Höjda kostnader för att anställa unga

Herr talman! Jenny Petersson har frågat mig om jag anser att den höjda arbetsgivaravgiften leder till fler jobb. Vidare har Christian Holm Barenfeld frågat mig varför jag anser att man bör kompensera kommunerna för den kostnadsökning som den höjda arbetsgivaravgiften medför och varför företagen ska ta den kostnadschock som regeringen uppenbarligen och korrekt noterar drabbar arbetsgivare och vill skydda kommunerna från.

Jag besvarar interpellationerna i ett sammanhang.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15-24 år minskar och uppgick enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning i augusti 2015 till 103 200 personer, vilket motsvarade en andel på 14,8 procent.

Jag har flera gånger i kammaren redogjort för regeringens ställningstagande gällande slopad nedsättning av socialavgifter för unga. Studier från bland annat Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visar att nedsättningen av socialavgifter för unga generellt har haft små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess kostnad. Nedsättningen av socialavgifterna för unga bedöms inte vara en ändamålsenlig åtgärd för att komma till rätta med det mer allvarliga problemet med ungdomsarbetslösheten.

Nedsättningen innebär - till skillnad från de flesta andra sysselsättningssubventioner - att alla unga subventioneras, inte bara de som är i behov av stöd. Detta innebär en betydande dödviktsförlust eftersom man då subventionerar unga som redan har en anställning och arbeten som skulle ha kommit till stånd även utan en subvention. Baserat på resultaten i IFAU:s rapport tycks inte heller nedsättningen ha haft någon effekt för de grupper av unga som främst är i behov av stöd, det vill säga de med svag anknytning till arbetsmarknaden.

Regeringen anser i stället att resurserna ska riktas till de ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland unga i åldern 20-24 år utan gymnasieutbildning uppgick 2014 till drygt 40 procent. Dessutom finns en grupp unga som varken arbetar eller studerar och som står helt utanför arbetsmarknaden, i vissa fall sedan flera år. Även i denna grupp finns det unga som är i behov av stöd.

För dessa ungdomar är regeringens satsningar i vårpropositionen för 2015 på fler utbildningsplatser inom bland annat kommunal vuxenutbildning, utbildningskontrakt och traineetjänster mycket viktiga. Dessutom beslutade regeringen i juni 2015 om direktiv till en samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (dir. 2015:70).

När det gäller kompensationen till kommunerna gjorde regeringen i vårändringsbudgeten för 2015 bedömningen att kommunsektorn behövde kompenseras eftersom en återgång till normal arbetsgivaravgift innebar ökade löneutgifter för kommuner och landsting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har frågat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson om den höjda arbetsgivaravgiften leder till fler jobb. Jag anser att det är en berättigad fråga ur många olika synvinklar, men jag kan ställa den utifrån statsministerns uttalanden om jobbstreamning.

Löfven sa i valet 2014 att allt handlade om jobben. "Om jag får bilda regering så kommer jag att kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller ej." Det sa alltså nuvarande statsministern före valet. Han sa också att förslag som inte syftar till att skapa fler jobb över huvud taget inte ska läggas fram. Jag förutsätter att Ylva Johansson utifrån detta uttalande kan besvara min enkla men ack så viktiga fråga om huruvida den höjda arbetsgivaravgiften leder till fler jobb eller ej.

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret på min interpellation.

Jag ställde min fråga till ministern då resan mot att kraftigt fördyra anställningar av unga ju har påbörjats. Regeringen och ministern har många gånger berättat att målet är att till 2020 uppnå EU:s lägsta arbetslöshet. Samtidigt kan vi av budgeten konstatera att de samlade förslagen är mer arbetslöshetsskapande än jobbskapande. Oavsett vad regeringen nu gör och vilka effekter regeringen bedömer att tidigare insatser från alliansregeringen har haft, liksom hur den bedömer att jobben ska bli fler genom att kostnaden för att anställa inte minst unga på flera sätt ökar genom regeringens politik, har jag några frågeställningar utifrån hur man nu agerar.

