Inbördeskriget i Syrien

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 14 juni 2013

Interpellation: Inbördeskriget i Syrien

Interpellation 2012/13:429 av Linde, Hans (V)

den 20 maj

Interpellation

2012/13:429 Inbördeskriget i Syrien

av Hans Linde (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Efter mer än två år av väpnad konflikt i Syrien är det svårt att se något slut på striderna. Tvärtom är risken uppenbar att konflikten trappas upp genom att stridigheterna sprids till grannländerna och att andra stater intervenerar militärt eller beväpnar olika parter i konflikten.

Motståndet mot regimen i Damaskus är brett och brokigt. Det finns krafter som deltar i den väpnade kampen mot regimen som själva begått övergrepp och inte sluter upp bakom kraven på en demokratisering av Syrien. Samtidigt går det inte att blunda för att det folkliga uppror som bröt ut för mer än två år sedan bottnade i ett genuint folkligt missnöje och legitima krav på al-Asads avgång. Regimens förtryck och brutala svar på oppositionens inledande demonstrationer är huvudorsaken till det upptrappade våldet i landet. Bara en genuin demokratisering kan rädda Syrien från ett utdraget inbördeskrig.

Sedan juli 2012 klassar Internationella rödakorskommittén stridigheterna i Syrien som ett inbördeskrig. I och med det är de stridande parterna förpliktade att följa den humanitära rätten. Denna handlar om de grundläggande principerna om distinktion och försiktighet – skyldigheten att göra åtskillnad mellan dem som deltar och dem som inte deltar i fientligheterna, och att vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra att civila drabbas. Det gäller den syriska regimen såväl som de olika väpnade grupperna inom oppositionen.

Enligt den humanitära rätten har inte bara parterna i konflikten utan också Sverige, som statspart till Genèvekonventionerna, en skyldighet att säkerställa respekt för den humanitära rätten. Det innebär att regeringen ska göra vad den kan för att tillförsäkra att parterna i den väpnade konflikten i Syrien respekterar reglerna.

Sverige har också genom sitt medlemskap i EU en möjlighet att motverka en spridning av konflikten. För att förhindra att inbördeskriget i Syrien eskalerar har EU ett vapenembargo. I EU har bland annat Frankrike och Storbritannien argumenterat för att detta embargo bör lyftas. Även i USA höjs röster för att oppositionen borde beväpnas. Samtidigt finns uppgifter om att Ryssland och Iran förser regimen med vapen och att Saudiarabien beväpnar oppositionen. I stället för att urvattna det vapenembargo som finns borde det breddas och omfatta fler stater. Det är fortfarande i högsta grad önskvärt med en FN-resolution som bland annat inför ett internationellt vapenembargo mot Syrien.

På senare tid har vi sett flera oroande tecken på att konflikten kan vara på väg att spridas till Syriens grannländer och att fler länder kan komma att dras in. Den syriska regimens flygvapen har attackerat mål i Libanon, Israel har genomfört flygattacker mot mål i Syrien och bombdåd har genomförts i Turkiet. Det är nu viktigt att regionens stater respekterar folkrätten och avstår från att ta steg som skulle leda till en eskalering och spridning av konflikten.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att parterna i den väpnade konflikten i Syrien respekterar den humanitära rätten?

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att begränsa inflödet av vapen till de stridande parterna i Syrien?

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att förhindra att utländska makter intervenerar militärt i konflikten i Syrien?