Industrisatsning i Arboga

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 7 februari 2006

Interpellation: Industrisatsning i Arboga

Interpellation 2005/06:209 av Johansson, Jörgen (c)

den 20 januari

Interpellation 2005/06:209 av Jörgen Johansson (c) till försvarsminister Leni Björklund (s)

Industrisatsning i Arboga

Arboga är en kommun i det inre av Mälardalen med 13 600 invånare. Kommunen har av hävd en stor andel försvarsindustri. Utvecklingen har varit sådan att kommunen sedan 1990 tappat 40 % av sitt näringsliv. Trots det finns fortfarande 1 400 arbetstillfällen som är direkt beroende av försvarsbeslut.

De senaste tio årens befolkningsminskning i kommunen uppgår till drygt 8 %. Samtidigt är andelen arbetslösa och personer i konjunkturprogram ca 8 % vilket överstiger såväl läns- som rikssnittet.

Den mest omfattande förlusten för Arboga var när Volvo Aero, med statens benägna hjälp, flyttades till Trollhättan 1997. Beslutet omfattade 650 direkta arbetstillfällen. Detta tvingade Arboga till kraftfulla åtgärder för att utveckla och differentiera näringslivet. Detta har inneburit att andelen försvarsanknuten verksamhet minskat från närmare 40 till ca 30 %. I samband med Volvo Aeros flytt aktualiserades ett riskkapitalbolag för att stimulera ny och befintlig näringsverksamhet i Arboga. Bolaget som startades gavs namnet Arbustum och tilldelades ett kapital om 100 miljoner kronor varav staten stod för 60 miljoner kronor och Volvo för 40 miljoner kronor. Verksamheten startades med tre anställda, placerade i Arboga. Då styrelsen för Arbustum ansåg att ägarnas höga avkastningskrav, 14 %, inte kunde uppfyllas i Arboga har inga satsningar gjorts i Arboga fram till dess att Arbustum lades ned under 2005. Under föregående år slogs Arbustum samman med ett annat riskkapitalbolag, Aldano, och bildade Småföretagsinvest. Detta har inneburit att såväl verksamhet som pengar flyttats från Arboga och den så kallade satsningen runnit ut i sanden. Frågan är därför vart regeringens löfte från 1997 om att staten skulle behålla ett engagemang i Arboga tagit vägen. Svek eller ej får framtida satsningar visa.

Föregående års försvarsbeslut påverkar alla orter, mer eller mindre, som har verksamhet som är försvarsanknuten. Då beslutet har många ekonomiska förtecken är det viktigt att inför framtiden planera så att varje krona gör största verkan. Beslutet innebär såväl koncentration av verksamheter som satsning på Battle Group i ett internationellt perspektiv. Hur detta organiseras bör ses utifrån ett effektivitetsperspektiv samtidigt som staten aktivt uppfyller de löften som getts.

Arboga har en lång tradition inom försvarsanknuten verksamhet som logistik, underhåll och förråd. Det innebär att tillgången på såväl kunnig personal, verkstadslokaler och säkra förråd är god. Den direkta anslutningen till ett flygfält och goda kommunikationer i form av såväl väg som järnväg är dessutom en fördel vid etablering av ett logistiskt centrum för försvarets internationella verksamhet. Befintlig industri i Arboga, med klar koppling till försvaret, gör Arboga än mer intressant som etableringsort för "nya" verksamheter inom försvaret och den passar också bra in i den nya uppgift som försvaret fått.

Statens avveckling och tydliga subvention av Volvo flygmotors verksamhet i Arboga kräver krafttag från staten för att lösa ortens arbetsmarknadspolitiska situation. Satsningen på Arbustum var i tanken god men har visat sig vara helt misslyckad. Nya insatser behövs därför för att kompensera den situation som kommunen försatts i.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att göra för att uppfylla de löften staten gett Arboga för att återskapa de arbetstillfällen som försvunnit i försvarsanknuten verksamhet?