Fördyringen när det gäller att anställa unga drabbar många arbetsgivare hårt. För många kommuner med små marginaler kan det när man får de höjningarna faktiskt göra skillnaden mellan en budget i balans och en förlust. Om man fick bära de kostnaderna skulle det föra med sig att man behövde skära ned på sin personalstyrka eller försämra någonting annat. Det har regeringen och arbetsmarknadsministern ändå insett, och därför ger man ekonomisk kompensation för den kraftiga fördyring regeringens politik innebär. Detta bekräftar ministern genom svaret på min första fråga.

Jag ställde två frågor, och den ena rörde kompensationen till kommunerna. Den andra rörde den uteblivna kompensationen till de privata arbetsgivarna, och här uteblir svaret. Frågan är varför motsvarande kompensation inte ges till alla arbetsgivare utan bara till just kommunerna. Jag tolkar det som att regeringen inte anser att det är ett problem när privata företag får kraftigt höjda kostnader för att anställa. Inte sällan rör ju detta väldigt små företag med små marginaler, om ens några.

Jag antar dock att det är på det sättet jag ska tolka Ylva Johanssons svar på min fråga om företagen - eller rättare sagt det svar som inte alls ges: Att kostnaderna för företagen ökar är alltså inget problem för regeringen. Är det så man ska tolka det?

Herr talman! Det är precis som interpellanterna säger: Regeringens prioritet i varje fråga är jobben. Det gäller också när det handlar om att finansiera nödvändiga förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har under åtta år prövat en politik med stora skattesänkningar som har betalats av stora nedskärningar, inte minst i utbildningssystemet. Det är politik som inte har fungerat. Det finns mycket goda skäl till att göra stora satsningar på utbildning, inte minst för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, och stora satsningar måste finansieras. Det gäller att finansiera dem på ett sätt där de positiva effekterna av satsningarna blir väsentligt större än vad finansieringen kan tänkas kosta.

Rabatten på ungdomsgivaravgiften är just en sådan finansiering. Det är en mycket dyr skattesubvention som infördes av den tidigare regeringen och som bevisligen inte har fungerat. Där ger verkligheten och den samlade expertkåren samma bild. På goda grunder kan vi också anta att satsningar på utbildning kommer att ha väsentligt större effekt på arbetslösheten och inte minst på ungdomsarbetslösheten. Det är därför regeringen gör denna omprioritering. Bedömningen är att det sammantaget kommer att leda till fler jobb än om vi låg kvar med en politik med stora skattesubventioner på arbetsgivaravgiften, vilket redan har visat sig inte fungera.

Jag vill också svara Christian Holm om kommunerna och landstingen. Det är en mycket ansträngd situation ute i Sveriges kommuner och landsting i dag. Man har oerhört stora åtaganden i välfärden. Det gäller i såväl skolan och äldreomsorgen som i den sociala barn- och ungdomsvården och vuxenutbildningen. Man står nu också i ett läge där man har många nyanlända att ta hand om. Jag tror inte att det finns i princip någon kommun eller något landsting som inte har en mycket ansträngd ekonomisk situation och ser framför sig fortsatt stora ekonomiska utmaningar.

I det läget vill regeringen tillföra resurser till kommunerna och landstingen, för att de ska klara av de mycket viktiga uppgifter för välfärden - och för den delen även för jobben - som kommuner och landsting har ansvar för. Det är skälet till att regeringen tillför resurser till kommuner och landsting.

Herr talman! Jag bad alltså inte arbetsmarknadsministern att recensera eller sammanfatta arbetsmarknadsministerns syn på den politik som alliansregeringen förde. Jag frågade arbetsmarknadsministern om ifall den höjda arbetsgivaravgiften leder till fler jobb eller inte och vad jobbstreamningen leder till.

Fyra av fem jobb växer fram i små företag. Utan företag - inga anställda. Företag och anställda skapar arbetstillfällen och tillväxt i Sverige. De genererar skatteintäkter som finansierar vår gemensamma välfärd. Det är viktigt.

Vi moderater får ofta höra att vi pratar om drivkrafter. Det är jätteviktigt att ha drivkrafter för arbete och för företagare. Med färre företag får vi färre slantar till våra barns skola och våra äldres omsorg.

Men jag kan tolka ministerns uteblivna svar så att man inte vill redovisa någon siffra när det gäller jobben. Eller kan jag tolka det så att man har missat jobbstreamningen på den här punkten?

