import av sockerhaltiga drycker

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 27 maj 2003

Interpellation: import av sockerhaltiga drycker

Interpellation 2002/03:316 av Pålsson, Anne-Marie (m)

den 29 april

Interpellation 2002/03:316

av Anne-Marie Pålsson (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om import av sockerhaltiga drycker

Ett näringslivsklimat baserat på principen "konkurrens på lika villkor" är en nödvändig förutsättning för livskraftiga företag och en sund ekonomisk utveckling. Detta har också varit ledstjärnan för utformningen av den svenska näringspolitiken. Men trots att uppslutningen bakom denna princip är näst intill total, förmår inte den svenska regeringen alltid att leva upp till den. Snedvridande regelsystem har därmed tillåtits att uppstå och befintliga har inte alltid avvecklats.

Ett exempel på detta återfinns i läskedrycksindustrin. Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har Sverige ingått en rad särskilda handelsavtal med länder utanför unionen. Särskilt intressanta är de avtal med de EES-länder som reglerar handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Dessa grundas dels på EES-avtalets artikel 19 som syftar till att utveckla handeln med jordbruksvaror, dels på EES-avtalets protokoll 3 om handelsvillkoren för bearbetade jordbruksvaror.

Syftet med dessa avtal är att undanröja de snedvridningar som EU-medlemskapet skapar för jordbruksvaror. Som en följd av utformningen av EU:s allmänna jordbrukspolitik (CAP) är skillnaden mellan de priser som gäller inom EU och de som gäller på världsmarknaden för vissa varor ibland betydande. Socker är exempel på en sådan vara. Inom unionen är priset på socker cirka tre gånger så högt som världsmarknadspriset. Det leder till att varor som innehåller insatsvaran socker är dyrare att producera inom EU än utanför. För att inte snedvrida konkurrensen tillämpas därför ett system med råvarukompensation (RÅK) som utjämnar de prisskillnader på den färdiga varan som orsakats av prisolikheter i insatsvaran @ socker @ via tull.

Norge är inte medlem i EU men har ingått ett EES-avtal med unionen. Systemet med RÅK tillämpas därför på handel mellan Norge och EU. Detta gäller choklad, konfekt med mera men i det ursprungliga avtalet "glömdes" emellertid en vara bort @ läskedrycker. Socker är en viktig insatsvara i produktionen av läskedryck. Som en följd av denna "minneslucka" har en betydande konkurrensnackdel för de svenska producenterna visavi de norska skapats. Denna har förvärrats under senare år i takt med att en allt större andel av den läsk som säljs i Sverige säljs under ett varunamn som skapats för en svensk butikskedja. Den svenska konsumenten köper läsk från en svensk butik i tron att den är producerad i Sverige eftersom den säljs under butikens eget varumärke. Men i själva verket kan den vara tillverkad i Norge. Man räknar i dag med att drygt 40 % av den läsk som säljs i våra svenska livsmedelsbutiker är av detta slag och drygt hälften av denna är läsk producerad i Norge.

Den svenska bryggerinäringen är förvisso ingen stor bransch, den sysselsätter ca 5 000 individer och omsätter drygt 10 miljarder svenska kronor @ momsen oräknad. Det är svårt att uppskatta hur stort dess bidrag till statskassan är, men det torde röra sig om ett par tre miljarder kronor årligen. Men trots branschens relativa litenhet är det ändå viktigt att konkurrenssituationen präglas av de principer som nämndes inledningsvis. Ur detta perspektiv ter sig de snedvridningar som följer av att läskedryck inte omfattas av RÅK-systemet som oacceptabla.

Svenska Bryggareföreningen har i en rad skrivelser gjort jordbruksministern uppmärksam på de rådande situationen och efterlyst en snabbare behandling av ärendet. Men fortfarande har inget gjorts. Min frågor till jordbruksministern är följande:

1.Vad har jordbruksministern gjort för att rätta till dessa missförhållanden?

2.Om inget, vad har jordbruksministern för avsikt att göra?