorts när det gäller kvinnors företagande. Vi lyfter också fram bredden av former för företagande. Vi stannar alltså inte i UF-modellen utan använder de UF-sammanhang där vi är med till att också visa på den breda flora av företagsformer som finns.

Det är lite svårt att fastställa det exakta antalet kooperativa företag i Sverige eftersom det liksom inte finns en specifik företagsform för kooperation på det sättet. Men det vi vet är att den vanligaste företagsformen för kooperativt företagande är ekonomisk förening. Det finns cirka 40 000 sådana föreningar i landet, och varje år startas i genomsnitt ungefär 400 nya kooperativa företag i Sverige.

Detta ser jag som näringsminister som något väldigt positivt, just mot bakgrund av det Per-Arne Håkansson lyfte fram. Det handlar om den statistik som vi har om hur kooperativa företag har haft en benägenhet att klara fluktuationer, trender och förändringar på ett annat sätt eftersom man har ett annat och bredare intresse i bolaget.

Det här för mig in på den breda regelförenklingsagenda som vi driver. Vi sköt till 50 miljoner kronor ytterligare till det som heter verksamt.se - som är en företagsportal som är väldigt uppskattad - för att just underlätta och bana väg för nya företag att starta. Tjänsten har varit igång sedan 2009. Den har värnats av flera regeringar och är en av de enskilt viktigaste faktorerna när det gäller att det är enkelt att starta bolag i Sverige och att det ska bli enklare.

Som en del av regeringens offensiva förenklingsagenda har vi också inrättat flera råd. Förenklingsrådet är ett sådant. Nu är det igång, och man arbetar för fullt. Det är rimligt att frågan om hur vi kan underlätta för olika typer av företagsformer blir en del av det som Förenklingsrådet aktivt arbetar med.

Fru talman! Jag tackar för svaret och resonemanget.

Inte minst i tider av osäkerhet i omvärlden, som Ebba Busch nämnde, och ett skärpt säkerhetsläge finns det kanske anledning att lyfta fram den lokala och nationella situationen. Här kan de kooperativa verksamheterna spela roll. De flyttar inte utomlands och spelar kanske inte ut länder och skattesystem mot varandra. Det finns en demokratisk affärsmodell, och principen är: en medlem, en röst. Det kan vara en lantbrukare, konsumenter, boende eller försäkringstagare. Det finns en organisation, Svensk Kooperation, som samlar en stor del av både de kooperativa och de ömsesidiga, kundägda företagen. Där finns stora nationella företag som Folksam, Länsförsäkringar, Skandia och HSB men också mer regionalt och lokalt inriktade som Bjäre Kraft i mina hemtrakter i nordvästra Skåne, Äppelriket Österlen, Kristianstadsortens Lagerhusförening och Svalövs Montessori, för att ta några andra exempel. Det är alltså en bred flora av verksamheter.

För några dagar sedan hade det tvärpolitiska kooperativa nätverket här i riksdagen besök av Internationella kooperativa alliansens generaldirektör Jeroen Douglas. Alliansen är samarbetspartner till FN under året, och generaldirektören redogjorde för de pågående verksamheter och satsningar som är anledningen till att FN nu lyfter fram kooperationens betydelse och betonar vikten av en hållbar affärsmodell och att värna och utveckla stabila och inkluderande samhällen.

Jag noterade också, vilket kanske Ebba Busch också gjorde, att det i Dagens industri levererades förslag som kanske kan vara värda att ta vara på från den samlade svenska kooperativa rörelsen, just för att stärka det här.

Förslagen handlar om kunskapshöjande insatser och tillvaratagande av de kooperativa företagens potential, och man menar att det behövs ökad kunskap hos banker, myndigheter och offentliga finansiärer liksom rättvisa konkurrensvillkor för kooperativa och ömsesidiga företag. Man tar upp att aktiebolagslagen just nu kanske är den mest framträdande, vilket gör det svårare för till exempel energikooperativa och andra ömsesidiga företag att få samma möjligheter till investeringsstöd. Även frågan om kapital på lika villkor oavsett företagsform lyftes fram. Det finns en del kooperativa företag som vittnar om att de inte ens får öppna ett bankkonto, vilket kanske beror på att man inte ser skillnaden mellan en ekonomisk och en ideell förening.

Allt det här står 27-28 väletablerade kooperativa företagsledare med sina namn och organisationen bakom. Ebba Busch kanske känner till det här och har sett det, och därför vill jag fråga om ministern kan tänka sig att överväga några av dessa konstruktiva och framåtinriktade förslag för att stärka den svenska tillväxten och konkurrenskraften.

Fru talman! Svaret på Per-Arne Håkanssons uppföljande fråga är i korthet ja - jag har noterat detta, och det finns flera delar som vi kommer att överväga.