Jag konstaterar att Ylva Johansson och vänsterregeringen har glömt bort sin viktigaste fråga, hur det blir fler jobb. Arbetsmarknaden kopplad till utbildning är jätteviktig. Men frågan om huruvida höjda arbetsgivaravgifter leder till fler jobb eller ej verkar vänsterregeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ha missat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sin budgetproposition skriver arbetsmarknadsministern och regeringen: "De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något."

Herr talman! Jag fick inte något svar om företagen. Jag kan ha missat något, men ordet företag nämndes inte en enda gång. Det var ju det som frågan handlade om.

Man inser att den politik som man för är så skadlig och fördyrande för arbetsgivare att man måste kompensera kommuner och landsting för deras ansträngda ekonomiska situation. Jag har också varit kommunpolitiker samtidigt med riksdagsuppdraget, och det är jättebesvärligt för kommuner och landsting att få budgeten att gå ihop.

Jag är också ute mycket och träffar både stora och små företag. De är ju inte så att alla har en budget som inte är ansträngd. De drabbas av regeringens politik. Min fråga var ju helt enkelt: Vad är det som gör att regeringen - när man inser hur skadlig ens politik är - väljer att inte kompensera företagen, när man kompenserar kommuner och landsting?

Det är ju i små och medelstora företag som väldigt många av jobben växer fram. Många unga personer får sitt första jobb i små och medelstora företag. Samma sak gäller för de flesta av våra nyanlända. Om man ska tolka hur man väljer att kompensera kommuner och landsting, måste också regeringen på ett eller annat sätt vara medveten om att detta slår undan benen på andra områden, men man väljer att blunda för det.

Det vore intressant att höra resonemanget kring företagande. Eftersom det inte ens tas med i svaret är det uppenbart att företag inte är speciellt prioriterade i den rödrödgröna regeringens budget. Är det så vi ska tolka detta? Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Jag önskar att regeringen hade en politik som ledde till fler jobb, Men man skriver själv till och med motsatsen, att så inte är fallet.

Det är alltid bra att få en återblick på hur det såg ut under alliansregeringen. Men det har vi jobbat med och talat om i åtta år. Det är bra om regeringen fortsatt förhåller sig till alliansregeringen, och det är jättebra om moderater, övriga allianspartier och Socialdemokraterna pratar om alliansens budget. Men det är också bra om regeringen berättar exakt hur man resonerar i sin egen budget.

Herr talman! Det kan bli problem när man skriver sina repliker innan man har lyssnat på svaret. Jag har svarat på både Jenny Peterssons och Christian Holm Barenfelds frågor, men jag svarar gärna på dem igen.

Att omfördela ineffektiva skattesänkningar till satsningar på utbildning och investeringar ger fler jobb. Det är därför som regeringen genomför detta.

Vi avskaffar den ineffektiva skattereduktionen med arbetsgivaravgiften, och vi satsar nya statsbidrag på kommuner och landsting. De behöver det därför att utmaningarna i kommuner och landsting är mycket stora. De har ett mycket ansträngt läge för att klara av välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ju inte så att regeringen med sin politik slår undan benen för företagen, tvärtom. Vi avskaffar en skattereduktion som vid en samlad bedömning av alla experter anses vara mycket ineffektiv och ha betydande, för att inte säga enorma, dödviktskostnader. Att avskaffa en ineffektiv och mycket dyr skattereduktion är inte att slå undan benen på företag, särskilt inte som vi i stället satsar pengarna på det som företag, kommuner, landsting och alla arbetsgivare verkligen behöver, nämligen att få tag i personer med rätt kompetens till de lediga jobben och få en större rörlighet och en bättre fungerande arbetsmarknad. Det är vad regeringen gör.

Herr talman! Jag måste ändå reflektera över detta. Moderaterna försöker ofta att få det att låta som att skattesänkningar inte behöver betalas av någon. Man kan alltså handskas med skattesänkningar utan att se på vem som betalar. Varje skattesänkning betalas ju av någon. Pengarna ska tas någonstans ifrån, om man inte ska göra ofinansierade skattesänkningar förstås, men då är det i stället framtida generationer som ska betala för att man ökar belåningen. Så ser det ut.

Den gamla regeringens skattesänkningar betalades genom betydande nedskärningar i utbildningssystemet, i välfärden och i tryggheten. Det var en politik som inte fungerade när det gäller jobben.

