Höjd moms på reparationer

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.

Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.

Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.

Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.

Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.

Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.

En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?

Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.

Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?

(Applåder)

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.

Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.

Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.

Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.

När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.

Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.

Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin.

Herr talman! Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.

När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: "Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera."

Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.

Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.

Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd.

Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.

Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter.

Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.

Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.

Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?

I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin.

Herr talman! Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.

Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.

Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?

(Applåder)

Herr talman! Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.

Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.

Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.

Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.

Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.

Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.

När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.

Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.