Vi har tagit några initiativ som handlar om att se över lagen om offentlig upphandling, lagen om valfrihetssystem och liknande för att säkerställa att vi välkomnar en bredd och en flora av aktörer. Givet just det kooperativa företagandets väldigt goda track record kring att visa på långsiktighet i verksamheterna är det här något som jag tycker är värt att lyfta fram mer.

Utöver det som Per-Arne Håkansson lyfter fram kring behovet av att höja kunskaper och se över hur olika företagsformer behandlas, gynnas eller missgynnas i befintliga system har vi också sett ett behov av att säkerställa att man ser fördelarna med kooperativa företag när det gäller något av det tyngsta i beställarform i Sverige, nämligen lagen om offentlig upphandling.

Vi ser också att den här ägarformen riskerar att drabbas ännu hårdare av administrativa kostnader, fullgörandekostnader, som har haft en tendens att öka i Sverige. En del av det har varit välmotiverat. Vi gör många tuffa insatser för att sätta hårt mot hårt mot kriminalitet som har tagit sig in även i näringslivet, men bara 2023 ökade de här kostnaderna med 1,4 miljarder. Med årets ökning skattas nu de totala årliga kostnaderna för företagen för att följa upp regler till hisnande 379 miljarder kronor.

Det här är också anledningen till att vi trycker så hårt på frågan om regelförenklingar. Det handlar såklart också om att säkerställa att bevisat långsiktiga och hållbara företagsformer inte missgynnas i det här systemet, och då talar jag specifikt om de kooperativa företagsformerna.

Fru talman! Jag vill tacka Ebba Busch för debatt och meningsutbyte så här långt och tänker att vi kanske har fört frågan framåt i alla fall.

Jag tror att det är av stor vikt att just dialogen och samarbetet med de kooperativa företagen lyfts in. Jag tror att vi i Sverige har mycket att vinna på att stärka samarbetet mellan näringslivet, samhället och akademin för att tillsammans bygga landets starkare. De kooperativa verksamheterna är ju långsiktigt inriktade på tillväxt, entreprenörskap, jämställdhet och ett demokratiskt samhälle. Även det breda folkliga perspektivet och den lokala förankringen är viktigt att betona.

I sammanhanget kan också nämnas att det privata vinstintresset inte är det som är drivkraften i det kooperativa företagandet, utan det är ett ansvar som tas tillsammans med andra. Aktiebolag har självklart sin dynamik och spelar en viktig roll när det gäller investeringar och utveckling, men det har också varit något av en måttstock för svenskt företagande sedan 1970-talet och framåt. Jag tänker att i den tid vi nu lever i, med ett ökat fokus på säkerhet och lokal beredskap, kan det vara värt att lyfta in de kooperativa företagens verksamheter på ett mer påtagligt sätt.

Min förhoppning är att Ebba Busch ska se denna potential. Året är som sagt inte slut; det finns möjligheter att agera för att stärka utvecklingen på området. Den uppmaning som Sverige har fått av FN är att det här är viktigt för att skapa en tryggare och mer hållbar värld. Det gäller också Sverige, och jag ser därför fram emot att följa upp och stämma av frågorna framöver.

Tack för debatten!

Fru talman! Även jag vill börja med att tacka för den här interpellationen från Per-Arne Håkansson, som ju har bidragit till att svara upp mot FN:s uppmaning till Sverige att sätta frågan på agendan.

Vi jobbar med väldigt många frågor samtidigt, och det här är någonting som vi har diskuterat och som jag själv har lyft fram. Det är klart att en interpellation av det här slaget fyller funktionen av en blåslampa på regeringen att sätta ännu mer fokus på området, vilket är hela syftet med den här typen av replikskiften. Jag vill därför börja med att tacka för det och vara transparent och visa att det har den effekten.

Jag vill här i mitt sista inlägg lyfta frågan om Coompanion. De har via Tillväxtverkets utlysning utifrån förordningen om statsbidrag till kooperativ utveckling tagit emot 25 miljoner kronor i bidrag för 2024. Coompanion fick verksamhetsbidrag för rådgivning, utbildning och information kring just start och utveckling av kooperativt företagande, apropå efterlysningen gällande behovet av kunskapshöjande insatser.

Syftet var dels att bidra till en mångfald av konkurrenskraftiga företagare, dels att bidra lokalt och regionalt till att öka attraktiviteten genom utveckling och nya lösningar, till exempel genom att behålla lokal service och stöd till den här företagsformen.

Jag tror att det i dessa tider är extra viktigt att bana väg för företagande som har bevisat att man klarar av att hålla över tid. Vi ser därför fram emot att lyfta det här perspektivet inom ramen för den regelförenklingsagenda som vi nu har rullat ut med implementeringsråd, förenklingsråd och många andra insatser kring UF-företagande och kvinnors företagande i stort. Där tror jag att kooperativa företag kan spela en stor roll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.