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska börja med. Men jag tänkte bara göra en liten kommentar om skatter och vem som tjänar ihop pengarna och äger dem. Här är det en tydlig skiljelinje mellan vänsterregeringen och mig som moderat. Enligt Ylva Johanssons sätt att se på skatter är det staten som äger varenda krona i det här landet. Den som arbetar får vara glad över att få behålla en liten del av det som man tjänar på sitt jobb eller investerar i företag. Det är staten som äger varenda skattekrona.

Jag fick inte svar på frågan om ifall den höjda arbetsgivaravgiften leder till fler jobb eller ej. Jag tycker att det är en viktig fråga. Jag bad inte att få en redovisning av nedsättningen utan jag frågade om huruvida det leder till fler eller färre jobb, nu när man har jobbstreamat detta.

Är man inte förberedd, Ylva Johansson, så är man oförberedd och jag tycker att det här är ett lysande exempel på att man kanske har missat att jobbstreama detta förslag.

Herr talman! Vi kan ha en allmän debatt om kostnader för att anställa och arbetsgivaravgiften för unga och dess effekter. Det kan vi ha många och långa debatter om, men vi kommer säkert inte att komma helt överens i den frågan.

Men oavsett vad man anser om den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och hur den ser ut var detta inte frågan. Vad frågan gällde var att man kompenserar kommuner och landsting för att det smärtar så med den röda budgeten, Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget, att man tror att det kommer att bli ohållbart om de inte får extra pengar. Men för företagen är uppenbarligen detta inte något problem, enligt arbetsmarknadsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmarknadsministern kommer sedan in på resonemanget att varje skattesänkning betalas av någon. Jag skulle väldigt gärna vilja vända på det. Varje skattehöjning som Ylva Johansson och hennes regeringskollegor röstar igenom innebär att pengar tas direkt ur plånboken för varje människa som jobbar hårt varje dag runt om i vårt samhälle. I det läget är det med Ylva Johanssons resonemang så att varje hederligt arbetande person i vårt land ska vara glad för de kronor man får behålla per intjänad hundralapp. Det är ett resonemang som jag tycker är mycket fel.

Svansföringen har varit hög från arbetsmarknadsministern och regeringen gällande jobbpolitiken. I det här läget säger man att man kompenserar landstingen och kommunerna för de extra stora kostnadshöjningarna. Men den privata arbetsgivare som anställer och bidrar till att öka vår tillväxt får vara med och betala notan och får ingen ersättning. Det måste vara så vi ska tolka det.

Herr talman! Jag svarar för tredje gången. Ja, att avskaffa en ineffektiv skattesubvention för att i stället satsa pengarna på utbildning och investeringar leder till fler jobb.

Både skattesänkningar och skattehöjningar betalas. Det är ett konstigt resonemang att bara skattehöjningar behöver betalas men inte skattesänkningar. Om man säger att den ena delen behöver betalas är det rimligen också så åt andra hållet - om man inte genomför ofinansierade skattesänkningar, som den gamla regeringen gjorde. Man genomförde stora ofinansierade skattesänkningar som lämnade över en situation med mycket stora underskott i de offentliga finanserna. Stora underskott i de offentliga finanserna är heller inte gratis. De ska också betalas, och de påverkar möjligheten att göra andra investeringar.

Det vore bra om Moderaterna kunde nyktra till lite i skattepolitiken och se att det alltid finns en annan sida, att skattesänkningen måste betalas genom nedskärningar på andra områden. Då är det en avvägning att göra vilket som ger bäst effekt för jobben. För den här regeringen, som jag tillhör, är jobben det som styr. Därför flyttar vi ineffektiva skattesubventioner till aktiva insatser för jobben.

Herr talman! Jag har inte så stort hopp om Moderaterna. Man skulle genomföra en förnyelse av sin politik efter valförlusten. Man gick hem på sin kammare och funderade. I somras fick vi beskedet att man har en ny politik. Nu föreslår man ett sjätte jobbskatteavdrag. Det är en politik som inte klarade av jobben när den genomfördes. Att ytterligare jobbskatteavdrag skulle vara lösningen på utmaningar på svensk arbetsmarknad tror jag att det är få andra än Moderaterna som tror.

Överläggningen var härmed avslutad.